Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

En jämförelse och utveckling av olika objektiva rörelseanalyssystem vid bedömning av hältor.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247074
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 29 december 2014
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: SLU
E-postadress: marie.rhodin@kv.slu.se
Telefon: 018-672194
Medsökande: Pia Haubro
Beviljade medel: 245 000 SEK

Objective motion analysis systems are common tools in clinical practice and research. The systems detect lameness, quantify the asymmetries and decide which limb is lame. The systems are more consistent and have higher accuracy compared to subjective evaluation. The aim is to compare four different motion analysis systems regarding type of sensors, placing, algorithms and symmetry index calculations to high speed cameras and force measurements. Ten horses with different types of induced lameness will be equipped with sensors, skin markers and studied on a treadmill (with inbuilt force measuring system) and over ground. By identifying and combine the strength for each system we can optimize the systems. The study will also contribute to increase knowledge on how the horse compensates its movement to avoid painful loading and movements. If we understand these mechanisms there is much more information to use from the motion analysis which might help the clinician localizing the lameness.

Objektiva rörelsesystem har blivit vanliga hjälpmedel i klinisk verksamhet och forskning. Systemen kan upptäcka en hälta, kvantifiera graden av asymmetri och ange vilket ben den kommer ifrån. Systemen är mer konsekventa och har större noggrannhet än subjektiv bedömning. Syftet är att jämföra fyra system, avseende sensortyp och placering, algoritmer samt symmetriindexberäkningar, mot höghastighetsfilm och kraftmätning. Tio hästar med olika typ av inducerad hälta kommer att utrustas med sensorer, hudmarkörer och studeras på en rullmatta (inbyggd kraftmätning) och på rakt spår samt vid longering. Genom att identifiera styrkorna i varje system kan man kombinera dessa och få ett mer optimerat system. Studien kan även bidra till ökad kunskap om hur hästen kompenserar sitt rörelsemönster för att undvika en smärtsam belastning eller rörelse. Förstår man dessa kompensatoriska mekanismer finns mycket mer information att få ut av en rörelsemätning som kan hjälpa klinikern att lokalisera hälta.

Stor variation har setts mellan veterinärer som bedömer hältor hos hästar och ny teknik med små sensorer har utvecklats för objektiv hältbedömning. Dessa system blir mer och mer vanliga i klinisk verksamhet samt i forskning. Systemen kan upptäcka en hälta, beräkna graden av asymmetri och ange vilket ben den kommer ifrån. I studien har tio hästar med inducerad hälta utrustade med sensorer och hudmarkörer studerats i trav på rakt spår på marken samt på en rullmatta med inbyggd kraftmätning. Specifika symmetrimönster för manken har upptäckts som kan skilja en primär frambenshälta från en ”falsk” frambenshälta orsakad av en primär bakbenshälta. Ytterligare studier på kliniska fall krävs för att bekräfta detta resultat. I en annan studie av 12 halta och ohalta hästar som longerades, utrustade med de två vanligaste sensor-baserade systemen, visades en systematisk skillnad mellan systemen som man kan korrigera för om man i multicentriska studier använder data insamlade med de olika systemen.

Vid en hältutredning bedöms symmetrin i hästens rörelser och veterinären avgör när en asymmetri är tillräckligt stor för att anses kliniskt signifikant (hälta). Denna bedömning är helt avgörande för en korrekt diagnos och behandling av den halta hästen. Flertalet studier visar dock att variationen mellan veterinärers bedömningar är stor. Keegan mfl. (2010) visade att vid lindriga frambenshältor på rakt spår var överensstämmelsen mellan erfarna veterinärers bedömningar ca 66% om hästen var halt eller ej och för bakbenshältor var resultatet ca 58%. I en studie sågs att när hästarna sprang lite fortare bedömde veterinärerna hästen som mindre halt trots att den visade samma grad av asymmetri i sitt rörelsemönster. Även vetskapen om att hästen har bedövats påverkar den subjektiva bedömningen av hur halt hästen är vilket visats i en studie av Arkell 2006. I den verkliga hältutredningssituationen borde denna felkälla kunna vara ännu större när både djurägare och veterinären kan ha en önskan att hästen ska påverkas i en viss riktning efter en bedövning eller behandling vilket påverkar kvalitén i diagnostiken.

Vid hältutredningar är longering ett viktigt inslag och många hästar kan vara ohalta på rakt spår men visa en hälta på böjt spår. Vid bedömning av hältor hos hästar som longeras är överensstämmelsen mellan veterinärer ännu sämre än för bedömningar på rakt spår som visats i en studie av Hammarberg mfl. 2014. En förklaring kan vara att vid longering blir även friska hästars huvud- och bäckenrörelser asymmetriska, en. s.k. voltorsakad asymmetri.
Med ny teknik för objektiv hältbedömning möjliggörs mätningar av hästars rörelsemönster i fält och i den kliniska situationen då systemen är lätta att använda och man inte längre behöver vara i ett laboratorium. Små sensorer (accelerometrar och mikrogyros) fästs till hästens huvud och kors och eventuellt ett framben och registrerar hästens rörelsemönster. Asymmetri i huvudet och korsets rörelse har visat sig vara de bästa markörerna för att upptäcka en hälta. Data överförs sedan trådlöst till en dator där man beräknar symmetrin i hästens rörelser. Dessa system blir mer och mer vanliga i klinisk verksamhet samt i forskning. Systemen kan upptäcka en hälta, beräkna graden av asymmetri och ange vilket ben den kommer ifrån.
När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta på ett annat ben. Den kompensatoriska hältan är ej smärtutlöst och försvinner när den ursprungliga hältan till exempel bedövas bort vid en hältutredning. Detta är framförallt ett problem vid en primär bakbenshälta då en nickrörelse med huvudet kan ses, en ”falsk” kompensatorisk hälta på samma sidas framben (ex vänster bak och vänster fram). Vid utredningen ses två hältor och ibland misstas den kompensatoriska ”falska” hältan som en riktig hälta och veterinären kan börja utreda frambenet som inte har någon skada.
I studien har en hälta inducerats på ett ben i taget på tio hästar utrustade med sensorer och hudmarkörer. Hästarna har studerats i trav på rakt spår på marken samt på en rullmatta med inbyggd kraftmätning. Försöket har genererat enorma mängder data som håller på att sammanställas. Specifika symmetrimönster för manken har upptäckts som eventuellt kan skilja en primär frambenshälta från en ”falsk” kompensatorisk frambenshälta orsakad av en primär bakbenshälta. Ytterligare studier på kliniska fall krävs för att bekräfta detta resultat. I ett annan försök har 12 halta och ohalta hästar som longerades och travade på rakt spår studerats. Hästarna utrustades med de två vanligaste sensor-baserade systemen och systemen detekterade asymmetrierna men det fanns en systematisk skillnad mellan systemen. Denna skillnad kan man korrigera för om man i multicentriska studier till exempel samlar in kliniska data från olika kliniker och använder olika objektiva rörelsesystem.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev