Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

En modell för att implementera Lean Production på svenska mjölkgårdar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030054
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 13 juni 2013
Huvudsökande: Martin Melin
Organisation: Hushållningssällskapet Halland
E-postadress: martin.melin@vxa.se
Telefon: 035-48415
Beviljade medel: 979 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I denna studie på tre projektgårdar med mjölkproduktion studerades förutsättningar och potential att förbättra verksamhetens effektivitet och resursutnyttjande med hjälp av Lean-principerna. För analysen genomfördes en värdeflödesanalys på gårdsnivå samt beräkningar av mjölkproduktionens klimatavtryck. Med ett miljöperspektiv diskuterades möjligheten att utveckla verksamheten så att den både är lönsam och klimateffektiv. På lång sikt är målet ett värdeflöde som bidrar till mjölkproduktionens ekonomiska och miljömässiga hållbarhet.
Studien visar att det finns en tydlig koppling mellan de slöserier som kan identifieras i en värdeflödesanalys och utsläpp av växthusgaser. Genom att arbeta med ett system för förbättringsarbete skapas större möjligheter att jobba med specifika frågor, även minskad klimatpåverkan.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Lean kan leda till klimateffektivare mjölkproduktion

Genom att tillämpa leanprinciperna på gårdsnivå i svensk mjölkproduktion kan man utveckla verksamhetens arbetssätt och arbetsorganisation samtidigt som klimatet mår bättre. Lean är en strategi som fokuserar på att eliminera slöserier, och en studie genomförd på tre halländska gårdar visar tydliga kopplingar mellan verksamhetens strävan att kapa slöserier och minskade utsläpp av klimatgaser.

Studien genomfördes i ett sammarbete mellan Hushållningssällskapet Halland, SIK – Institutet för Livsmedel och bioteknik och JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. På tre gårdar med mjölkproduktion genomfördes en värdeflödesanalys på gårdsnivå samt beräkningar av mjölkproduktionens klimatavtryck. Studien visar att det finns en tydlig koppling mellan de slöserier som kan identifieras i en värdeflödesanalys och utsläpp av växthusgaser.

Genom att arbeta systematiskt med förbättringar skapas större möjligheter att jobba med specifika frågor på gården, t.ex. minskad klimatpåverkan. Exempelvis går ett effektivt utnyttjande av resurser som foder, diesel och el hand i hand med en minskad klimatpåverkan. Att inte utnyttja djurens fulla potential i form av mjölkproduktion eller tillväxt kan betraktas som ett slöseri. En stabil produktion med hög tillväxt eller hög mjölkavkastning innebär att mindre mängd växthusgaser genereras per kilo producerad produkt. Genom att arbeta utifrån det grundläggande synsättet att alla former av slöseri elimineras kan man både åstadkomma lönsamma produktivitetsförbättringar samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Lean är resurseffektivitet

Lean är kraftfullt med vägledande principer för att effektivisera ett produktionssystem och har därför en stor potential när det gäller att genomföra bestående förändringar i arbetet med att utveckla en verksamhet. Detta resurseffektiva synsätt (Lean Production) på gårdsnivå kan ses som ett första steg som ökar lönsamheten hos mjölkproducenten samtidigt som ett viktigt steg i processen är att effektivisera hela mjölkkedjan. Med ett miljöperspektiv inkluderas även hållbarheten i det direkta arbetet.

Grundorsaker till slöserier
För att besvara frågeställningen hur värdet i kedjan kan ökas genom att hitta ett förbättrat flöde av material och information, måste man först fråga sig vad som är värdeskapande och vad som inte är värdeskapande på gårdsnivå. I denna studie har vi presenterat rad olika slöserier som är förknippade med mjölkproduktionens produktionsprocesser. Arbetet med att eliminera dessa måste ta sin utgångspunkt i att identifiera grundorsaker.
Bristande kommunikation och ledarskap

Grundorsak till slöseri: Bristande ledarskap
Många lantbruk har gått från enmansföretag till en eller flera anställda där lantbrukaren ska vara ledare för verksamheten. Lantbrukaren känner sin verksamhet och vet hur den ska skötas. Det gäller att även de anställda kan känna delaktighet genom att förstå hur arbetet påverkar resultatet i verksamheten och kunna påverka sin arbetssituation. En otydlighet i ledarskapet kan leda till att den anställde inte vet vad som förväntas. Visuell styrning är viktigt för en ökad tydlighet och där har vi i tidigare avsnitt visat exempel på hur man med hjälp av planeringsmöten framför en whiteboard enkelt kan följa företagets utveckling och planera veckans arbete. Att även göra återkopplingen visuell genererar reflektion och ett lärande. Ett enkelt sätt är att föra upp nyckeltal från produktionen på whiteboardtavlor. Samtidigt medger alla företag att deras sätt att hantera informationen är bristfällig, och efterfrågar hjälp att få struktur på informationshanteringen. Gårdarna har olika rutiner för information och möten. Mycket av kommunikationen sker i flykten, när man springer på varandra i stallet eller via mobiltelefon.

Grundorsak till slöseri: Avsaknad av dokumenterade rutiner
Bristande ledarskap innebär att de anställda gör på sitt eget sätt – det finns inga standardiserade arbetsrutiner. I dag saknas ofta dokumenterade arbetsrutinbeskrivningar på företagen vilket försvårar introduktionen av nyanställd personal, och hindrar att ”tyst kunskap” synliggörs och sprids till alla i arbetslaget. Ibland saknas den erfarenhet som behövs för att kunna utföra arbetet på bästa sätt. Den repetitiva naturen i arbetsuppgifterna inom mjölkproduktion möjliggör ett standardiserat arbete. Standardisering av arbetet är däremot inte särskilt långt driven i verksamheten. I den mån standarder finns handlar det oftast om arbetsrutinbeskrivningar. Det finns en utbredd försiktighet när det kommer till att styra och följa upp hur de anställda utför sitt jobb, en försiktighet som grundar sig i en ovana hos lantbrukaren att ställa krav och agera som arbetsledare. Det är viktigt att låta medarbetarna ”äga” sina standarder och vara med och utveckla dem. Trots att företagen inte har någon vana att arbeta strukturerat med förbättringsrutiner ser lantbrukarna själva stora möjligheter att förbättra sin prestation genom ett standardiserat arbetsätt.

Grundorsak till slöseri: Lärande och reflektion prioriteras inte
Företagskulturen är sådan att den inte prioriterar reflektion och lärande, varken på individ- eller organisatorisk nivå. Det är inte bara ett slöseri i form av outnyttjad kreativitet utan innebär också en begränsad möjlighet för medarbetarna att ha inflytande över sin arbetssituation. Till exempel är möjligheten att som medarbetare få gehör för sina förbättringsförslag oftast små, och att få dem genomförda i praktiken ännu mindre, då man inte prioriterar det långsiktiga förbättringsarbetet eller har system för att fånga upp och föra in förslagen i en långsiktig planering. Även om lantbrukarna uttrycker att man arbetar med förbättringar i företaget finns det mycket att göra för att skapa en stark kultur och system där ständiga förbättringar är en prioriterad arbetsuppgift. Företagen skulle vinna mycket på att avsätta tid till möten där man diskuterar och gemensamt förstår problem.

Grundorsak till slöseri: Ingen avvikelsehantering
Enligt leans principer ska man vid avvikelser rätta till felet och analysera vad som är grundorsaken för att förhindra att det inträffar igen. I praktiken är det ganska enkelt att följa upp djurhälsan eller utrustning som ofta går sönder genom att anteckna det på ett block eller en tavla, men detta görs sällan. En grundorsak kan vara att det finns en kultur att man ska kunna lösa sina problem själv eller att den som påpekar brister anses gnällig, vilket gör det svårt att få in avvikelsehantering i verksamheten.

Grundorsak till slöseri: Bristande förebyggande underhåll
Förebyggande underhåll görs inte i tillräcklig utsträckning på utrustning som är kritisk för verksamheten. När maskiner eller redskap havererar medför det slöserier som väntan, svinn, onödig rörelse och hälsorisker. Det är bättre att planera in tid för förebyggande underhåll än att laga utrustningen när den går sönder. Vanligtvis följs service upp på lite dyrare maskiner som den nyaste traktorn, medan det slarvas ordentligt med fodervagn, lastmaskiner och gödselskrapor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev