Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi

Status: Avslutat
Projektnummer: V0872003
Kategori: Climate Horticulture
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 1 februari 2012
Huvudsökande: Viktoria Martin
Organisation: Kungliga Tekniska Högskolan
E-postadress: viktoria.martin@energy.kth.se
Telefon: 08-7906223
Beviljade medel: 2 180 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Det slutna växthuset som koncept bygger på att det är teoretiskt möjligt att värma ett växthus med enbart solvärme – växthuset, som solfångare, tar in ett överskott av värme sommartid. För närvarande ventileras denna värme bort, och i stället krävs externt bränsle under vinterhalvåret och till en betydande kostnad för verksamheten. Genom att sluta växthuset och ta till vara överskottsvärmen sommartid, lagra den över säsong i s.k. undermarklager (borrhål), kan det externa bränslebehovet elimineras. Målet med detta projekt har varit att undersöka förutsättningarna för energibesparing i svenska växthus genom att sluta växthus och integrera lagring. Några olika designstrategier har undersökts teoretiskt och visar att man tom kan tillåta viss kontrollerad mängd ventilation för klimatisering och ändå ha tillräckligt med värme kvar till vinterns behov. Den ekonomiska potentialen är också god, i storleksordningen 5 års återbetalning av investering om olja ersätts.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Uthållig växthusodling kommer sannolikt att få allt större betydelse i framtiden, inte minst för att konsumenter världen över förväntar sig ökad tillgänglighet av grönsaker, frukt, bär och prydnadsväxter. Behovet av uthållig växthusodling kan också tänkas öka i takt med att befolkning, och behov av mat ökar. Med konceptet ”ett slutet växthus” finns en möjlighet att växthus – som egentligen kan betraktas som stora solfångare, om än inte så effektiva – kan bli nettoförsörjare av värme. Särskilt intressant är detta koncept för vårt nordiska klimat.

Växthuset, som solfångare, tar in ett överskott av värme sommartid. För närvarande ventileras denna värme bort, och i stället krävs externt bränsle (naturgas, olja, biobränsle) under vinterhalvåret och till en betydande kostnad (mer än 20% av produkternas kostnad) för verksamheten. Genom att sluta växthuset och ta till vara överskottsvärmen sommartid, lagra den över säsong i s.k. undermarklager (borrhål eller akviferer), kan det externa bränslebehovet minskas.

Det här projektet har haft som mål att undersöka om svenska växthus skulle kunna spara externt bränsle om de sluts. Först har några odlare kontaktats och intervjuvats om huruvida dom skulle se ett intresse av att minska förbrukning av olja, biobränlse. Energibesparing är alltid intressant visade den undersökningen. Därefter har ett verkligt växthus, Slottsträdgården Ulriksdal, undersökts som fallstudie. I projektet har en teoretisk beräkningsmodell tagits fram som kan förutsäga detta växthus värme-/kylbehov månad för månad och förändringar i växthusets utformning, inklusive ventilation och utrustning för luftkonditionering, kan undersökas. Genom sådana teoretiska beräkningar har detta projekt visa att värmeöverskottet sommartid kan vara upp till tre gånger så stort som växthusets värmebehov vintertid. Så potentialen för ett växthus att bli "självförsörjande" på värme är god.

Men hur mycket skulle det kosta? Det handlar om att ersätta t ex olja som bränsle för uppvärmning med en investering för att sluta växthuset: borrhålslager, värmepump för temperaturjustering, samt ett antal värmeväxlare för att få bort överskottet sommartid och tillföra värmen vintertid. I det slutna växthuset tillkommer viss kostnad för eldrivna värmepumpar. Denna studie visar då att en investering i ett slutet växthus skulle ta ca fem år att betala av.

Så ny kunskap presenteras här avseende konceptet "slutet växthus" och växthuset som självförsörjande på värme. Dock återstår en del viktiga steg i framtida studier innan vi kan tro att ett slutet växthus kan förverkligas på ett bra sätt. Dels behövs en del ytterligare ingenjörsberäkningar på utformning av utrustning, och detta måste göras i nära diskussion med odlare som kan sina grödor. Dessutom behövs konceptet slutet växthus byggas i liten skala för att funktionen ska kunna bekräftas och lärdomar för större växthus kan tas fram.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev