Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230024
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 31 maj 2016
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Medsökande: Peter Udén
Beviljade medel: 1 730 000 SEK

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in losses of different silo systems and also test the hypothesis that the epiphytic field flora of yeast is a crucial factor for the invisible losses and heating at unloading big silos. A comparison is made between tower, bunker and tube silos and also round bales. A fractional analysis of the losses during the unloading phase is made. A nationwide collection of green crop for silage is made and analyzed for total and lactate assimilating yeasts, and a study of the role of yeast for the aerobic stability in laboratory silos is performed. A goal is to suggest yeast as a standard challenging flora to be used in ensiling experiments where the goal is to develop methods to restrict ensiling losses.

Projektet utgör en del av en större satsning vid avdelningen för fodervetenskap, för att begränsa de stora förluster som uppstår vid ensilering av grovfoder. Osynliga förluster vid plansiloensilering utgör över 20 % av fodret. Vid varmgång och kassaktion ökar de ytterligare. Projektet ska dels undersöka skillnaden i förluster mellan olika silosystem och dels undersöka hypotesen att den epifytiska fältfloran, speciellt av jäst, är avgörande för de aeroba förlusterna och varmgång vid uttag ur stora silor. En jämförelse görs mellan torn-, plan- och slangsilor samt rundbalar avseende förluster. En analys av hur stor del av de totala förlusterna som sker under uttagsfasen görs. Slutligen görs en landsomfattande kartläggning av förekomsten av laktatassimilerande jäst i grönmassa samt en studie av jästens betydelse för den aeroba stabiliteten i laboratoriesilos. Vårt mål är att kunna använda jäst som en störflora i laboratorieförsök i utvecklingen av nya metoder för att begränsa förlusterna.

Förluster vid ensilering.
Förluster av torrsubstans har uppmätts i lab.-skala och i fullskala på gårdar. Förluster av kasserat ensilage utgörs av ett par procent medan osynliga förluster i form av koldioxid och värme utgör 10 till 20 % i plan-, slang- och tornsilor och ca 1 % i rundbalar. Lab.-försök visar på att den långa tiden dessa silor står öppna under uttagstiden kan utgöra en viktig orsak till dessa stora förluster. Stora silor är dessutom svåra att få helt lufttäta. En mer omfattande packning av grönmassan vid inläggning verkar kunna minska förlusterna i plansilor. Projektet har inte kunnat påvisa att mätning av temperaturen i plansilor är en trovärdig mätare av torrsubstansförlusten. Inom projektet har en ny metod för att ensilagets lagringsstabilitet utvecklats. Den visade att ensilagets ts-halt och silons täthet var de faktorer som påverkar stabiliteten mest. Hög ts-halt och otät silo under lagringen ger ett ensilage med väsentligt kortare hållbarhet efter öppningen.

I projektet har förluster som uppstår vid ensilering studerats i laboratorieskala såväl som i fullskala på gårdar.
I två meter långa rör har ensilering och uttagning ur en plansilo simulerats genom att såga av en bit i veckan. Två torrsubstanshalter (ts) testades, 30 % ts och 50 % ts. Efter tre veckors uttag kunde en svag (2 ºC) temperaturökning ses i det uttagna ensilaget med högre ts-halt. Hållbarheten av det uttagna ensilaget påverkades radikalt. Temperaturen ökade till 32 ºC efter 40 timmar i det torrare ensilaget. En analys av den mikrobiella statusen visade också en stark tillväxt av jäst. Torrsubstansförlusten vid öppningen av rören var 6 % för den låga ts-halten och 2 % för den höga ts-halten. Den ackumulerade förlusten efter 10 veckors uttagning var 29 respektive 21 %. Resultatet visar att den långdragna uttagningstiden av stora silor som plan-, slang- och tornsilor kan vara en orsak till höga totalförluster. Problemen verkar vara större vid 50 % ts än 30 % ts.
På 12 gårdar analyserades silobalansen i 12 plansilor, 6 slangsilor, 3 tornsilor och två omgångar rundbalar à 60 rundbalar. Alla grönmassa som lades in vägdes och ett prov tog från varje lass. Vid uttagningen vägdes allt ensilage och prov togs tre gånger i veckan. Proverna analyserades för ts och näringsämnen. Flera plansilor försågs dessutom med temperaturloggrar som registrerade temperaturen var fjärde timme från inläggningen till silon var tom. Den genomsnittliga ts-förlusten i plansilor var 14,1 %, i slangsilor 11,5 %, i tornsilor 23,4 % och i rundbalar 1,1 %. Energi- och proteinförlusterna var några procentenheter lägre för de stora silorna. Förlusterna var alltså klart lägre för rundbalar vilket kan förklaras med högre ts-halt i kombination med tätare silor och att de förbrukas samma som de öppnas. Skillnaden i förluster bland plan-, slang- och tornsilor var betydligt större mellan gårdar än mellan silosystem. Den gård som hade de klart lägsta förlusterna, upprepat båda åren, utmärkte sig på följande sätt: 1) Långsam inläggning vilket medför betydligt längre tid för packning av grönmassan för varje lager under inläggningen. 2) När silon var fylld täcktes den inte utan en förnyad packning utfördes ett par timmar morgonen efter innan silon täcktes. 3) ett ca 15 cm lager sand lades ovanpå plastfilmen. Resultatet av temperaturmätningarna visar att omedelbart efter inläggningen stiger temperaturen till 30 ºC i bästa fall och upp till 40 ºC i andra fall. Därefter sker en långsam sänkning av temperaturen under lagringstiden. I januari med utetemperatur på -20 ºC kan + 20 ºC uppmätas i silon. Temperaraturen är oftast högre längs kanterna än i mitten vilket antyder att orsaken till att temperaturen är högre i silon än i omgivningen inte enbart beror på lagrad värme från den initiala uppvärmningen vid inläggningen. Den förhöjda temperaturen är istället sannolikt en kombination av lagrad värme och värme som bildas av jäst och andra aeroba mikroorganismer som tillväxer med hjälp av syre som långsamt läcker in.
Grönmassa från 30 gårdar samlade in under två år i samband med deras ensilering för att analyseras för vilka jästarter som förekommer i grödan. Resultatet har blivit en sammanställning av de vanligast förekommande jästarterna som förekommer på grönmassa. Till de vanligare släktena hör Cryptococcus, Holtermaniella, Sproroblomyses, Rhodosporidium, Rhodotorula och Wickerhamomyces. Det andra året analyserades dessutom grönmassan i laboratoriesilor för att bedöma dess kvalitet och lagringsstabilitet men en ny metod som utvecklats i projektet. Metoden innebär att silorna ventileras svagt för att simulera läckande silor i praktiken och har klart visat att jästfloran som följer med grödan överlever ensileringen och kan orsaka att ensilaget snabbt tar värme efter uttaget. Något som vi inte kunnat visa med tidigare använda helt täta silor. Metoden blir betydelsefull i utvecklingen av nya ensileringsmedel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev