Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most probable factor to cause heating. The project will improve the scientific methods used in systematic silage studies connected to the influence of the epiphytic flora on aerobic stability in silage by developing a method to sterilize the forage crop. When incubating sterile standardized crops with the epiphytic flora from forages, the influence on the aerobic stability derived from the microbes and from the crop can be separated. The project is closely connected to a running SLF project and creates more value through using the samples already collected from many farms. The costs applied for consists of half the salary for a 4 year PhD project.

Varmgång vid öppning av ensilagesilor är det mest besvärande problemet i foderlagringen på svenska mjölkgårdar. Det leder till ekonomisk förlust då stora mängder foder kasseras och är början på hygieniskt dåligt foder med risk för hälsostörningar hos djuren. Jäst är identifierat som trolig orsak. Projektet ska utveckla en metod för att studera hur grödans naturliga mikroflora inverkar på varmgången vid öppnandet av silon och presentera effektiva åtgärder för att avhjälpa problemet. Metoden består i att kunna sterilisera en gröda utan att påverka den kemiska och fysiska sammansättningen. På en sådan gröda kan man utvärdera effekten på varmgång efter att ha tillsatt fältfloran från olika grödor och även testa effekten av olika tillsatta mikroorganismer. Projektet är nära knutet till ett löpande SLF-projekt och skapar ett mervärde genom att utnyttja samma insamlade gårdsprov och genomförda analyser. Kostnaderna består huvudsakligen av halva lönekostnader till ett 4-årigt doktorandprojekt.

Varmgång vid öppning av ensilagesilor är det mest besvärande problemet i foderlagringen på svenska mjölkgårdar. Projektet har utvecklat en metod som kan särskilja effekten av grödans naturliga mikroflora från effekten av grödans kemiska sammansättning på varmgången vid öppnandet av silon. Metoden består i att kunna sterilisera en gröda utan att påverka den kemiska och fysiska sammansättningen. På en sådan gröda kan man utvärdera effekten på varmgång efter att ha tillsatt fältfloran från olika grödor och även testa effekten av olika tillsatta mikroorganismer. Metoden utvärderades genom att jämföra ensilering av steriliserade grödor av gräs, rödklöver och majs där man tillsatt mikroorganismerna från respektive gröda. Där såg man att majsens mikroflora tillsatt till andra grödor förbättrade lagringsstabiliteten. Projektet är en del av ett större projekt där man studerar förluster och varmgång i kommersiella siloanläggningar.

Grovfodret är det enskilt viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Cirka hälften av fodret till svenska kor består av ensilerat grovfoder. Även i produktionen av får- och nötkött samt i hästhållningen utgör ensilerat grovfoder en betydande andel av fodret. Mängd och kvalitet på ensilaget har avgörande betydelse vid utfodring med ökad andel närproducerat foder och har en direkt påverkan på ekonomi, djurhälsa och miljöbelastning. Ensilerat grovfoder är också ett fodermedel där djurägaren oftast är involverad i hela produktions-kedjan från odling och skörd till ensilering och utfodring. Grovfodret utgör också det fodermedel som oftast är behäftat med kvalitetstörningar, vanligen som en följd av dålig lagring. Det ställs därför stora krav på kunnande och kompetens hos djurägaren för att kunna framställa ett fodermedel som är säkert för både djurhälsan och livsmedelsprodukten.
Vid institutionen för husdjurens utfodring och vård pågår ett program för att förbättra ensilageproduktionen. Programmets långsiktiga mål är att:
*) klarlägga orsaker till varmgång och förluster i ensilage och utveckling av metoder för att kunna analysera inverkan av fältfloran.
*) bevara näringsvärdet under ensileringen och utveckla metoder för att minska förlusterna i svensk grovfoderlagring.
*) producera ett underlag för att uppskatta de verkliga ts-förluster som uppstår vid olika silotyper i avsikt att presentera ett pålitligt beräkningsunderlag vid investering in nya ensileringssystem.
Detta projekt är den del som är inriktat på att hitta en metod att analysera effekten av den naturliga bakterieflora som finns på grödan, fältfloran. Metoden består i att sterilisera en gröda till vilken men sedan kan tillsätta olika typer av fältflora. I ett doktorsarbete har man därför utvecklat en metod för sterilisering av grönmassa som innebär värmebehandling i 60 ºC i tre timmar och sedan i 103 ºC i 15 timmar. Detta ger en nästan total avdödning av bakterier samtidigt som påverkan på grödans kemiska sammansättning är måttlig. Halten socker och lösligt kväve minskar lite och fiberbundet kväve ökar lite men vid när man ensilerar en sådan gröda med sin fältflora återförd ger den ett ensileringsresultat som i stort sett är lika en obehandlad gröda.
Metoden testades i ett försök där man ensilerade rena grödor av gräs, rödklöver och majs. Grödorna steriliserades och sedan tillsatte man fältfloran från var från gräs, rödklöver och majs till var och en av de steriliserade grödorna. Fältfloran från majs avvek starkt från de andra två genom att den innehöll mycket mer enterobakterier och även mer lactobaciller. Den fältfloran visade sig ge ensilage med bättre aerob stabilitet efter öppningen av silorna. Effekten av majsens kemiska sammansättning var emellertid den motsatta och gav en sämre aerob stabilitet vilket visade sig när man tillsatte fältfloran från gräs eller klöver till majs. Generellt drogs slutsatsen att de testade grödornas kemiska sammansättning hade större betydelser än fältfloran när det gäller vilka jäsningsprodukter som bildas under ensileringen. I princip alla utom etanol påverkades av grödan medan endast pH och ättiksyra påverkades av fältfloran. När det gäller den aeroba stabiliteten efter siloöppningen hade både grödans kemiska sammansättning och den mikrobiella fältfloran båda inverkan.
I det större forskningsprogrammet har redovisats förluststudier från ensilagesilor som visat att torrsubstansförlusten i plansilor varierar mellan 3 och 22 % och att temperaturen i ensilaget ibland höjs till 40 ºC. Hög ts-halt, otäta plansilor och låga uttagstider är riskfaktorer för höga förluster. Vidare befanns förlusterna vara betydligt lägre för rundbalar. Grönmassa från 30 svenska gårdar har analyserats för dess innehåll av jäst. Många olika jästarter detekterades men man kunde inte knyta någon specifik art i grönmassan till kommande varmgångsproblem i ensilaget.