Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi av potatisbladmögel

Status: Avslutat
Projektnummer: S0649005
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 18 juni 2014
Huvudsökande: Jonathan Yuen
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Jonathan.Yuen@mykopat.slu.se
Telefon: 018 672369
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt tittade vi på när på dygnet bladmögelsporangier frigörs, hur länge de kan infektera och hur de sprids över korta och långa avstånd. De flesta sporangierna spreds mellan klockan 10 och 14, men fångades under i stort sett hela dygnet. Fångstplantor visar att infektion ofta kunde trots intensiv instrålning, men vissa effekter av nederbörd och instrålning kunde observeras. Bestämning av genotyper av P. infestans visade en mycket stor genotypisk variation i olika geografiska skalor, något som pekar på att sexuell reproduktion är vanligt förekommande och att oosporer har stor betydelse som smittkälla för bladmögel. Resultaten från projektet är viktig kunskap för att optimera bekämpningen av bladmögel i potatis.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
I detta projekt tittade vi på när på dygnet sporangier frigörs och vilka faktorer styr detta. En annan frågeställning var hur länge sporangierna överlever, och hur överlevnaden påverkas av faktorer som instrålning, luftfuktighet, och temperatur. Vi ville också studera transport av sporangier över längre avstånd och som ett resultat av detta, hur den genotypiska variationen av P. infestans ändras under säsongen. Resultaten från projektet är viktig kunskap för att optimera bekämpningen av bladmögel i potatis.

Resultat
De flesta sporangierna fångades mellan klockan 10 och 14, något som stämmer med teorin om att sjunkande luftfuktighet på morgonen frigör sporangierna. Ett viktigt resultat i detta projekt är dock att sporangier fångades under i stort sett hela dygnet, speciellt under kvällen – natten fram till midnatt.
Försöken med fångstplantor visar att infektion ofta kunde ske mellan spridning och intagning av fångstplantorna trots intensiv instrålning. Korrelationen mellan väderdata och antal infekterade plantor varierade från år till år men effekt av nederbörd ooch instrålning kunde observeras.
Bestämning av genotyper av P. infestans (”individer” av patogenen) försöket på Ultuna, Uppsala visade en mycket stor genotypisk variation. I båda provtagningarna hittades endast ca 10 % av genotyperna mer än en gång. De upprepade provtagningarna visade att alla observerade genotyper av bladmögelpatogenen i stort sett helt byttes ut mellan de två provtagningstillfällena.
Resultaten från den sam-nordiska insamlingen visar en mycket stor genotypisk variation av P. infestans även på en större geografisk skala. De flesta genotyperna hittades bara en gång, och inga genotyper påträffades i mer än ett fält. Den största delen av den genotypiska variationen observerades inom fälten, medan skillnaden mellan fälten var låg. Ytterligare analyser pekade på att sexuell reproduktion av P. infestans är vanligt förekommande i Norden, och att detta har en stor effekt på populationen av P. infestans. Detta indikerar i sin tur att oosporer har stor betydelse som smittkälla för bladmögel i de nordiska länderna.

Metod
Fältförsök med sorten Bintje sattes i rutor på 800 m2. I mitten av försöket sattes en Burkard sporfälla ut för att registrera sporspridningen över tiden. Vid sporfällan sattes sex växthusodlade Bintjeplantor ut vid sporfällan. Fångstplantorna byttes ut dagligen ca klockan 16. Efter att ha stått ute i försöket ett dygn togs plantorna in i växthus. Det första försöksåret sattes tre av fångstplantorna torra i en växthuskammar, medan de andra tre sprayades med vatten och fick stå över natten i en plastpåse. Följande morgon togs plastpåsen bort och plantan sattes ut i växthuskammaren. Andra försöksåret inkuberades alla plantor torrt. Väderdata togs från Ultuna väderstation.
Prover för genotypning samlades in i försöket vid två tillfällen , i mitten respektive slutet av augusti. Vid varje provtagning togs femtio bladprover. I en samordnad nordisk studie samlades isolat av P. infestans samlades in under växtsäsongen 2008 med så kallad stratifierad provtagning med land, fält -och sjukdomshärdar som olika provtagningssnivåer. Alla insamlade prover analyserades med hjälp av så kallade mikrosatellit-markörer för att bestämma den genotypiska variationen i det provtagna materialet.

Slutsatser
De gällande bilden av spridning av bladmögel är att den sker genom luftburna sporangier som bildas under fuktigt och kyligt väder nattetid, och sedan frigörs på förmiddagen när luftfuktigheten sjunker på grund av stigande temperaturer. Resultaten från detta projekt visar dock att en avsevärd del av sporangierna även kan spridas under eftermiddag och kväll. En viktig faktor för hur länge de frigjorda sporangierna lever är solstrålning, och redan en timmes solljus kan räcka för att döda en stor andel av bladmögelsporangier. Utsättning av fångstplantor visade dock att sporangier kunde överleva en solig dag i ett potatisbestånd och infektera natten efter spridning. Detta är viktig information för utformandet av prognossystem för bladmögel.
Den genotypiska variationen i populationen hos P. infestans i försöken i projektet var så stor att det inte var möjligt att följa enstaka genotyper (individer) av patogenen. Populationen skiftade under tiden försöket pågick, men inga dominerande kloner kunde konstateras. I till exempel Storbritannien skiftar virulens (förmågan att angripa sorter med rasspecifik resistens) andelen fungicidresistens mellan år på grund av att olika kloner dominerar olika år. Detta har ställt till med problem i potatisodlingen där. Frånvaron av sådana aggressiva kloner i Sverige gör att risken för snabba skiften i hur bladmögel uppträder i fält minskar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 januari 2023

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev