Epidemiologi av potatisbladmögel

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt tittade vi på när på dygnet bladmögelsporangier frigörs, hur länge de kan infektera och hur de sprids över korta och långa avstånd. De flesta sporangierna spreds mellan klockan 10 och 14, men fångades under i stort sett hela dygnet. Fångstplantor visar att infektion ofta kunde trots intensiv instrålning, men vissa effekter av nederbörd och instrålning kunde observeras. Bestämning av genotyper av P. infestans visade en mycket stor genotypisk variation i olika geografiska skalor, något som pekar på att sexuell reproduktion är vanligt förekommande och att oosporer har stor betydelse som smittkälla för bladmögel. Resultaten från projektet är viktig kunskap för att optimera bekämpningen av bladmögel i potatis.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
I detta projekt tittade vi på när på dygnet sporangier frigörs och vilka faktorer styr detta. En annan frågeställning var hur länge sporangierna överlever, och hur överlevnaden påverkas av faktorer som instrålning, luftfuktighet, och temperatur. Vi ville också studera transport av sporangier över längre avstånd och som ett resultat av detta, hur den genotypiska variationen av P. infestans ändras under säsongen. Resultaten från projektet är viktig kunskap för att optimera bekämpningen av bladmögel i potatis.

Resultat
De flesta sporangierna fångades mellan klockan 10 och 14, något som stämmer med teorin om att sjunkande luftfuktighet på morgonen frigör sporangierna. Ett viktigt resultat i detta projekt är dock att sporangier fångades under i stort sett hela dygnet, speciellt under kvällen – natten fram till midnatt.
Försöken med fångstplantor visar att infektion ofta kunde ske mellan spridning och intagning av fångstplantorna trots intensiv instrålning. Korrelationen mellan väderdata och antal infekterade plantor varierade från år till år men effekt av nederbörd ooch instrålning kunde observeras.
Bestämning av genotyper av P. infestans (”individer” av patogenen) försöket på Ultuna, Uppsala visade en mycket stor genotypisk variation. I båda provtagningarna hittades endast ca 10 % av genotyperna mer än en gång. De upprepade provtagningarna visade att alla observerade genotyper av bladmögelpatogenen i stort sett helt byttes ut mellan de två provtagningstillfällena.
Resultaten från den sam-nordiska insamlingen visar en mycket stor genotypisk variation av P. infestans även på en större geografisk skala. De flesta genotyperna hittades bara en gång, och inga genotyper påträffades i mer än ett fält. Den största delen av den genotypiska variationen observerades inom fälten, medan skillnaden mellan fälten var låg. Ytterligare analyser pekade på att sexuell reproduktion av P. infestans är vanligt förekommande i Norden, och att detta har en stor effekt på populationen av P. infestans. Detta indikerar i sin tur att oosporer har stor betydelse som smittkälla för bladmögel i de nordiska länderna.

Metod
Fältförsök med sorten Bintje sattes i rutor på 800 m2. I mitten av försöket sattes en Burkard sporfälla ut för att registrera sporspridningen över tiden. Vid sporfällan sattes sex växthusodlade Bintjeplantor ut vid sporfällan. Fångstplantorna byttes ut dagligen ca klockan 16. Efter att ha stått ute i försöket ett dygn togs plantorna in i växthus. Det första försöksåret sattes tre av fångstplantorna torra i en växthuskammar, medan de andra tre sprayades med vatten och fick stå över natten i en plastpåse. Följande morgon togs plastpåsen bort och plantan sattes ut i växthuskammaren. Andra försöksåret inkuberades alla plantor torrt. Väderdata togs från Ultuna väderstation.
Prover för genotypning samlades in i försöket vid två tillfällen , i mitten respektive slutet av augusti. Vid varje provtagning togs femtio bladprover. I en samordnad nordisk studie samlades isolat av P. infestans samlades in under växtsäsongen 2008 med så kallad stratifierad provtagning med land, fält -och sjukdomshärdar som olika provtagningssnivåer. Alla insamlade prover analyserades med hjälp av så kallade mikrosatellit-markörer för att bestämma den genotypiska variationen i det provtagna materialet.

Slutsatser
De gällande bilden av spridning av bladmögel är att den sker genom luftburna sporangier som bildas under fuktigt och kyligt väder nattetid, och sedan frigörs på förmiddagen när luftfuktigheten sjunker på grund av stigande temperaturer. Resultaten från detta projekt visar dock att en avsevärd del av sporangierna även kan spridas under eftermiddag och kväll. En viktig faktor för hur länge de frigjorda sporangierna lever är solstrålning, och redan en timmes solljus kan räcka för att döda en stor andel av bladmögelsporangier. Utsättning av fångstplantor visade dock att sporangier kunde överleva en solig dag i ett potatisbestånd och infektera natten efter spridning. Detta är viktig information för utformandet av prognossystem för bladmögel.
Den genotypiska variationen i populationen hos P. infestans i försöken i projektet var så stor att det inte var möjligt att följa enstaka genotyper (individer) av patogenen. Populationen skiftade under tiden försöket pågick, men inga dominerande kloner kunde konstateras. I till exempel Storbritannien skiftar virulens (förmågan att angripa sorter med rasspecifik resistens) andelen fungicidresistens mellan år på grund av att olika kloner dominerar olika år. Detta har ställt till med problem i potatisodlingen där. Frånvaron av sådana aggressiva kloner i Sverige gör att risken för snabba skiften i hur bladmögel uppträder i fält minskar.