Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-324
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Huvudsökande: Désirée Jansson
Organisation:
E-postadress: desiree.jansson@sva.se
Telefon: 018-67 40 13
Medsökande: Helena Eriksson
Medsökande: Siamak Zohari
Beviljade medel: 3 033 983 SEK

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion body hepatitis (IBH) is considered to be the most important disease in Swedish chickens although the occurrence is unclear. There is a lack of understanding of the epidemiology and associated costs. Farmers are left without treatment options, and since there are reasons to believe that FAdVs are transmitted both between birds and from hens to chicks through egg it is exceedingly difficult to prevent outbreaks. The best way to prevent IBH is probably a vaccine for breeders. However, detailed knowledge on the epidemiology and virus characteristics where the vaccine will be used is necessary. This proposal is designed to provide answers to these questions and enable future vaccine development.

Fowl adenoviruses (FAdV) utgörs av en grupp fjäderfävirus, där vissa orsakar snabbt ökande sjukdomsproblem som är förknippade med negativa effekter avseende djurvälfärd, produktion, företagens hållbarhet och miljön på alla nivåer i matfågelbranschen. För närvarande, anses en av dessa sjukdomar, inklusionskroppshepatit (IBH), vara det viktigaste hälsoproblemet hos kyckling i Sverige, trots oklar förekomst. Det saknas detaljerad kunskap om epidemiologin och ekonomiska effekter. Uppfödarna kan inte behandla kycklingar som insjuknar, och eftersom det finns skäl att tro att FAdV kan smitta både mellan kycklingarna och från hönan till hennes kycklingar via ägg är det mycket svårt att förhindra utbrott. Det bästa sättet att förhindra IBH är förmodligen ett vaccin för avelshöns, men detta förutsätter detaljerad kunskap om epidemiologin och virusegenskaper i aktuell region. Denna ansökan har utformats för att ge svar på dessa frågor och därigenom möjliggöra framtida utveckling av ett vaccin.

Tamhönsens adenovirus (FAdVs) har global spridning och förknippas med viktiga sjukdomar, till exempel inklusionskroppshepatit (IBH) hos kyckling (matfågel). Antalet IBH-utbrott har ökat de senaste åren i många länder, inklusive Sverige. Målsättningarna med vårt projekt var att öka kunskapen om epidemiologin bland avelshöns och kyckling och fastställa vilka varianter av FAdV som är kopplade till IBH i Sverige för att möjliggöra vaccination. Vi använde många olika metoder som serologi, PCR, virusisolering, fylogeni och nästa generations sekvensering (NGS). Resultaten visade att de flesta avelsflockarna smittades redan under uppfödningsperioden och FAdV påvisades i en majoritet av kycklingflockarna, oavsett klinisk status. FAdV art D och E (seroptyp 2 och 8) var vanligast. Vi drar slutsatsen att FAdV-infektion var mer utbredd än förväntat och att horisontell smitta kan vara lika viktig som vertikal smitta. Framtida vaccination bör baseras på serotyperna 2 och 8.

Ny forskning banar väg för framtida vaccination mot virussjukdom hos kyckling
Under senare år har allt fler kycklingar runt om i världen insjuknat i leverinflammation, så kallad inklusionskroppshepatit (IBH). Denna sjukdom finns även i Sverige och antalet utbrott ökar. Orsaken till sjukdomen är adenovirus (FAdV) som bara kan smitta tamhöns. Unga kycklingar som föds upp för produktion av kött blir sjuka. Smittan leder till att fåglarna dör (2–30 %) och de som överlever växer långsammare än normalt och äter mer foder per kg tillväxt än friska kycklingar. Det finns inga läkemedel som kan användas för att mildra eller bota sjukdomen.
Forskare har tagit reda på att smittan sprider sig mellan kycklingar med träck (horisontell smitta), men virus kan även sprida sig mellan fåglar och flockar via utrustning och skötare. Ett annat viktigt sätt som virus kan sprida sig på är från avelshöns via äggen till deras kycklingar (vertikal smitta). För att undvika utbrott försöker man skydda kycklingarna från smittan, men det har visat sig vara svårt i praktiken. Ett annat sätt är att använda vaccin, men då måste man känna till exakt vilken typ av FAdV som orsakar utbrotten. Forskare i Kanada har visat att vaccination kan fungera bra men än så länge finns inte vaccin att köpa i Europa. Målen med vårt forskningsprojekt var att ta reda mer om hur ofta kycklingar och avelshöns är smittade med FAdV i Sverige, hur fåglarna blir smittade och att ta reda på vilka sorters FAdV som finns i landet.
I första delen av projektet letade vi efter FAdV hos avelshöns. Genom analyser av blod och prover från hönsen kunde vi se att FAdV smittade hönsen redan i tidig ålder. Varifrån smittan kommer vet vi däremot inte. När hönorna senare började lägga ägg hade de utvecklat motståndskraft. Därför kunde vi inte hitta virus i äggen under den första halvan av produktionsperioden. Detta tyder på att FAdV inte sprids så ofta som vi tidigare har trott via ägg till kycklingarna. Vertikal smittspridning kan ändå ske senare i livet när hönornas motståndskraft blir sämre eller om de smittas med en ny sorts FAdV, men det måste finnas andra viktiga sätt som kycklingarna kan smittas på.
I delprojekt 2 undersökte vi spridningen av FAdV i kycklingflockar i Sverige. Våra resultat visade att FAdV fanns i de flesta flockarna vi undersökte. Vi hittade virus i flockar med utbrott av IBH men också i oväntat många helt friska flockar (77 %). Det finns ingen förklaring idag till varför vissa flockar drabbas av IBH medan andra är smittade utan att bli sjuka. En av flera möjliga förklaringar kan vara att det finns olika varianter av virus som skiljer sig i sjukdomsframkallande förmåga. Under projektets gång inträffade utbrott av en för Sverige ny sjukdom; adenovirusorsakad muskelmagsdegeneration. Trots utredning inom projektet är smittkällan till dessa utbrott oklar.
I sista delen av projektet undersökte vi FAdV från avelshöns och kycklingar i Sverige med en rad olika avancerade metoder. Vi hittade virus av alla de fem olika arter som ingår bland FAdV, det vill säga art A–E. Arterna D och E, som orsakar IBH, var vanligast, men även art A som kan orsaka skador i muskelmagen hos kycklingar fanns ibland hos avelshöns och kycklingar. Enstaka virus av arterna B och C förekom också. De flesta virus av arterna D och E tillhörde serotyp 2 eller 8, vilket är viktigt att känna till inför valet av vaccin. Genom att undersöka arvsmassan hos virus som vi hittat i Sverige kunde vi se att det fanns en stor variation mellan olika virus.
Vårt projekt har givit en delvis helt ny bild över förekomst och smittvägar för FAdV. Dessa virus har större spridning och smittspridningen är mer komplex än vad som tidigare var känt. Genom projektet vet vi nu vilket typ av vaccin som kan användas för att förebygga framtida utbrott av IBH. Idag känner vi inte till vad den stora variationen mellan olika virus betyder för utbrotten, men resultat och virus från projektet öppnar helt nya möjligheter för fortsatt forskning inom området.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev