Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-324
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Huvudsökande: Désirée Jansson
Organisation:
E-postadress: desiree.jansson@sva.se
Telefon: 018-67 40 13
Medsökande: Helena Eriksson
Medsökande: Siamak Zohari
Beviljade medel: 3 033 983 SEK

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion body hepatitis (IBH) is considered to be the most important disease in Swedish chickens although the occurrence is unclear. There is a lack of understanding of the epidemiology and associated costs. Farmers are left without treatment options, and since there are reasons to believe that FAdVs are transmitted both between birds and from hens to chicks through egg it is exceedingly difficult to prevent outbreaks. The best way to prevent IBH is probably a vaccine for breeders. However, detailed knowledge on the epidemiology and virus characteristics where the vaccine will be used is necessary. This proposal is designed to provide answers to these questions and enable future vaccine development.

Fowl adenoviruses (FAdV) utgörs av en grupp fjäderfävirus, där vissa orsakar snabbt ökande sjukdomsproblem som är förknippade med negativa effekter avseende djurvälfärd, produktion, företagens hållbarhet och miljön på alla nivåer i matfågelbranschen. För närvarande, anses en av dessa sjukdomar, inklusionskroppshepatit (IBH), vara det viktigaste hälsoproblemet hos kyckling i Sverige, trots oklar förekomst. Det saknas detaljerad kunskap om epidemiologin och ekonomiska effekter. Uppfödarna kan inte behandla kycklingar som insjuknar, och eftersom det finns skäl att tro att FAdV kan smitta både mellan kycklingarna och från hönan till hennes kycklingar via ägg är det mycket svårt att förhindra utbrott. Det bästa sättet att förhindra IBH är förmodligen ett vaccin för avelshöns, men detta förutsätter detaljerad kunskap om epidemiologin och virusegenskaper i aktuell region. Denna ansökan har utformats för att ge svar på dessa frågor och därigenom möjliggöra framtida utveckling av ett vaccin.

Tamhönsens adenovirus (FAdVs) har global spridning och förknippas med viktiga sjukdomar, till exempel inklusionskroppshepatit (IBH) hos kyckling (matfågel). Antalet IBH-utbrott har ökat de senaste åren i många länder, inklusive Sverige. Målsättningarna med vårt projekt var att öka kunskapen om epidemiologin bland avelshöns och kyckling och fastställa vilka varianter av FAdV som är kopplade till IBH i Sverige för att möjliggöra vaccination. Vi använde många olika metoder som serologi, PCR, virusisolering, fylogeni och nästa generations sekvensering (NGS). Resultaten visade att de flesta avelsflockarna smittades redan under uppfödningsperioden och FAdV påvisades i en majoritet av kycklingflockarna, oavsett klinisk status. FAdV art D och E (seroptyp 2 och 8) var vanligast. Vi drar slutsatsen att FAdV-infektion var mer utbredd än förväntat och att horisontell smitta kan vara lika viktig som vertikal smitta. Framtida vaccination bör baseras på serotyperna 2 och 8.

Ny forskning banar väg för framtida vaccination mot virussjukdom hos kyckling
Under senare år har allt fler kycklingar runt om i världen insjuknat i leverinflammation, så kallad inklusionskroppshepatit (IBH). Denna sjukdom finns även i Sverige och antalet utbrott ökar. Orsaken till sjukdomen är adenovirus (FAdV) som bara kan smitta tamhöns. Unga kycklingar som föds upp för produktion av kött blir sjuka. Smittan leder till att fåglarna dör (2–30 %) och de som överlever växer långsammare än normalt och äter mer foder per kg tillväxt än friska kycklingar. Det finns inga läkemedel som kan användas för att mildra eller bota sjukdomen.
Forskare har tagit reda på att smittan sprider sig mellan kycklingar med träck (horisontell smitta), men virus kan även sprida sig mellan fåglar och flockar via utrustning och skötare. Ett annat viktigt sätt som virus kan sprida sig på är från avelshöns via äggen till deras kycklingar (vertikal smitta). För att undvika utbrott försöker man skydda kycklingarna från smittan, men det har visat sig vara svårt i praktiken. Ett annat sätt är att använda vaccin, men då måste man känna till exakt vilken typ av FAdV som orsakar utbrotten. Forskare i Kanada har visat att vaccination kan fungera bra men än så länge finns inte vaccin att köpa i Europa. Målen med vårt forskningsprojekt var att ta reda mer om hur ofta kycklingar och avelshöns är smittade med FAdV i Sverige, hur fåglarna blir smittade och att ta reda på vilka sorters FAdV som finns i landet.
I första delen av projektet letade vi efter FAdV hos avelshöns. Genom analyser av blod och prover från hönsen kunde vi se att FAdV smittade hönsen redan i tidig ålder. Varifrån smittan kommer vet vi däremot inte. När hönorna senare började lägga ägg hade de utvecklat motståndskraft. Därför kunde vi inte hitta virus i äggen under den första halvan av produktionsperioden. Detta tyder på att FAdV inte sprids så ofta som vi tidigare har trott via ägg till kycklingarna. Vertikal smittspridning kan ändå ske senare i livet när hönornas motståndskraft blir sämre eller om de smittas med en ny sorts FAdV, men det måste finnas andra viktiga sätt som kycklingarna kan smittas på.
I delprojekt 2 undersökte vi spridningen av FAdV i kycklingflockar i Sverige. Våra resultat visade att FAdV fanns i de flesta flockarna vi undersökte. Vi hittade virus i flockar med utbrott av IBH men också i oväntat många helt friska flockar (77 %). Det finns ingen förklaring idag till varför vissa flockar drabbas av IBH medan andra är smittade utan att bli sjuka. En av flera möjliga förklaringar kan vara att det finns olika varianter av virus som skiljer sig i sjukdomsframkallande förmåga. Under projektets gång inträffade utbrott av en för Sverige ny sjukdom; adenovirusorsakad muskelmagsdegeneration. Trots utredning inom projektet är smittkällan till dessa utbrott oklar.
I sista delen av projektet undersökte vi FAdV från avelshöns och kycklingar i Sverige med en rad olika avancerade metoder. Vi hittade virus av alla de fem olika arter som ingår bland FAdV, det vill säga art A–E. Arterna D och E, som orsakar IBH, var vanligast, men även art A som kan orsaka skador i muskelmagen hos kycklingar fanns ibland hos avelshöns och kycklingar. Enstaka virus av arterna B och C förekom också. De flesta virus av arterna D och E tillhörde serotyp 2 eller 8, vilket är viktigt att känna till inför valet av vaccin. Genom att undersöka arvsmassan hos virus som vi hittat i Sverige kunde vi se att det fanns en stor variation mellan olika virus.
Vårt projekt har givit en delvis helt ny bild över förekomst och smittvägar för FAdV. Dessa virus har större spridning och smittspridningen är mer komplex än vad som tidigare var känt. Genom projektet vet vi nu vilket typ av vaccin som kan användas för att förebygga framtida utbrott av IBH. Idag känner vi inte till vad den stora variationen mellan olika virus betyder för utbrotten, men resultat och virus från projektet öppnar helt nya möjligheter för fortsatt forskning inom området.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev