Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133221
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 september 2016
Huvudsökande: Anders Kvarnheden
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.kvarnheden@vbsg.slu.se
Telefon: 018/673337
Beviljade medel: 2 700 000 SEK

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar sjukdomen. Viruset kunde detekteras i rajgräs från områden som tidigare år haft problem med vetedvärgsjuka. Kontrollerade infektionsförsök med virusbärande stritar resulterade i symtomfria rajgräsplantor med en låg virusnivå. Stritar kunde ändå föra över virus från dessa rajgräsplantor till vete. Sekvensanalyser av virusgenomet visade att WDV-isolat från vete, rajgräs och stritar är nära besläktade och att det troligen är samma genotyp av viruset som cirkulerar mellan olika värdar. WDV-infekterade veteplantor och WDV-bärande stritar identifierades också under år med annars begränsad förekomst av sjukdomen, vilket visar att viruset ständigt finns kvar.

Vetedvärgsjuka har i över hundra år förekommit i Sverige och har under vissa år orsakat omfattande skador på vete. Angripna plantor är förkrympta med gulnade och ibland rödfärgade blad. Om ax bildas är de dåligt matade och stannar ofta i bladslidan. Oftast syns drabbade plantor i fältkanten eller i fläckar i fältet, men ibland kan hela fält påverkas. Sjukdomen orsakas av ett virus, vetedvärgvirus, som överförs med den randiga dvärgstriten. Även rågvete och råg är mottagligt. Viruset kan också infektera många gräs, men det syns då oftast inga eller endast svaga symtom. Alla vetesorter är mottagliga för sjukdomen och kontrollen är beroende av odlingsåtgärder och bekämpning som minskar risken för infektion via stritar. Riskfaktorer är tidig sådd och reducerad jordbearbetning. Med varmare höstar i Sverige finns det en ökad risk för spridning av virus med insekter till höstgrödor. Det skedde under hösten 2014, då bladlöss i södra Sverige spred rödsotvirus till höstkorn och höstvete vilket resulterade i omfattande skador följande år. Denna ökade risk gäller även vetedvärgsjuka. För kontroll av sjukdomen är det nödvändigt med en god förståelse om virusets epidemiologi, dvs varifrån viruset kommer och hur det sprids i vetefält. Det finns också behov av prognosmetoder som kan förutsäga ökad risk för infektioner.

Under projektets gång från 2012 till 2016 har omfattningen av vetedvärgsjuka varit mycket begränsad med endast enstaka rapporter om fält med symtomatiska plantor. Vi har ändå kunnat identifiera infekterat vete och rajgräs samt virusbärande dvärgstritar i områden som tidigare haft problem med vetedvärgsjuka. Det visar att viruset finns kvar i dessa områden och att det kan spridas i större omfattning när betingelserna är de rätta. För att identifiera potentiella smittkällor bortsett från vete, så fokuserade vi på rajgräs, vilket är vanligt både som fångstgröda för att förhindra kväveläckage och som vallgräs. Förutom att identifiera rajgräsplantor infekterade med vetedvärgvirus så kunde vi i växthusförsök med hjälp av stritar föra över vetedvärgvirus från vete till rajgräs och sedan till vete igen. Rajgräsplantorna uppvisade inga symtom när de var virusinfekterade och virushalten var låg, men trots det kunde de alltså utgöra en viruskälla för stritar. När rajgräs odlas som fångstgröda i vetefält i områden med vetedvärgvirus så betyder det en klart ökad risk. Rajgräs är ofta också svårt att få bort från fält och kan finnas kvar i fältkanter. Molekylära analyser visade att vetedvärgvirus från vete, rajgräs och stritar är mycket nära besläktat liksom vetedvärgvirus från olika delar av landet. Det visar att det är samma typ av viruset som finns inom Sverige och rör sig mellan olika värdplantor. Med nya metoder för att bestämma genetiska sekvenser går vi nu in på djupet för att studera diversitet av vetedvärgvirus i stritar och eventuellt också kunna hitta nya virus som sprids med stritar. Dessa studier kan t.ex. visa om den variant av vetedvärgvirus som infekterar korn även finns i Sverige eller ett annat närbesläktat virus som infekterar havre.

Genom projektet har stritar som samlats in av Växtskyddscentralerna i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala testats med molekylära metoder. Olika metoder har utprovats för att få tillförlitliga resultat. Provsvaren har utgjort en komponent i Växtskyddscentralernas prognoser för vetedvärgvirus. Prognoserna har baserats på informationen om antalet infångade dvärgstritar och om de bär på virus samt väderförhållanden, grödans tillväxt och om det varit problem med vetedvärgsjuka i området. Med hjälp av prognoserna kan lantbrukare bedöma om de ska använda bekämpning eller inte. Förekomsten av dvärgstritar har under dessa året varit relativt låg, men stritar med vetedvärgvirus har ändå återfunnits varje år. Vi har nu resultat från strittester sedan 2002, vilket utgör en god grund för att i närmare detalj bestämma sambandet mellan olika faktorer och förekomsten av vetedvärgsjuka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev