Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Epidemiologiska studier av den stora leverflundran på svenska betemarker

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050003
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 maj 2013
Huvudsökande: Johan Höglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.hoglund@slu.se
Telefon: 018-672371
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Stora leverflundran har ökat i betydelse under senare år både hos nötkreatur och får i Sverige. I projektet har vi: 1) etablerat moderna tekniker för diagnostik av parasiten hos olika värddjur, och 2) identifierat biologiska faktorer som är av betydelse för spridningen av fasciolos. Inom projektet etablerades dels ELISA-metoder för mätning av antikroppsnivåer i blod och av maskantigen i träck, dels utvecklades PCR-metoder både för identifiering av de snäckor som kan vara parasitens mellanvärdar och för detektion av parasiten hos dessa. Parasiten kan övervintra på betet som ägg eller som larver i snäckor. G. truncatula var den snäckart som var vanligast och mest infekterad. Vid undersökning av träck hos förstagångsbetande djur bör prov tas tidigast i oktober. Vid serologisk diagnos bör blodprover undersökas tidigast i september när de tas från lammen och något senare vid undersökning av kalvarna. Hos får och nötkreatur som är äldre än ett år kan både träck- och blodprover tas året runt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Stora leverflundran Fasciola hepatica är en flercellig inälvsparasit med en komplicerad livscykel. Parasiten kräver temperaturer över +10 °C, både för att parasitäggen på betet och dess larver i mellanvärden ska kunna utvecklas. I Sverige visar statistik från Svenska Djurhälsovårdens (SvDHVs) databas över sjukdomsregistreringar vid slakt att andelen kasserade levrar på grund av stora leverflundran har fördubblats mellan 2005 och 2011. I vissa besättningar kasseras samtliga levrar. Allt fler besättningar tar också kontakt med Får- och Nöthälsovården på grund av kliniska problem. Stora leverflundran finns främst i landets sydvästra delar och ett antal besättningar i Skåne, Bohuslän, Halland, Västra Götaland och Värmland har rapporterat produktionsstörningar men även sjukdom och dödsfall.

Det finns flera olösta frågor som gör det svårt för veterinärer att ge råd till djurägare om hur effekterna av stora leverflundran ska minimeras. Inom ramen för detta samarbete mellan SLU och SvDHV, har samtliga befintliga moderna testmetoder baserade såväl på PCR- som ELISA-metoder (serologi och detektion av koproantigener) blivit etablerade. Med hjälp av dessa diagnostiska verktyg har det varit möjligt att öka kunskapen om parasitens epidemiologi både hos de snäckor (olika lymneider) som är nödvändiga för flundrans utveckling och hos de idisslare som är dess slutvärdar.
Resultaten från denna tvååriga fältstudie tyder på att parasiten under vissa förhållanden kan övervintra på betet. Samtidigt visades att betesdjuren infekterades i huvudsak under senare delen av betesperioden. De lamm som undersöktes bildade antikroppar i augusti och kalvarna något senare i oktober. En intressant iakttagelse var att vissa lamm hade antikroppar även vid tiden för betessläpp beroende på passiv överföring av antikroppar med råmjölken från tackorna.
Genom experimentella studier har vi också kunnat visa att det finns fler snäckor än den amfibiska dammsnäckan (Galba truncatula) som kan fungera som parasitens mellanvärd. Det visade sig dock att det var denna art fungerade bäst och var den som var mest infekterad, ibland med en förekomst (prevalens) av F. hepatica på mer än 80 procent.

Med denna nyvunna kunskap kan vi bättre förstå värdet av den diagnostik som finns att tillgå idag. Dessutom har vi avsevärt förbättrat vetskapen om hur man ska avmaska även om det fortfarande finns stora kunskapsluckor inte minst för vad som gäller för nötkreatur och särskilt vid behandling av mjölkkor. Enligt vårt förslag bör behandling av tackor med albendasol (Valbazen®) ske tidigast från slutet av oktober eller 2 månader efter påbörjad dräktighet. I besättningar med återkommande problem rekommenderas även en andra avmaskning med albendasol innan betessläpp. Triklabendazol (Fasinex®) som även har effekt mot parasitens tidiga utvecklingsstadier är det bästa valet i hårt drabbade besättningar och när man vill förhindra akut sjukdom under sommaren och tidig höst. Vid avmaskning med triklabendazol (Fasinex®) nås även nyetablerade unga flundror. Detta läkemedel får dock bara användas efter särskilt tillstånd och bör användas med stor försiktighet eftersom det finns dokumenterad risk för utveckling av läkemedelsresistens.

När prov tas från för undersökning av flundran i träck hos förstagångsbetande djur bör de tas tidigast från oktober. Däremot vid diagnos av blodprov kan proverna tas från september när de tas från lamm och något senare vid undersökning av kalvar. Hos äldre får och nötkreatur kan både träckprover och blodprover tas året runt, även om sannolikheten för att finna parasiten ökar under hösten och vintern. För utvärdering av behandlingseffekter, är undersökning av smittstatus i blod värdelöst eftersom antikropparna finns kvar i blodcirkulationen upp till minst en månad vid framgångsrik behandling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1611

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress