Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0935167 |
Kategori: | Research program | Entrepreneurship |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 25 september 2013 |
Huvudsökande: | Stefan Pinzke |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | stefan.pinzke@ltj.slu.se |
Telefon: | 040 - 41 54 93 |
Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att utvärdera skaftredskap som används i djurstallar med avseende på belastning som underlag för riktlinjer för hur redskapen bör utformas ergonomiskt.
Redskapsarbete observerades i olika djurstallar. Belastningsmätningar utfördes i lab-miljö där arbetsuppgifter med olika skaftredskap och arbetsteknik analyserades. Inventering och analys av redskap som saluförs genomfördes.
Att gräva, lyfta och tömma grep och skyffel var de delmoment och redskap som var de mest belastande, framförallt för övre extremiteter och nedre rygg. En förlängning av skaftlängden på en gödselgrep visade en hög reducerande effekt på ryggbelastningen. Att arbeta med en spångrep med böjda knän och rak rygg i stället för med böjd rygg minskade belastningen på ryggen med 38-65%. Inventeringen visade att även om vissa av redskapen saluförs med ergonomiska förtecken, såg de ganska lika ut, utan uppenbara ergonomiska funktioner.
Skaften på redskapen bör vara justerbara efter användares kroppslängd.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund: Trots intensiv mekanisering av jordbruket finns många manuella och fysiskt krävande arbetsuppgifter kvar där olika handredskap används. Redskapen är oftast inte ergonomiskt anpassade och bidrar till skadlig belastning samt minskad effektivitet och välbefinnande i arbetet.
Syfte: Syftet med studien var att utvärdera skaftredskap som används i djurstallar med avseende på belastning som underlag för riktlinjer och rekommendationer för hur redskapen bör utformas ergonomiskt.
Material och metod: Redskapsarbete som i tidigare studier visat sig vara belastande observerades och dokumenterades i fält i mjölk-, gris- och häststallar. Belastningsmätningar utfördes i laboratoriemiljö där de olika arbetsuppgifterna med olika skaftredskap (spångrep, gödselgrep, skyffel, sopborste, skrapa) simulerades. Även arbetsteknik analyserades. En inventering och analys av redskap som saluförs med ergonomiska förtecken genomfördes också.
Resultat: Att gräva, lyfta och tömma spångrep, gödselgrep och skyffel var de delmoment och redskap som var de mest belastande, framförallt för skuldra, arm, handled, nedre rygg, och knä. En förlängning av den ursprungliga skaftlängden på gödselgrepen från 125 cm till 135 cm visade sig ha den högsta reducerande effekt på ryggbelastningen. Med en korrigerad arbetsteknik som innebar att arbeta med en spångrep (150 cm skaftlängd) med böjda knän och rak rygg i stället för med böjd rygg, var det möjligt att minska kompressionskrafterna på ryggen med 38-65% i de olika deluppgifterna. Analys av en ergonomisk sopborste med böjt skaft och vinklad borstdel visade att själva borstdelen var felvinklad vilket gjorde att användaren var tvungen att böja på ryggen så det böjda skaftet på borsten som skulle premiera en mer upprätt position fallerade. Inventeringen av skaftredskap som saluförs visade att även om vissa av dem var märkta med ergonomiska förtecken, såg de ganska lika ut, utan uppenbara ergonomiska funktioner.
Konklusion: De skaftredskap som används i manuella arbeten i jordbruket bör utformas ergonomiskt för att passa arbetsuppgiften. Skaftet bör vara justerbart efter användares kroppslängd. Greppdelen bör vara anpassat efter användarens handstorlek och bladdelen bör ha låg vikt och rundade kanter. Redskapens olika delar bör vara utformade på ett sådant sätt att de med korrekt arbetsteknik kan reducera belastningen på muskler och leder. Mer forskning behövs för att finna den optimala utformningen på skaftredskapens olika delar så att användare oavsett kroppsmått kan arbeta med dem utan att få belastningsbesvär. Forskning och utveckling behövs också för att göra redskapen mer hållbara.
Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …
Läs merProjektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …
Läs merProjektnummer: O-20-23-473 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 mars 2023
The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …
Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2023
The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …
Läs merProjektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023
Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …
Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023
The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …
Läs merProjektnummer: O-18-23-160 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2023
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: R-19-62-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2023
Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …
Läs merProjektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023
A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …
Läs mer