Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033255
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 augusti 2015
Huvudsökande: Mikael Gilbertsson
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: mikael.gilbertsson@jti.se
Telefon: 010-5166934
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Tidsfönstret är kort för att säkerställa en väl etablerad höstoljeväxtgröda efter stråsäd i Sverige. Det är därför intressant att försöka etablera höstoljeväxter i den växande grödan. Syftet med studien var att utvärdera möjligheten att använda GPS-styrd Cameleonmaskin för att precisionsetablera höstoljeväxter i växande höstvete. Målet var att därigenom säkerställa en god höstrapsetablering som samtidigt minskar behovet av jordbearbetning och kemisk bekämpning. I projektet utfördes två fältförsök där raps såddes in i växande höstvete vid tre olika tidpunkter. Metoden jämfördes sedan med konventionell etableringsteknik. Resultaten visade på relativt stora skördeförluster i höstvetet på grund av nedkörning av gröda. Mellantidig insådd av raps visade sig ge störst skörd. Resultaten visar på att metoden har en potential. De största utmaningarna med metoden är hög snigelförekomst och nedkörning av vete.

Oljeväxter är en värdefull avbrottsgröda i växtföljden. T.ex. så kan höstvete avkasta 20-25 % mer då förfrukten är oljeväxter jämfört med vete eller korn. Vidare så har oljeväxter en betydligt bättre förmåga att ta upp kväve under höst och vinter än vad spannmål har.
Etableringen kan vara ett problem i höstoljeväxtodling. Oljeväxtfröna är små och ställer stora krav. Då raps etableras vid litet djup i markprofilen finns risk för att utsädet hamnar i allt för torr jord, därigenom blir grödan svag och får svårt att överleva vintern. En bra traditionell etablering kräver en relativt fin såbädd med lagom fukt, vilket ofta är svårt att uppnå vid tidpunkten för höstrapsetableringen och då speciellt i Mellansverige där tidsfönstret för sådd är litet. Detta gör att det i praktiken är svårt att etablera höstoljeväxter efter stråsäd.
Ett intressant sätt är då att försöka etablera höstoljeväxter i den växande grödan eller strax efter skörd. Detta har tidigare provats med varierande resultat, exempelvis genom bredspridning med handelsgödselspridare eller trösksådd.
För några år sedan introducerades en ny typ av redskapsbärare (System Cameleon) i Sverige, som är en kombinerad såmaskin, gödselmyllare och mekanisk ogräshackare. Maskinen är ursprungligen avsedd för ekologisk odling och fröna etableras med ett större radavstånd (25 cm) än vid konventionell sådd. Detta för att möjliggöra mekanisk ogräshackning. Maskinen är normalt utrustad med ett bildanalyssystem (kamera) som kan identifiera raderna och förskjuta maskinen i sidled vilket möjliggör att hackningen kan utföras nära raden i hög hastighet.
En annan teknik att styra redskap efter är Global Satellite Navigation System (GNSS). Trimble har utvecklat ett system, som kallas True-tracker, där man utnyttjar två GNSS-antenner, en på traktorn och en på redskapet, med RTK-noggrannhet (<2 cm) och en kolv som kan skjuta redskapet i sidled. Fördelen med att använda två GNNS-antenner är att maskin och traktor följer en förutbestämd linje med mycket hög precision. Vid sådd lagras information om radernas position, som sedan utnyttjas för att styra maskinen vid radhackning. JTI har i ett pilotprojekt inom Precisionsodling Sverige (POS) visat att teknikerna är jämförbara med varandra.
Syftet med studien är att utvärdera möjligheten att använda True-tracker styrd Cameleonmaskin för att precisionsetablera höstoljeväxter i växande höstvete med utökat radavstånd. Målet är att därigenom säkerställa en god höstrapsetablering som samtidigt minskar behovet av jordbearbetning.
För att kunna så höstoljeväxter mittemellan raderna av höstvete så krävs geografisk information om radernas placering. I detta projekt har en System Cameleon maskin byggts om och anpassats för att styras med hjälp av Trimble True-tracker.
Två fältförsök utfördes där insåningsmetoden i växande höstvete jämfördes med konventionell såteknik, dvs plöjning med efterföljande harvning och sådd med Väderstad Rapid. Insåningsmetoden utfördes vid tre såtidpunkter: tidig, medel och sen.
Försöken utvärderades främst med avseende på skörd men även vissa kvalitetsparametrar studerades. Tyvärr var inget av åren optimalt för raps. 2011 var mycket blöt med nederbördsmängder långt över normalt medan det 2012 var en besvärlig vår med torrt och växlande kallt och varmt väder. Regnet 2011 ledde till snigel och etableringsproblem medan våren 2012 ledde till utvintringsskador. Resultaten från försöken får därför tolkas med försiktighet. Höstrapsen som såddes in medeltidigt (6 augusti) i höstvetet var det led som avkastade mest.
Resultaten visar ändå att det verkar finnas en potential med systemet. Insåningsmetoden i vete visade på skördeminskningar på vetet mellan 1674 och 2070 kg per hektar jämfört med den konventionella såmetoden. Om man antar ett vetepris på 1,40 kr per kg så innebär detta en förlust mellan 2343 och 2898 kr per hektar. Detta är givetvis mycket, men samtidtidigt så sparas ett flertal körningar in jämfört med konventionell sådd. En konventionell sådd kan enligt Maskinkalkylgruppens beräkningar kosta uppemot 2000 kr per hektar. Skördeförlusterna i vete bör kunna minskas genom att modifiera såtekniken. Ett sätt skulle kunna vara att så höstvete på 50 cm radavstånd. Detta ger givetvis ett skördetapp jämfört med att så på 25 cm men kan kanske ändå vara ekonomiskt försvarbart om mindre vete körs ned. Ett annat sätt kan vara att montera stråskiljare på såbillarna så att vetet inte hakar upp sig.
Den största utmaningen verkar vara snigelangrepp. Sniglarna trivs i den obearbetade marken där det även finns bra markfukt och detta är ett problem vid etableringen. Flera körningar med snigelmedel verkar behövas för att lyckas etablera rapsen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress