Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033255
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 augusti 2015
Huvudsökande: Mikael Gilbertsson
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: mikael.gilbertsson@jti.se
Telefon: 010-5166934
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Tidsfönstret är kort för att säkerställa en väl etablerad höstoljeväxtgröda efter stråsäd i Sverige. Det är därför intressant att försöka etablera höstoljeväxter i den växande grödan. Syftet med studien var att utvärdera möjligheten att använda GPS-styrd Cameleonmaskin för att precisionsetablera höstoljeväxter i växande höstvete. Målet var att därigenom säkerställa en god höstrapsetablering som samtidigt minskar behovet av jordbearbetning och kemisk bekämpning. I projektet utfördes två fältförsök där raps såddes in i växande höstvete vid tre olika tidpunkter. Metoden jämfördes sedan med konventionell etableringsteknik. Resultaten visade på relativt stora skördeförluster i höstvetet på grund av nedkörning av gröda. Mellantidig insådd av raps visade sig ge störst skörd. Resultaten visar på att metoden har en potential. De största utmaningarna med metoden är hög snigelförekomst och nedkörning av vete.

Oljeväxter är en värdefull avbrottsgröda i växtföljden. T.ex. så kan höstvete avkasta 20-25 % mer då förfrukten är oljeväxter jämfört med vete eller korn. Vidare så har oljeväxter en betydligt bättre förmåga att ta upp kväve under höst och vinter än vad spannmål har.
Etableringen kan vara ett problem i höstoljeväxtodling. Oljeväxtfröna är små och ställer stora krav. Då raps etableras vid litet djup i markprofilen finns risk för att utsädet hamnar i allt för torr jord, därigenom blir grödan svag och får svårt att överleva vintern. En bra traditionell etablering kräver en relativt fin såbädd med lagom fukt, vilket ofta är svårt att uppnå vid tidpunkten för höstrapsetableringen och då speciellt i Mellansverige där tidsfönstret för sådd är litet. Detta gör att det i praktiken är svårt att etablera höstoljeväxter efter stråsäd.
Ett intressant sätt är då att försöka etablera höstoljeväxter i den växande grödan eller strax efter skörd. Detta har tidigare provats med varierande resultat, exempelvis genom bredspridning med handelsgödselspridare eller trösksådd.
För några år sedan introducerades en ny typ av redskapsbärare (System Cameleon) i Sverige, som är en kombinerad såmaskin, gödselmyllare och mekanisk ogräshackare. Maskinen är ursprungligen avsedd för ekologisk odling och fröna etableras med ett större radavstånd (25 cm) än vid konventionell sådd. Detta för att möjliggöra mekanisk ogräshackning. Maskinen är normalt utrustad med ett bildanalyssystem (kamera) som kan identifiera raderna och förskjuta maskinen i sidled vilket möjliggör att hackningen kan utföras nära raden i hög hastighet.
En annan teknik att styra redskap efter är Global Satellite Navigation System (GNSS). Trimble har utvecklat ett system, som kallas True-tracker, där man utnyttjar två GNSS-antenner, en på traktorn och en på redskapet, med RTK-noggrannhet (<2 cm) och en kolv som kan skjuta redskapet i sidled. Fördelen med att använda två GNNS-antenner är att maskin och traktor följer en förutbestämd linje med mycket hög precision. Vid sådd lagras information om radernas position, som sedan utnyttjas för att styra maskinen vid radhackning. JTI har i ett pilotprojekt inom Precisionsodling Sverige (POS) visat att teknikerna är jämförbara med varandra.
Syftet med studien är att utvärdera möjligheten att använda True-tracker styrd Cameleonmaskin för att precisionsetablera höstoljeväxter i växande höstvete med utökat radavstånd. Målet är att därigenom säkerställa en god höstrapsetablering som samtidigt minskar behovet av jordbearbetning.
För att kunna så höstoljeväxter mittemellan raderna av höstvete så krävs geografisk information om radernas placering. I detta projekt har en System Cameleon maskin byggts om och anpassats för att styras med hjälp av Trimble True-tracker.
Två fältförsök utfördes där insåningsmetoden i växande höstvete jämfördes med konventionell såteknik, dvs plöjning med efterföljande harvning och sådd med Väderstad Rapid. Insåningsmetoden utfördes vid tre såtidpunkter: tidig, medel och sen.
Försöken utvärderades främst med avseende på skörd men även vissa kvalitetsparametrar studerades. Tyvärr var inget av åren optimalt för raps. 2011 var mycket blöt med nederbördsmängder långt över normalt medan det 2012 var en besvärlig vår med torrt och växlande kallt och varmt väder. Regnet 2011 ledde till snigel och etableringsproblem medan våren 2012 ledde till utvintringsskador. Resultaten från försöken får därför tolkas med försiktighet. Höstrapsen som såddes in medeltidigt (6 augusti) i höstvetet var det led som avkastade mest.
Resultaten visar ändå att det verkar finnas en potential med systemet. Insåningsmetoden i vete visade på skördeminskningar på vetet mellan 1674 och 2070 kg per hektar jämfört med den konventionella såmetoden. Om man antar ett vetepris på 1,40 kr per kg så innebär detta en förlust mellan 2343 och 2898 kr per hektar. Detta är givetvis mycket, men samtidtidigt så sparas ett flertal körningar in jämfört med konventionell sådd. En konventionell sådd kan enligt Maskinkalkylgruppens beräkningar kosta uppemot 2000 kr per hektar. Skördeförlusterna i vete bör kunna minskas genom att modifiera såtekniken. Ett sätt skulle kunna vara att så höstvete på 50 cm radavstånd. Detta ger givetvis ett skördetapp jämfört med att så på 25 cm men kan kanske ändå vara ekonomiskt försvarbart om mindre vete körs ned. Ett annat sätt kan vara att montera stråskiljare på såbillarna så att vetet inte hakar upp sig.
Den största utmaningen verkar vara snigelangrepp. Sniglarna trivs i den obearbetade marken där det även finns bra markfukt och detta är ett problem vid etableringen. Flera körningar med snigelmedel verkar behövas för att lyckas etablera rapsen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Markmikro biell inverkan på den skördade produktens kvalitet till följd av skilda odlingsstrategier
Ingela Berggren,

Projektnummer: 0233073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utlakning av bekämpningsmedel till grundvatten: utvekling av ett prognosverktyg för tillståndsprövning i dricksvattentäkter. /FoU
Nicholas Jarvis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0248025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Är virusinfektioner predisponerande för juverinflammationer?
Ulla Carlsson,

Projektnummer: 9630029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress