Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0947161 |
Kategori: | Research program | Horse |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 3 maj 2013 |
Huvudsökande: | Stefan Pinzke |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | stefan.pinzke@ltj.slu.se |
Telefon: | 040 - 41 54 93 |
Sammanfattning av slutrapport
Genom frågeformulär till 384 hovslagare och fältstudier på 5 arbetsplatser undersöktes hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.
Studierna visade att hovslagarna trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig för att inte tappa kunder.
Studierna sammanfattar goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika skador och besvär samt råd till hästägarna som kan underlätta arbetet för hovslagarna.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Den övergripande målsättningen med studien var att förebygga uppkomsten av arbetsrelaterade besvär hos hovslagare. Syftet var att genom en enkätstudie och fältstudier undersöka hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.
I samarbete med Svenska Hovslagareföreningen och Flyinge hästcentrum utformades en postenkät om hovslagarnas arbetsmiljö och arbetsrelaterade problem. Enkäten skickades till samtliga 384 hovslagare som var medlemmar i Svenska Hovslagareföreningen. Svarsfrekvensen var 68%.
Fältstudier genomfördes på 5 hovslagares arbetsplatser där intervjuer genomfördes med hovslagarna under arbetet med frågor och bedömning av bl.a. risk för olyckor och skador i arbetsmiljön. Arbetsställningar, arbetsteknik och arbetsbelastning vid olika arbetsmoment fotodokumenterades och bedömdes.
Både enkätstudien och intervjuerna visade att nästan alla hovslagare trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar av hovslagarna har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
De kvinnliga hovslagarna angav än mer ofta besvär än sina manliga kolleger vilket är alarmerande då de samtidigt också är tio år yngre. Det är därför nödvändigt att finna åtgärder som förbättrar arbetsmiljön för såväl manliga som kvinnliga hovslagare och som kan förhindra att de lämnar yrket i förtid på grund av en belastande arbetsmiljö. Allt fler kvinnor utbildar sig till hovslagare. Det är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att kvinnors fysiska förutsättningar också beaktas i det arbetsmiljöförbättrande arbetet.
Hovslagarna själva är väl medvetna om den belastande miljö de arbetar i och angav olika strategier för att motverka skador i sitt arbete, t.ex. att hålla sig varm, begränsa antalet hästar per dag och då särskilt de tungarbetade, att anpassa redskapen till individen samt att variera mellan olika arbetsmoment vid skoning. De kvinnliga hovslagarna angav också regelbunden motion som strategi.
De allra flesta hovslagare använder skyddsutrustning mot skador eller något tekniskt hjälpmedel för att underlätta arbetet men dock inte alla. Det är därför angeläget att påpeka vikten av att använda t.ex. hörselskydd eller skyddsglasögon när så behövs samt att t.ex. justera arbetshöjden på städet och använda ”pinne” eller andra hjälpmedel vid skoning för att undvika belastningsskador.
Ett ofta förekommande problem för hovslagarna var att hantera ouppfostrade hästar. De menade att många hästägare har dålig utbildning på häst vilket ger ouppfostrade och hästar som inte är tränade för sin uppgift.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig. Hovslagarna uppgav svårighet att ta sammanhängande semester, eller ledigt (mamma/pappaledigt) och att vara orolig för att bli sjuk, för att tappa kunder.
Hovslagarna efterfrågade ökad förståelse och medvetenhet från hästägare att deras arbetsmiljö är mycket viktig men även från Länsstyrelsen som skall godkänna stall skulle vara mer informerad om hovslagarnas arbetsmiljö. Hovslagarna påpekade att stallägarna är skyldiga att erbjuda en god arbetsmiljö. Samtidigt menade flera att det är svårt att ställa krav på ägarna då de i så fall lätt kan välja en annan hovslagare som inte ställer krav.
Nedan följer några goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika besvär samt råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagarna.
Råd som hovslagarna angav som de själva kan göra för att undvika besvär av och i sitt arbete:
• Träna kroppen
• Gå på regelbunden massage
• Använd hjälpmedel som finns, tex. hovpinnen särskilt för bakbenen
• Pausa mellan momenten när man skor
• Justera arbetshöjden på städet
• Begränsa mängden kunder
• Sko inte för många hästar per dag
• Våga säga nej då du inte hinner
• Ta betalt så du kan lägga mer tid på varje häst
Goda råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagaren:
• Plocka in hästarna i tid från hagen
• Spola inte av benen så att de är blöta utan i stället torrborsta dem rena så blir vi inte blöta/kalla om händerna
• Håll golvet torrt där hästen skall skos
• Ta alltid in en kompis till hästen som skall skos så att den är lugn
• Börja inte plocka med kraftfoderhinkar o dyl. under skoning
• Inget spring/ in- och utsläpp under tiden
• Låt alltid hästen få gå in i en strödd box innan skoning så att den inte är ”kissnödig”
• Öva unghästarna på att lyfta och ”knacka” i fötterna. Lugna hästar = säkrare och bättre skoning
• Att ha tillräckligt med plats att sko. Många uppställningar är för korta så att man hamnar i väggen när man lyfter bakbenen på hästen.
• Ta undan alla hundar som springer runt hästarna
• Betala i tid
Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …
Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …
Läs merProjektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …
Läs merProjektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …
Läs merProjektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …
Läs merProjektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …
Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …
Läs mer