Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ett hammarslag för mycket - En undersökning av hovslagarnas arbetsmiljö

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947161
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 maj 2013
Huvudsökande: Stefan Pinzke
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.pinzke@ltj.slu.se
Telefon: 040 - 41 54 93
Beviljade medel: 654 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Genom frågeformulär till 384 hovslagare och fältstudier på 5 arbetsplatser undersöktes hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.

Studierna visade att hovslagarna trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig för att inte tappa kunder.

Studierna sammanfattar goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika skador och besvär samt råd till hästägarna som kan underlätta arbetet för hovslagarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Den övergripande målsättningen med studien var att förebygga uppkomsten av arbetsrelaterade besvär hos hovslagare. Syftet var att genom en enkätstudie och fältstudier undersöka hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.

I samarbete med Svenska Hovslagareföreningen och Flyinge hästcentrum utformades en postenkät om hovslagarnas arbetsmiljö och arbetsrelaterade problem. Enkäten skickades till samtliga 384 hovslagare som var medlemmar i Svenska Hovslagareföreningen. Svarsfrekvensen var 68%.

Fältstudier genomfördes på 5 hovslagares arbetsplatser där intervjuer genomfördes med hovslagarna under arbetet med frågor och bedömning av bl.a. risk för olyckor och skador i arbetsmiljön. Arbetsställningar, arbetsteknik och arbetsbelastning vid olika arbetsmoment fotodokumenterades och bedömdes.

Både enkätstudien och intervjuerna visade att nästan alla hovslagare trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar av hovslagarna har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
De kvinnliga hovslagarna angav än mer ofta besvär än sina manliga kolleger vilket är alarmerande då de samtidigt också är tio år yngre. Det är därför nödvändigt att finna åtgärder som förbättrar arbetsmiljön för såväl manliga som kvinnliga hovslagare och som kan förhindra att de lämnar yrket i förtid på grund av en belastande arbetsmiljö. Allt fler kvinnor utbildar sig till hovslagare. Det är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att kvinnors fysiska förutsättningar också beaktas i det arbetsmiljöförbättrande arbetet.

Hovslagarna själva är väl medvetna om den belastande miljö de arbetar i och angav olika strategier för att motverka skador i sitt arbete, t.ex. att hålla sig varm, begränsa antalet hästar per dag och då särskilt de tungarbetade, att anpassa redskapen till individen samt att variera mellan olika arbetsmoment vid skoning. De kvinnliga hovslagarna angav också regelbunden motion som strategi.

De allra flesta hovslagare använder skyddsutrustning mot skador eller något tekniskt hjälpmedel för att underlätta arbetet men dock inte alla. Det är därför angeläget att påpeka vikten av att använda t.ex. hörselskydd eller skyddsglasögon när så behövs samt att t.ex. justera arbetshöjden på städet och använda ”pinne” eller andra hjälpmedel vid skoning för att undvika belastningsskador.

Ett ofta förekommande problem för hovslagarna var att hantera ouppfostrade hästar. De menade att många hästägare har dålig utbildning på häst vilket ger ouppfostrade och hästar som inte är tränade för sin uppgift.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig. Hovslagarna uppgav svårighet att ta sammanhängande semester, eller ledigt (mamma/pappaledigt) och att vara orolig för att bli sjuk, för att tappa kunder.

Hovslagarna efterfrågade ökad förståelse och medvetenhet från hästägare att deras arbetsmiljö är mycket viktig men även från Länsstyrelsen som skall godkänna stall skulle vara mer informerad om hovslagarnas arbetsmiljö. Hovslagarna påpekade att stallägarna är skyldiga att erbjuda en god arbetsmiljö. Samtidigt menade flera att det är svårt att ställa krav på ägarna då de i så fall lätt kan välja en annan hovslagare som inte ställer krav.

Nedan följer några goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika besvär samt råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagarna.

Råd som hovslagarna angav som de själva kan göra för att undvika besvär av och i sitt arbete:
• Träna kroppen
• Gå på regelbunden massage
• Använd hjälpmedel som finns, tex. hovpinnen särskilt för bakbenen
• Pausa mellan momenten när man skor
• Justera arbetshöjden på städet
• Begränsa mängden kunder
• Sko inte för många hästar per dag
• Våga säga nej då du inte hinner
• Ta betalt så du kan lägga mer tid på varje häst

Goda råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagaren:
• Plocka in hästarna i tid från hagen
• Spola inte av benen så att de är blöta utan i stället torrborsta dem rena så blir vi inte blöta/kalla om händerna
• Håll golvet torrt där hästen skall skos
• Ta alltid in en kompis till hästen som skall skos så att den är lugn
• Börja inte plocka med kraftfoderhinkar o dyl. under skoning
• Inget spring/ in- och utsläpp under tiden
• Låt alltid hästen få gå in i en strödd box innan skoning så att den inte är ”kissnödig”
• Öva unghästarna på att lyfta och ”knacka” i fötterna. Lugna hästar = säkrare och bättre skoning
• Att ha tillräckligt med plats att sko. Många uppställningar är för korta så att man hamnar i väggen när man lyfter bakbenen på hästen.
• Ta undan alla hundar som springer runt hästarna
• Betala i tid

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2017

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress