Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ett hammarslag för mycket - En undersökning av hovslagarnas arbetsmiljö

Status: Pågående
Projektnummer: H0947161
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 maj 2013
Huvudsökande: Stefan Pinzke
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.pinzke@ltj.slu.se
Telefon: 040 - 41 54 93
Beviljade medel: 654 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Genom frågeformulär till 384 hovslagare och fältstudier på 5 arbetsplatser undersöktes hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.

Studierna visade att hovslagarna trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig för att inte tappa kunder.

Studierna sammanfattar goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika skador och besvär samt råd till hästägarna som kan underlätta arbetet för hovslagarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Den övergripande målsättningen med studien var att förebygga uppkomsten av arbetsrelaterade besvär hos hovslagare. Syftet var att genom en enkätstudie och fältstudier undersöka hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.

I samarbete med Svenska Hovslagareföreningen och Flyinge hästcentrum utformades en postenkät om hovslagarnas arbetsmiljö och arbetsrelaterade problem. Enkäten skickades till samtliga 384 hovslagare som var medlemmar i Svenska Hovslagareföreningen. Svarsfrekvensen var 68%.

Fältstudier genomfördes på 5 hovslagares arbetsplatser där intervjuer genomfördes med hovslagarna under arbetet med frågor och bedömning av bl.a. risk för olyckor och skador i arbetsmiljön. Arbetsställningar, arbetsteknik och arbetsbelastning vid olika arbetsmoment fotodokumenterades och bedömdes.

Både enkätstudien och intervjuerna visade att nästan alla hovslagare trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar av hovslagarna har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
De kvinnliga hovslagarna angav än mer ofta besvär än sina manliga kolleger vilket är alarmerande då de samtidigt också är tio år yngre. Det är därför nödvändigt att finna åtgärder som förbättrar arbetsmiljön för såväl manliga som kvinnliga hovslagare och som kan förhindra att de lämnar yrket i förtid på grund av en belastande arbetsmiljö. Allt fler kvinnor utbildar sig till hovslagare. Det är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att kvinnors fysiska förutsättningar också beaktas i det arbetsmiljöförbättrande arbetet.

Hovslagarna själva är väl medvetna om den belastande miljö de arbetar i och angav olika strategier för att motverka skador i sitt arbete, t.ex. att hålla sig varm, begränsa antalet hästar per dag och då särskilt de tungarbetade, att anpassa redskapen till individen samt att variera mellan olika arbetsmoment vid skoning. De kvinnliga hovslagarna angav också regelbunden motion som strategi.

De allra flesta hovslagare använder skyddsutrustning mot skador eller något tekniskt hjälpmedel för att underlätta arbetet men dock inte alla. Det är därför angeläget att påpeka vikten av att använda t.ex. hörselskydd eller skyddsglasögon när så behövs samt att t.ex. justera arbetshöjden på städet och använda ”pinne” eller andra hjälpmedel vid skoning för att undvika belastningsskador.

Ett ofta förekommande problem för hovslagarna var att hantera ouppfostrade hästar. De menade att många hästägare har dålig utbildning på häst vilket ger ouppfostrade och hästar som inte är tränade för sin uppgift.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig. Hovslagarna uppgav svårighet att ta sammanhängande semester, eller ledigt (mamma/pappaledigt) och att vara orolig för att bli sjuk, för att tappa kunder.

Hovslagarna efterfrågade ökad förståelse och medvetenhet från hästägare att deras arbetsmiljö är mycket viktig men även från Länsstyrelsen som skall godkänna stall skulle vara mer informerad om hovslagarnas arbetsmiljö. Hovslagarna påpekade att stallägarna är skyldiga att erbjuda en god arbetsmiljö. Samtidigt menade flera att det är svårt att ställa krav på ägarna då de i så fall lätt kan välja en annan hovslagare som inte ställer krav.

Nedan följer några goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika besvär samt råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagarna.

Råd som hovslagarna angav som de själva kan göra för att undvika besvär av och i sitt arbete:
• Träna kroppen
• Gå på regelbunden massage
• Använd hjälpmedel som finns, tex. hovpinnen särskilt för bakbenen
• Pausa mellan momenten när man skor
• Justera arbetshöjden på städet
• Begränsa mängden kunder
• Sko inte för många hästar per dag
• Våga säga nej då du inte hinner
• Ta betalt så du kan lägga mer tid på varje häst

Goda råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagaren:
• Plocka in hästarna i tid från hagen
• Spola inte av benen så att de är blöta utan i stället torrborsta dem rena så blir vi inte blöta/kalla om händerna
• Håll golvet torrt där hästen skall skos
• Ta alltid in en kompis till hästen som skall skos så att den är lugn
• Börja inte plocka med kraftfoderhinkar o dyl. under skoning
• Inget spring/ in- och utsläpp under tiden
• Låt alltid hästen få gå in i en strödd box innan skoning så att den inte är ”kissnödig”
• Öva unghästarna på att lyfta och ”knacka” i fötterna. Lugna hästar = säkrare och bättre skoning
• Att ha tillräckligt med plats att sko. Många uppställningar är för korta så att man hamnar i väggen när man lyfter bakbenen på hästen.
• Ta undan alla hundar som springer runt hästarna
• Betala i tid

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress