Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ett konkurrenskraftigt jordbruk – kommunikation kring klimatförändring och nya möjligheter

Status: Avslutat
Projektnummer: H0846392
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 14 november 2012
Huvudsökande: Victoria Wibeck
Organisation: Linköpings Universitet
E-postadress: Victoria.wibeck@liu.se
Telefon: 011-363285
Beviljade medel: 1 995 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
K3-projektet har studerat hur klimatfrågan kommuniceras och förstås inom jordbrukssektorn. Projektet har också identifierat drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor. Resultaten bygger på litteraturstudier, medieanalyser och fokusgrupper med lantbrukare och rådgivare.

Projektet visar på behovet av att anpassa klimatinformation till mottagarnas tolkningsramar. Det är viktigt hur klimatförändringarna ramas in; som ett hot som går eller inte går att göra något åt, ett spel vars utfall beror på tur eller otur, en orättvis bördefördelning eller nya möjligheter för lantbruksföretagen. Rådgivare och andra klimatkommunikatörer bör länka klimatfrågan till andra frågor som är relevanta för lantbrukare.

13 energigrödor som är möjliga för svenska lantbrukare att odla identifierades. När det gäller produktion av energigrödor ansåg de lantbrukare som deltog i fokusgrupperna att kunskapsfrågor, värdefrågor och ekonomiska faktorer var de viktigaste motivationsfaktorerna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Omställning till produktion av energigrödor är ett sätt att möta de utmaningar som framtida klimatförändringar ställer svenskt lantbruk inför. Ökad nationell och global efterfrågan på energigrödor ger också nya möjligheter för den svenska lantbruksnäringen, till exempel i form av sysselsättning och inkomster. Men hur ser svenska lantbrukare på sin roll i att hantera klimatproblemet till exempel genom att odla energigrödor? Tycker de ens att klimatproblemet är ett problem? Och hur går kommunikation om klimatförändringar till inom lantbrukssektorn? Sådana frågor har undersökts i forskningsprojektet K3 (Klimat, Kommunikation, Konkurrenskraft).

K3-projektet har haft som syfte att studera hur de förändrade förutsättningar som klimatförändringarna ger upphov till kommuniceras och förstås av lantbrukare och rådgivare inom jordbrukssektorn, samt lantbrukets branschtidningar. Projektet har också syftat till att studera nya möjligheter för lantbruksnäringen i klimatförändringarnas spår, genom att identifiera drivkrafter och barriärer för odling av energigrödor.

K3-projektet visar att när myndigheter och rådgivare ska kommunicera frågor som rör klimatförändringar är det viktigt att kommunicera budskapet på ett sätt som tar hänsyn till lantbrukares värderingar. I gruppintervjuer med lantbrukare framkom att det inte är självklart att de ser klimatförändringarna som ett problem. Lantbrukarens roll i att minska klimatpåverkan och göra anpassningar till ett förändrat klimat upplevs som problematisk av de intervjuade lantbrukarna, inte minst eftersom bönder ofta framställs som ”miljöbovar” i klimatdebatten. Lantbruksrådgivare som deltagit i gruppintervjuer lyfte också fram inramningen av klimatfrågan som central. De framhöll vikten av att koppla klimatfrågan till andra frågor i rådgivningssituationer och till exempel rama in klimatfrågan som en lönsamhetsfråga.

En analys av hur Land Lantbruk och ATL speglat klimatfrågan under åren 2000-2009 visar att frågan fick ökad uppmärksamhet från år 2007 och framåt. Eftersom dessa tidningar har en stor läsekrets av svenska lantbrukare kan man anta att klimatfrågan nu fått en plats i lantbrukares medvetande. I medierapporteringen fanns däremot ingen entydighet kring den enskilde lantbrukarens roll i att vidta åtgärder med anledning av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren som en kraftfull aktör med möjlighet att påverka hur han eller hon kommer att påverkas av klimatförändringarna. Ibland beskrevs lantbrukaren istället som offer för skiftande klimatpolitiska beslut som kraftigt ändrar spelplanen för svenskt lantbruk.

När det gäller odling av energigrödor som ett sätt att möta klimatutmaningarna är det viktigt att såväl få en överblick över vilka grödor som skulle kunna vara aktuella samt att analysera hur lantbrukare ser på dessa grödor. Genom en litteraturstudie identifierades 13 olika energigrödor som odlas eller skulle vara möjliga för svenska lantbrukare att odla i dagsläget. Halm, oljeväxter och vete har den största utbredningen räknat i hektar odlad mark. De lantbrukare som intervjuats i projektet identifierade såväl hinder som drivkrafter för att ställa om till produktion av energigrödor. Det upplevdes som ett stort hinder att ställa om produktionen från ettåriga till fleråriga grödor. De fleråriga energigrödorna ansågs minska lantbrukarens flexibilitet, eftersom de gör det svårt att gå tillbaka till livsmedelsproduktion. Generellt sågs omställning till nya produktionssystem som en hindrande faktor. Bland drivkrafterna fanns livsstilsrelaterade faktorer som minskad arbetsbelastning och nyfikenhet. Miljöhänsyn kunde också vara en drivkraft för att ställa om till produktion av energigrödor. Kunskap kring olika grödor och deras fördelar och nackdelar var den mest grundläggande och avgörande faktorn för om de intervjuade lantbrukarna överhuvudtaget skulle överväga en energigröda.

I diskussioner om potentialen för produktion av energigrödor behöver rådgivare och myndigheter förstå lantbrukares tolkningsramar, d v s vad som påverkar hur de tolkar och förstår budskap om energigrödor och i vilket sammanhang de bedriver sin lantbruksverksamhet. Det blir därför viktigt att inte enbart se till ekonomiska incitament och reglering, utan att även ta hänsyn till lantbrukares värderingar och världsåskådningar. Dessa blir ett filter genom vilket andra incitament för klimatanpassning förstås.

För att förstärka faktorer som verkar motiverande för odling av energigrödor behövs:

- Mer kunskap, på alla nivåer, behövs speciellt vad gäller nya grödor. I hela ledet från forskare till den enskilda lantbrukaren behövs ökad kunskap om en rad olika faktorer (odlingstekniska, ekonomiska, politiska).
- En förståelse för att värderingar, tex natursyn och syn på livskvalitet är starkt sammankopplade med attityder kring odling av energigrödor. Insikt i att den enskilde lantbrukarens värderingsgrunder kan verka både för och emot odling av vissa grödor.
- Ett enhetligt tag om den ekonomiska lönsamheten, allt från kostnad för att ändra produktionssystem, tidsperspektiv, nettovinst, marknadsförhållanden, ekonomiska styrmedel till produktionskostnader.
När det gäller kommunikation och rådgivning om hur lantbrukare kan agera för att minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter visar K3-projektet på ett behov av att ha en medveten kommunikationsstrategi. Kommunikation med lantbrukare kan genomföras i enlighet med olika kommunikationsmodeller. Lite förenklat kan det antingen handla om en överföringsmodell, där ett tydligt budskap överförs från en sändare till en mottagare, eller en deltagandemodell, där lantbrukaren blir aktiv i kommunikationsprocessen och där lokal kunskap och erfarenhet blir viktig vid sidan av den vetenskapliga kunskapen om klimatförändringar.

Båda dessa kommunikationsmodeller har sina styrkor och svagheter. Överföringsmodellen är tilltalande i sin enkelhet och den medger en hög grad av kontroll över vilket budskap som ska kommuniceras. Samtidigt visar mycket kommunikationsforskning att överföringsmodellen är svårhanterlig i praktiken, eftersom ett budskap alltid kommer att tolkas av mottagaren i enlighet med dennes erfarenheter och förförståelse, och därmed kan innebörden förändras. Deltagandemodellen ger utrymme för ömsesidigt lärande mellan sändare och mottagare och låter mottagaren bli en aktiv part av kommunikationsprocessen. Deltagandemodellen bygger på att mottagarna involveras i dialog kring vetenskap och politik och drar nytta av lokal kunskap och lekmäns perspektiv. Samtidigt är det inte självklart hur sådana dialoger ska utformas för att bli så inkluderande som möjligt. Deltagandeprocesser är kostsamma både när det gäller tid och pengar, och det är ofta en intresserad elitgrupp som väljer att deltaga. När det gäller klimatkommunikation till lantbrukare är det viktigt att om möjligt kombinera olika kommunikationsmetoder och fora för dialog för att engagera så många som möjligt i hur klimatfrågan kan hanteras inom lantbruket.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev