Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330107
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 februari 2019
Huvudsökande: Ulf Emanuelson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: ulf.emanuelson@slu.se
Telefon: 018-671826
Medsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Medsökande: Ylva Persson
Beviljade medel: 1 596 000 SEK

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing input factors. Effects of such within-herd experiments can be evaluated with minimal costs because larger herds often have access to automatic or semi-automatic data recordings. We will implement the concepts of Evolutionary Operations (EVOP) known from the manufacturing industry. EVOP implies to make systematic small changes in production factors and procedures and thereby identify a more efficient production. Generic concepts developed in Denmark, within a common Nordic project, will be developed into a specific model for the management of udder health. The application of EVOP for udder health management will be evaluated, quantitatively and qualitatively, in a few Swedish commercial herds.

Syftet med detta projekt är att optimera beslutsfattandet i stora mjölkbesättningar genom att använda systematiska experiment som en integrerad del av avancerade system för management, dvs. ett ”evolutionärt managementsystem”. Systematiska experiment kan användas för att identifiera effekter av förändringar i insats. Sådana experiment kan enkelt utvärderas i stora besättningar som ofta har tillgång till automatiska eller halvautomatiska registreringar. Vi kommer att tillämpa principerna för ”Evolutionary Operations” (EVOP), som används inom tillverkningsindustrin, och som innebär att man gör små systematiska ändringar i produktionsfaktorer och -procedurer och därigenom identifierar effektivare lösningar. En allmän modell, som utvecklas i Danmark inom ramen för ett Nordiskt projekt, kommer att anpassas till management av juverhälsa. Användningen av EVOP för beslutsfattande kring juverhälsa kommer att utvärderas, kvantitativt och kvalitativt, i ett fåtal Svenska mjölkbesättningar.

Det finns behov av verktyg som kan hjälpa till med att förbättra och strukturera beslut för djurhälsoarbetet i mjölkkobesättningar. Syftet med det nordiska projektet ”Evolutionary management in large dairy herds” var att utveckla ett sådant hjälpmedel, där den svenska delen handlade om att anpassa det till juverhälsa. Grunden för projektet var att tillämpa Evolutionary Operation (EVOP), det vill säga att identifiera möjliga åtgärder för att förbättra juverhälsan och att genom små systematiska förändringar utvärdera deras effekt. I projektet ingick även att utvärdera om arbetsmetoden kan appliceras inom mjölkproduktionen. Arbetsmetoden prövades på två mjölkbesättningar med c:a 150 kor vardera. Resultatet av projektet visar att det går att arbeta enligt EVOP som en del av ett system för produktionsstyrning och att arbetssättet uppskattas av lantbrukarna, men att det är viktigt att välja och utforma åtgärder på ett sätt som fungerar praktiskt och går att utvärdera effekterna av.

Den pågående strukturrationaliseringen inom mjölkproduktionen leder till ständigt större besättningar. Detta medför även en ökad mekanisering och automatisering, men också större krav på lantbrukarens förmåga att fatta rätt beslut. Många moderna mjölkgårdar använder sig därför av datorsystem för produktionsstyrning som stöd i verksamheten. De beslutsstöd som är integrerade i sådana system är, av nödvändighet, baserade på generella samband som, i bästa fall, baseras på forskning. Förhållanden på en enskild besättning är dock unika och det innebär att de generella sambanden, och råd baserade på dem, inte alltid har avsedd effekt. Detta kan leda till att produktion inte blir optimal och till försämrad hälsa och välfärd hos mjölkkorna. För att komma till rätta med detta kan man använda system som bättre anpassar sig efter vad som verkligen fungerar i en besättning. För att veta vad som fungerar eller ej, måste man dock pröva sig fram på ett systematiskt sätt.
Inom processindustrin används ibland så kallad Evolutionary Operations (EVOP). Detta innebär att man genomför små förändringar i produktionsfaktorer och processer samt observerar vilken effekten är. Blir det bättre så fortsätter man i den riktningen, men blir det sämre så återgår man till ursprungsläget eller försöker med en annan förändring. Sådana förändringar kan ses som mikro-experiment som utförs på ett (slumpvis) urval av delar av produktionskedjan. Genom att göra små förändringar och kanske inte samtidigt i alla produktionsled minimeras riskerna och man får samtidigt veta vad som fungerar och inte. En dansk studie från 2012 visade att detta sätt att arbeta även kan användas på en mjölkbesättning och skulle kunna vara den metod som krävs för att pröva och utvärdera åtgärder som då blir anpassade efter besättningens förutsättningar.
Ett Nordiskt projekt startades 2014 för att vidareutveckla EVOP för användning i produktionsstyrningen av mjölkbesättningar. Det specifika syftet med vår del av projektet var att utforma ett system, baserat på en generell prototyp av EVOP, för hantering av kor som har juverstörningar (mastit). Syftet var också att utvärdera EVOP i förhållande till traditionella system för juverhälsoarbete som inte anpassar sig till den enskilda besättningens behov och möjligheter.
Till projektet rekryterades två mjölkgårdar som hade automatiska mjölkningssystem (”mjölkningsrobotar”), utrustning för att mäta mängden celler i mjölken (som är ett mått på juverstörningar) och en vilja att förbättra juverhälsan. EVOP konceptet innebar att lantbrukarna först, tillsammans med sin veterinär och projektledningen, diskuterade sig fram till vilka problem som fanns på gården och vilka möjliga lösningar det fanns. Därefter bestämdes hur åtgärderna skulle införas och hur effekten skulle mätas. En specialutvecklad metod för att statistiskt kunna beräkna om åtgärderna hade effekt eller ej användes vid utvärderingen.
Två respektive tre olika åtgärder prövades på besättningarna, med mycket varierande resultat. Huvudsyftet med projektet var dock inte att utvärdera om vissa åtgärder hade effekt på juverhälsan eller ej, utan att utvärdera själva arbetssättet. Det var vissa problem med att hitta åtgärder som fungerade att använda rent praktiskt och på ett sätt som skulle gå att utvärdera. Detta gjorde att man inte kunde få ut hela nyttan av ett EVOP-arbetssätt när det gäller juverhälsoarbetet. Intervjuer med lantbrukarna visade att arbetssättet inom EVOP, med att identifiera problem och åtgärder i grupp samt systematisk utvärdering av åtgärderna, uppskattades av alla inblandade.
Projektet har visat att EVOP kan vara ett sätt att arbeta med juverhälsan, så att rådgivningen kan bli mer anpassad efter den enskilda gårdens förutsättningar, men det kräver att datorsystem som stöder EVOP utvecklas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev