Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing input factors. Effects of such within-herd experiments can be evaluated with minimal costs because larger herds often have access to automatic or semi-automatic data recordings. We will implement the concepts of Evolutionary Operations (EVOP) known from the manufacturing industry. EVOP implies to make systematic small changes in production factors and procedures and thereby identify a more efficient production. Generic concepts developed in Denmark, within a common Nordic project, will be developed into a specific model for the management of udder health. The application of EVOP for udder health management will be evaluated, quantitatively and qualitatively, in a few Swedish commercial herds.

Syftet med detta projekt är att optimera beslutsfattandet i stora mjölkbesättningar genom att använda systematiska experiment som en integrerad del av avancerade system för management, dvs. ett ”evolutionärt managementsystem”. Systematiska experiment kan användas för att identifiera effekter av förändringar i insats. Sådana experiment kan enkelt utvärderas i stora besättningar som ofta har tillgång till automatiska eller halvautomatiska registreringar. Vi kommer att tillämpa principerna för ”Evolutionary Operations” (EVOP), som används inom tillverkningsindustrin, och som innebär att man gör små systematiska ändringar i produktionsfaktorer och -procedurer och därigenom identifierar effektivare lösningar. En allmän modell, som utvecklas i Danmark inom ramen för ett Nordiskt projekt, kommer att anpassas till management av juverhälsa. Användningen av EVOP för beslutsfattande kring juverhälsa kommer att utvärderas, kvantitativt och kvalitativt, i ett fåtal Svenska mjölkbesättningar.

Det finns behov av verktyg som kan hjälpa till med att förbättra och strukturera beslut för djurhälsoarbetet i mjölkkobesättningar. Syftet med det nordiska projektet ”Evolutionary management in large dairy herds” var att utveckla ett sådant hjälpmedel, där den svenska delen handlade om att anpassa det till juverhälsa. Grunden för projektet var att tillämpa Evolutionary Operation (EVOP), det vill säga att identifiera möjliga åtgärder för att förbättra juverhälsan och att genom små systematiska förändringar utvärdera deras effekt. I projektet ingick även att utvärdera om arbetsmetoden kan appliceras inom mjölkproduktionen. Arbetsmetoden prövades på två mjölkbesättningar med c:a 150 kor vardera. Resultatet av projektet visar att det går att arbeta enligt EVOP som en del av ett system för produktionsstyrning och att arbetssättet uppskattas av lantbrukarna, men att det är viktigt att välja och utforma åtgärder på ett sätt som fungerar praktiskt och går att utvärdera effekterna av.

Den pågående strukturrationaliseringen inom mjölkproduktionen leder till ständigt större besättningar. Detta medför även en ökad mekanisering och automatisering, men också större krav på lantbrukarens förmåga att fatta rätt beslut. Många moderna mjölkgårdar använder sig därför av datorsystem för produktionsstyrning som stöd i verksamheten. De beslutsstöd som är integrerade i sådana system är, av nödvändighet, baserade på generella samband som, i bästa fall, baseras på forskning. Förhållanden på en enskild besättning är dock unika och det innebär att de generella sambanden, och råd baserade på dem, inte alltid har avsedd effekt. Detta kan leda till att produktion inte blir optimal och till försämrad hälsa och välfärd hos mjölkkorna. För att komma till rätta med detta kan man använda system som bättre anpassar sig efter vad som verkligen fungerar i en besättning. För att veta vad som fungerar eller ej, måste man dock pröva sig fram på ett systematiskt sätt.
Inom processindustrin används ibland så kallad Evolutionary Operations (EVOP). Detta innebär att man genomför små förändringar i produktionsfaktorer och processer samt observerar vilken effekten är. Blir det bättre så fortsätter man i den riktningen, men blir det sämre så återgår man till ursprungsläget eller försöker med en annan förändring. Sådana förändringar kan ses som mikro-experiment som utförs på ett (slumpvis) urval av delar av produktionskedjan. Genom att göra små förändringar och kanske inte samtidigt i alla produktionsled minimeras riskerna och man får samtidigt veta vad som fungerar och inte. En dansk studie från 2012 visade att detta sätt att arbeta även kan användas på en mjölkbesättning och skulle kunna vara den metod som krävs för att pröva och utvärdera åtgärder som då blir anpassade efter besättningens förutsättningar.
Ett Nordiskt projekt startades 2014 för att vidareutveckla EVOP för användning i produktionsstyrningen av mjölkbesättningar. Det specifika syftet med vår del av projektet var att utforma ett system, baserat på en generell prototyp av EVOP, för hantering av kor som har juverstörningar (mastit). Syftet var också att utvärdera EVOP i förhållande till traditionella system för juverhälsoarbete som inte anpassar sig till den enskilda besättningens behov och möjligheter.
Till projektet rekryterades två mjölkgårdar som hade automatiska mjölkningssystem (”mjölkningsrobotar”), utrustning för att mäta mängden celler i mjölken (som är ett mått på juverstörningar) och en vilja att förbättra juverhälsan. EVOP konceptet innebar att lantbrukarna först, tillsammans med sin veterinär och projektledningen, diskuterade sig fram till vilka problem som fanns på gården och vilka möjliga lösningar det fanns. Därefter bestämdes hur åtgärderna skulle införas och hur effekten skulle mätas. En specialutvecklad metod för att statistiskt kunna beräkna om åtgärderna hade effekt eller ej användes vid utvärderingen.
Två respektive tre olika åtgärder prövades på besättningarna, med mycket varierande resultat. Huvudsyftet med projektet var dock inte att utvärdera om vissa åtgärder hade effekt på juverhälsan eller ej, utan att utvärdera själva arbetssättet. Det var vissa problem med att hitta åtgärder som fungerade att använda rent praktiskt och på ett sätt som skulle gå att utvärdera. Detta gjorde att man inte kunde få ut hela nyttan av ett EVOP-arbetssätt när det gäller juverhälsoarbetet. Intervjuer med lantbrukarna visade att arbetssättet inom EVOP, med att identifiera problem och åtgärder i grupp samt systematisk utvärdering av åtgärderna, uppskattades av alla inblandade.
Projektet har visat att EVOP kan vara ett sätt att arbeta med juverhälsan, så att rådgivningen kan bli mer anpassad efter den enskilda gårdens förutsättningar, men det kräver att datorsystem som stöder EVOP utvecklas.