Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa

Status: Avslutat
Projektnummer: H1330107
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 februari 2019
Huvudsökande: Ulf Emanuelson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: ulf.emanuelson@slu.se
Telefon: 018-671826
Medsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Medsökande: Ylva Persson
Beviljade medel: 1 596 000 SEK

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing input factors. Effects of such within-herd experiments can be evaluated with minimal costs because larger herds often have access to automatic or semi-automatic data recordings. We will implement the concepts of Evolutionary Operations (EVOP) known from the manufacturing industry. EVOP implies to make systematic small changes in production factors and procedures and thereby identify a more efficient production. Generic concepts developed in Denmark, within a common Nordic project, will be developed into a specific model for the management of udder health. The application of EVOP for udder health management will be evaluated, quantitatively and qualitatively, in a few Swedish commercial herds.

Syftet med detta projekt är att optimera beslutsfattandet i stora mjölkbesättningar genom att använda systematiska experiment som en integrerad del av avancerade system för management, dvs. ett ”evolutionärt managementsystem”. Systematiska experiment kan användas för att identifiera effekter av förändringar i insats. Sådana experiment kan enkelt utvärderas i stora besättningar som ofta har tillgång till automatiska eller halvautomatiska registreringar. Vi kommer att tillämpa principerna för ”Evolutionary Operations” (EVOP), som används inom tillverkningsindustrin, och som innebär att man gör små systematiska ändringar i produktionsfaktorer och -procedurer och därigenom identifierar effektivare lösningar. En allmän modell, som utvecklas i Danmark inom ramen för ett Nordiskt projekt, kommer att anpassas till management av juverhälsa. Användningen av EVOP för beslutsfattande kring juverhälsa kommer att utvärderas, kvantitativt och kvalitativt, i ett fåtal Svenska mjölkbesättningar.

Det finns behov av verktyg som kan hjälpa till med att förbättra och strukturera beslut för djurhälsoarbetet i mjölkkobesättningar. Syftet med det nordiska projektet ”Evolutionary management in large dairy herds” var att utveckla ett sådant hjälpmedel, där den svenska delen handlade om att anpassa det till juverhälsa. Grunden för projektet var att tillämpa Evolutionary Operation (EVOP), det vill säga att identifiera möjliga åtgärder för att förbättra juverhälsan och att genom små systematiska förändringar utvärdera deras effekt. I projektet ingick även att utvärdera om arbetsmetoden kan appliceras inom mjölkproduktionen. Arbetsmetoden prövades på två mjölkbesättningar med c:a 150 kor vardera. Resultatet av projektet visar att det går att arbeta enligt EVOP som en del av ett system för produktionsstyrning och att arbetssättet uppskattas av lantbrukarna, men att det är viktigt att välja och utforma åtgärder på ett sätt som fungerar praktiskt och går att utvärdera effekterna av.

Den pågående strukturrationaliseringen inom mjölkproduktionen leder till ständigt större besättningar. Detta medför även en ökad mekanisering och automatisering, men också större krav på lantbrukarens förmåga att fatta rätt beslut. Många moderna mjölkgårdar använder sig därför av datorsystem för produktionsstyrning som stöd i verksamheten. De beslutsstöd som är integrerade i sådana system är, av nödvändighet, baserade på generella samband som, i bästa fall, baseras på forskning. Förhållanden på en enskild besättning är dock unika och det innebär att de generella sambanden, och råd baserade på dem, inte alltid har avsedd effekt. Detta kan leda till att produktion inte blir optimal och till försämrad hälsa och välfärd hos mjölkkorna. För att komma till rätta med detta kan man använda system som bättre anpassar sig efter vad som verkligen fungerar i en besättning. För att veta vad som fungerar eller ej, måste man dock pröva sig fram på ett systematiskt sätt.
Inom processindustrin används ibland så kallad Evolutionary Operations (EVOP). Detta innebär att man genomför små förändringar i produktionsfaktorer och processer samt observerar vilken effekten är. Blir det bättre så fortsätter man i den riktningen, men blir det sämre så återgår man till ursprungsläget eller försöker med en annan förändring. Sådana förändringar kan ses som mikro-experiment som utförs på ett (slumpvis) urval av delar av produktionskedjan. Genom att göra små förändringar och kanske inte samtidigt i alla produktionsled minimeras riskerna och man får samtidigt veta vad som fungerar och inte. En dansk studie från 2012 visade att detta sätt att arbeta även kan användas på en mjölkbesättning och skulle kunna vara den metod som krävs för att pröva och utvärdera åtgärder som då blir anpassade efter besättningens förutsättningar.
Ett Nordiskt projekt startades 2014 för att vidareutveckla EVOP för användning i produktionsstyrningen av mjölkbesättningar. Det specifika syftet med vår del av projektet var att utforma ett system, baserat på en generell prototyp av EVOP, för hantering av kor som har juverstörningar (mastit). Syftet var också att utvärdera EVOP i förhållande till traditionella system för juverhälsoarbete som inte anpassar sig till den enskilda besättningens behov och möjligheter.
Till projektet rekryterades två mjölkgårdar som hade automatiska mjölkningssystem (”mjölkningsrobotar”), utrustning för att mäta mängden celler i mjölken (som är ett mått på juverstörningar) och en vilja att förbättra juverhälsan. EVOP konceptet innebar att lantbrukarna först, tillsammans med sin veterinär och projektledningen, diskuterade sig fram till vilka problem som fanns på gården och vilka möjliga lösningar det fanns. Därefter bestämdes hur åtgärderna skulle införas och hur effekten skulle mätas. En specialutvecklad metod för att statistiskt kunna beräkna om åtgärderna hade effekt eller ej användes vid utvärderingen.
Två respektive tre olika åtgärder prövades på besättningarna, med mycket varierande resultat. Huvudsyftet med projektet var dock inte att utvärdera om vissa åtgärder hade effekt på juverhälsan eller ej, utan att utvärdera själva arbetssättet. Det var vissa problem med att hitta åtgärder som fungerade att använda rent praktiskt och på ett sätt som skulle gå att utvärdera. Detta gjorde att man inte kunde få ut hela nyttan av ett EVOP-arbetssätt när det gäller juverhälsoarbetet. Intervjuer med lantbrukarna visade att arbetssättet inom EVOP, med att identifiera problem och åtgärder i grupp samt systematisk utvärdering av åtgärderna, uppskattades av alla inblandade.
Projektet har visat att EVOP kan vara ett sätt att arbeta med juverhälsan, så att rådgivningen kan bli mer anpassad efter den enskilda gårdens förutsättningar, men det kräver att datorsystem som stöder EVOP utvecklas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev