Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Exponering och effekt av bekämpningsmedel vid odling av trädgårdsprodukter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146018
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 2 december 2015
Huvudsökande: Margareta Littorin
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: margareta.littorin@med.lu.se
Telefon: 046-173101
Beviljade medel: 1 710 000 SEK

Analysmetoder för rester av imazalil och pyrimetanil i urin utvecklades. Hos 28 anställda i gurkodlingar återfanns imazalil-halter såväl bland de som utförde sprutarbete som bland de som arbetade med kulturerna. Båda ökade sina resthalter i urinen 10-20 gånger och mera under säsong, kulturarbetet gav dock lägre halter. Genom besök och intervjuer riskklassades arbetsmiljöförhållandena. Hudexponeringen verkade spela största rollen för halterna.
Besprutning med pyrimetanil hos 20 odlare av främst äpplen visade på stora skillnader i urinens resthalter. Under säsongen ökade halterna flerfaldigt. Riskbilden var komplex; exponering både via andningsvägar och hud tycktes ha betydelse.
Resultaten återkopplades till odlarna och råd om arbetssätt och skyddsutrustning gavs.
Både hos gurk- och äppleodlarna fanns en förbättringspotential v g det personliga skyddet. Hälsoeffekter av respektive exponering observerades inte. Exponeringen bedömes inte överstiga EU:s yrkesgränsvärden.

Både sprutförare och de som arbetar med kemikaliebehandlat material får i sig kemikalier. För att få behandla plantor med kemiska växtskyddsmedel krävs utbildning. De som hanterar kemikaliebehandlade produkter och vistas i kontaminerade miljöer har dock inga motsvarande krav är oftast oskyddade och riskerar därför att exponeras för kemiska västskyddsmedel
Undersökningar
Inom projektet undersöktes 28 personer som arbetade med imazalil (Fungazil) inom gurkodling i växthus och 20 personer som hanterade pyrimetanil (Scala), varav 18 odlade äpple, en prydnadsväxter och en jordgubbar. Studierna omfattade kort läkarintervju om arbetsförhållanden och sjukhistoria samt blod- och urinprov. För äppelodlarna undersöktes endast sprutförarna men i gurkodlingarna undersöktes såväl sprutförare som de som utför kulturarbete i en kontaminerad miljö. Alla lämnade urinprov vid flera tillfällen före och efter genomförd sprutning eller arbete med gurkkulturen. Urinen analyserades på rester av aktuell kemikalie. Företagen besöktes flera gånger och när det var möjligt observerades spruttillfällena. Riskbedömningar av hantering och skyddsutrusning gjordes.
Upptagningsvägar
För att studera de två preparatens nedbrytningstid i människa utfördes försök på 2 försökspersoner med upptag via mun eller hud för de aktiva substanserna pyrimetanil och imazalil. Dessa visade att de två preparaten skiljer sig åt så till vida att pyrimetanil, där 20 % återfanns i urinen efter hudexponering, betydligt lättare tas upp via huden än vad imazalil gör, där endast ett fåtal % återfanns i urinen. Resten av kemikalierna tar andra vägar. Hur andra bekämpningsmedel tas upp kan man inte dra några slutsatser om utan måste studeras för var substans, då egenskaperna hos olika substanser skiljer sig åt.
Upptag av kemiska växtskyddsmedel sker
Analyserna av urinproverna efter utförd sprutning eller kulturarbete visade att nästan alla exponerades för kemikalier. Flera odlare steg 10-20 ggr och enstaka steg betydligt mer efter sprutning eller kulturarbete jämfört med de oexponerade proven. De som enbart jobbar med kulturarbete i gurkodlingar steg i princip lika mycket som sprutförarna ca 10 ggr men halten i urin var lägre. Halterna som återfanns i urinen varierade kraftigt mellan olika individer. Sprutmetod spelar roll och en del av förklaringen kan vara att vissa odlare befann sig mitt i sin sprutsäsong och hade därför sprutat vid mer än ett tillfälle i nära anslutning till då urinprovet lämnades. Deras halter var därför en summa av flera exponeringstillfällen.
Skyddsutrustningen behöver ses över
Många odlare som utför bekämpningen skyddar sig med hjälp av skyddsutrustning. Det fanns dock en nonchalant inställning och stora brister i hanteringsrutinerna. Odlarna utsätter sig i flera fall för kraftig kemikalieexponering vilket ger upphov till risker. Då skyddsutrustning används var det vanligt att den inte byttes ut eller sköttes tillräckligt väl och i vissa fall var den dessutom av fel material så att den inte stod emot kemikalier.
Inte alltid lätt att se koppling mellan exponering och upptag
Det är många faktorer som påverkar kemikalieupptaget. Det har inom projektet inte varit möjligt att följa alla odlare i detalj och det finns därför en osäkerhet i riskbedömningen som i vissa fall bygger på odlarnas minnesbild av spruttillfället. Odlarnas sprutmetod, skyddsutrustning och hantering riskbedömdes både för de som sprutade i gurk- och äppelodlingarna och de som arbetade med gurkkulturer klassades med en riskfaktor. Då dessa riskfaktorer jämfördes mot de uppmätta halterna fanns en signifikant korrelation mellan hudexponering och halt av imazalil i urinen medan kopplingen mellan riskfaktorer och pyrimetanil var mera komplex.
Åtgärder behövs
Vilka nivåer som är skadliga och ger hälsopåverkande effekter är okänt men vår utgångspunkt är att det aldrig är bra att få i sig kemikalier. Det är viktigt att man som odlare är noggrann med att använda både andningsskydd och skydd mot hudexponering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev