Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730182
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Hans Gustafsson
Organisation: Svensk Mjölk
E-postadress: Hans.Gustafsson@svenskmjolk.se
Telefon: 018-67 23 21
Beviljade medel: 1 205 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Andelen inseminerade och dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar jämfördes med traditionella mått och riskfaktorers samband med måttet undersöktes. Simulationsmodellen Simherd användes för att ta fram besättningar med olika nivå på fruktsamheten. Materialet analyserade med hjälp av regressionsmodeller och ROC-analys. Sambanden mellan riskfaktorer och dräktighet analyserade med hjälp av generalised estimation equations som var justerat för klustring av data på besättningsnivå. Vi fann att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt. De nya måtten bör inkluderas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivare sätt jämföra besättningar med varandra.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med studien var att studera faktorer som påverkar fruktsamheten hos mjölkkor. Vi ville också undersöka om de mått eller nyckeltal som används för att beskriva fruktsamhetläget i besättningen och hos individuella mjölkkor är bra på att visa besättningens nivå av fruktsamhet. Vi ville också utveckla nya fruktsamhetsmått, nämligen andel dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar och andelen inseminerade djur vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar.

Resultat
Det nya måttet, andel dräktiga kor vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar, visades vara bättre än traditionella mått på att skilja på besättningar med låg eller hög nivå på fruktsamhet. Måttet andelen inseminerade djur efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar kunde bara användas till att skilja på besättningarnas nivå av reproduktiv management. När man använder sig av dessa mått som tar hänsyn till att besättningar kan ha olika strategi (dvs. olika längd på den frivilliga väntetiden) är det lättare att jämföra besättningar med varandra. Måttet andel dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden kan också vara användbart i avelvärderingen eftersom måttet visar mer av den biologiska variationen eftersom man har tagit hänsyn till att det finns olika strategi för olika besättningar. De nya nyckeltalen är hjälpmedel för att sätta fokus på besättningens fruktsamhetsarbete och kan användas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivt sätt belysa besättningens fruktsamhet.

När vi studerade riskfaktorers samband med dräktighet efter besättningen frivilliga väntetid plus 30 dagar fanns vi att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid denna tidpunkt. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt.

Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna för mjölkproducenter. En mjölkkos produktiva liv börjar först när hon har fött en kalv. För att fortsätta att producera mjölk måste kon fortsätta att kalva med jämna mellanrum. Många studier har identifierat nedsatt reproduktionsförmåga som en viktig orsak till minskad produktionseffektivitet inom mjölkproduktionen. Denna minskning orsakas av högre kostnader för att ersätta äldre kor och för att behålla storleken på besättningen men också av ökande kostnader för veterinär och framförallt en reducerad årlig mjölkavkastning.
Förutsättningen för god lönsamhet för mjölkbonden är att så många kor som möjligt blir dräktiga, på en tidpunkt som driftsledningen bestämt och med minsta möjliga insats (få inseminationer). De nya måtten är bra redskap att använda för att på ett effektivt sätt kunna bedöma om fruktsamhetsmålen uppfylls men också för att se att de uppfylls på ett lönsamt sätt.

Rekommendationer
Våra resultat visar att måttet (eller nyckeltalet) andelen dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar kan inkluderas i besättningsrådgivningen. Innan detta kan göras måste måttet utvärderas mera för att man ska veta det optimala värdet på måttet är men också för att ta reda på när man bör sätt in insatser för att värdet är för lågt. Vidare är det också viktigt att undersöka sambanden mellan nyckeltalen och besättningens ekonomi.
Resultaten visar också att besättningar med Holsteinkor och besättningar med uppbundna kor bör vara uppmärksamma på fruktsamheten för att hålla denna på en så hög nivå som möjligt. Det är också viktigt att hålla djuren friska för att behålla ett gott fruktsamhetsläge i besättningen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev