Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730182
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Hans Gustafsson
Organisation: Svensk Mjölk
E-postadress: Hans.Gustafsson@svenskmjolk.se
Telefon: 018-67 23 21
Beviljade medel: 1 205 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Andelen inseminerade och dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar jämfördes med traditionella mått och riskfaktorers samband med måttet undersöktes. Simulationsmodellen Simherd användes för att ta fram besättningar med olika nivå på fruktsamheten. Materialet analyserade med hjälp av regressionsmodeller och ROC-analys. Sambanden mellan riskfaktorer och dräktighet analyserade med hjälp av generalised estimation equations som var justerat för klustring av data på besättningsnivå. Vi fann att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt. De nya måtten bör inkluderas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivare sätt jämföra besättningar med varandra.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med studien var att studera faktorer som påverkar fruktsamheten hos mjölkkor. Vi ville också undersöka om de mått eller nyckeltal som används för att beskriva fruktsamhetläget i besättningen och hos individuella mjölkkor är bra på att visa besättningens nivå av fruktsamhet. Vi ville också utveckla nya fruktsamhetsmått, nämligen andel dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar och andelen inseminerade djur vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar.

Resultat
Det nya måttet, andel dräktiga kor vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar, visades vara bättre än traditionella mått på att skilja på besättningar med låg eller hög nivå på fruktsamhet. Måttet andelen inseminerade djur efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar kunde bara användas till att skilja på besättningarnas nivå av reproduktiv management. När man använder sig av dessa mått som tar hänsyn till att besättningar kan ha olika strategi (dvs. olika längd på den frivilliga väntetiden) är det lättare att jämföra besättningar med varandra. Måttet andel dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden kan också vara användbart i avelvärderingen eftersom måttet visar mer av den biologiska variationen eftersom man har tagit hänsyn till att det finns olika strategi för olika besättningar. De nya nyckeltalen är hjälpmedel för att sätta fokus på besättningens fruktsamhetsarbete och kan användas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivt sätt belysa besättningens fruktsamhet.

När vi studerade riskfaktorers samband med dräktighet efter besättningen frivilliga väntetid plus 30 dagar fanns vi att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid denna tidpunkt. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt.

Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna för mjölkproducenter. En mjölkkos produktiva liv börjar först när hon har fött en kalv. För att fortsätta att producera mjölk måste kon fortsätta att kalva med jämna mellanrum. Många studier har identifierat nedsatt reproduktionsförmåga som en viktig orsak till minskad produktionseffektivitet inom mjölkproduktionen. Denna minskning orsakas av högre kostnader för att ersätta äldre kor och för att behålla storleken på besättningen men också av ökande kostnader för veterinär och framförallt en reducerad årlig mjölkavkastning.
Förutsättningen för god lönsamhet för mjölkbonden är att så många kor som möjligt blir dräktiga, på en tidpunkt som driftsledningen bestämt och med minsta möjliga insats (få inseminationer). De nya måtten är bra redskap att använda för att på ett effektivt sätt kunna bedöma om fruktsamhetsmålen uppfylls men också för att se att de uppfylls på ett lönsamt sätt.

Rekommendationer
Våra resultat visar att måttet (eller nyckeltalet) andelen dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar kan inkluderas i besättningsrådgivningen. Innan detta kan göras måste måttet utvärderas mera för att man ska veta det optimala värdet på måttet är men också för att ta reda på när man bör sätt in insatser för att värdet är för lågt. Vidare är det också viktigt att undersöka sambanden mellan nyckeltalen och besättningens ekonomi.
Resultaten visar också att besättningar med Holsteinkor och besättningar med uppbundna kor bör vara uppmärksamma på fruktsamheten för att hålla denna på en så hög nivå som möjligt. Det är också viktigt att hålla djuren friska för att behålla ett gott fruktsamhetsläge i besättningen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev