Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730182
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Hans Gustafsson
Organisation: Svensk Mjölk
E-postadress: Hans.Gustafsson@svenskmjolk.se
Telefon: 018-67 23 21
Beviljade medel: 1 205 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Andelen inseminerade och dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar jämfördes med traditionella mått och riskfaktorers samband med måttet undersöktes. Simulationsmodellen Simherd användes för att ta fram besättningar med olika nivå på fruktsamheten. Materialet analyserade med hjälp av regressionsmodeller och ROC-analys. Sambanden mellan riskfaktorer och dräktighet analyserade med hjälp av generalised estimation equations som var justerat för klustring av data på besättningsnivå. Vi fann att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt. De nya måtten bör inkluderas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivare sätt jämföra besättningar med varandra.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med studien var att studera faktorer som påverkar fruktsamheten hos mjölkkor. Vi ville också undersöka om de mått eller nyckeltal som används för att beskriva fruktsamhetläget i besättningen och hos individuella mjölkkor är bra på att visa besättningens nivå av fruktsamhet. Vi ville också utveckla nya fruktsamhetsmått, nämligen andel dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar och andelen inseminerade djur vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar.

Resultat
Det nya måttet, andel dräktiga kor vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar, visades vara bättre än traditionella mått på att skilja på besättningar med låg eller hög nivå på fruktsamhet. Måttet andelen inseminerade djur efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar kunde bara användas till att skilja på besättningarnas nivå av reproduktiv management. När man använder sig av dessa mått som tar hänsyn till att besättningar kan ha olika strategi (dvs. olika längd på den frivilliga väntetiden) är det lättare att jämföra besättningar med varandra. Måttet andel dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden kan också vara användbart i avelvärderingen eftersom måttet visar mer av den biologiska variationen eftersom man har tagit hänsyn till att det finns olika strategi för olika besättningar. De nya nyckeltalen är hjälpmedel för att sätta fokus på besättningens fruktsamhetsarbete och kan användas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivt sätt belysa besättningens fruktsamhet.

När vi studerade riskfaktorers samband med dräktighet efter besättningen frivilliga väntetid plus 30 dagar fanns vi att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid denna tidpunkt. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt.

Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna för mjölkproducenter. En mjölkkos produktiva liv börjar först när hon har fött en kalv. För att fortsätta att producera mjölk måste kon fortsätta att kalva med jämna mellanrum. Många studier har identifierat nedsatt reproduktionsförmåga som en viktig orsak till minskad produktionseffektivitet inom mjölkproduktionen. Denna minskning orsakas av högre kostnader för att ersätta äldre kor och för att behålla storleken på besättningen men också av ökande kostnader för veterinär och framförallt en reducerad årlig mjölkavkastning.
Förutsättningen för god lönsamhet för mjölkbonden är att så många kor som möjligt blir dräktiga, på en tidpunkt som driftsledningen bestämt och med minsta möjliga insats (få inseminationer). De nya måtten är bra redskap att använda för att på ett effektivt sätt kunna bedöma om fruktsamhetsmålen uppfylls men också för att se att de uppfylls på ett lönsamt sätt.

Rekommendationer
Våra resultat visar att måttet (eller nyckeltalet) andelen dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar kan inkluderas i besättningsrådgivningen. Innan detta kan göras måste måttet utvärderas mera för att man ska veta det optimala värdet på måttet är men också för att ta reda på när man bör sätt in insatser för att värdet är för lågt. Vidare är det också viktigt att undersöka sambanden mellan nyckeltalen och besättningens ekonomi.
Resultaten visar också att besättningar med Holsteinkor och besättningar med uppbundna kor bör vara uppmärksamma på fruktsamheten för att hålla denna på en så hög nivå som möjligt. Det är också viktigt att hålla djuren friska för att behålla ett gott fruktsamhetsläge i besättningen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev