Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fånggröda för fosfor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870005
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 december 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 215 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fånggröda odlas för att minska kväveförluster men kan avge fosfor (P) efter frost. Laboratoriestudier av skott och rötter från perenna arter (engelskt rajgräs, hundäxing, cikoria och rödklöver) samt ettåriga arter (honungsört, vitsenap och två varieteter av oljerättika) visade på signifikant högre innehåll av vattenextraherad P (VEP) efter frost än före. Skotten hade i snitt 43 % högre VEP än rötterna. Oljerättika och vitsenap innehöll signifikant mera VEP än andra arter medan cikoria och honungsört hade lägst.
I fältexperiment på 3 platser innehöll det ovanjordiska växtmaterialet 1-6 kg P ha-1. Efter 3 vintrar överlevde 55-76% av de perenna arterna. Fånggrödan i lysimetrar minskade inte det potentiella läckaget mätt med regnsimulering (RSP). Däremot ökade RSP efter frost, och med stor variation mellan år/arter. Rajgräs och oljerättika tenderade att läcka mer P än övriga 5 testade arter, medan cikoria var lovande som fosforfånggröda och hade lågt RSP både före och efter frysning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Önskade egenskaper hos en fånggröda för fosfor

Fånggröda som odlas för att minska växtnäringsförluster till vatten kan avge fosfor efter att den utsatts för frost som skadat växtcellerna. Hur ska man välja en fånggröda som är anpassad för fosfor? Förutom att vara lätt att etablera ska den ha god förmåga att ta upp och lagra fosfor i grönmassan och rötter. I vårt kalla klimat ska den också avge minsta möjliga fosfor från växtdelarna även om den utsätts för frysning och tining upprepade gånger. I och med klimatförändringarna förväntas antalet sådana tillfällen att öka varje vinter och därför kan utfrysningen av fosfor från växtmaterialet komma att öka.

Åtta olika fånggrödor testades

Vi undersökte de fleråriga arterna: engelskt rajgräs, hundäxing, cikoria, och rödklöver samt de ettåriga arterna: honungsört, vitsenap, och två varieteter av rättika. Den ena varieteten var oljerättika som är den vanligaste fånggrödan i Danmark och även odlas i södra Sverige. Den andra varieteten var ”Strukturator” med det engelska populärnamnet ”bearbetningsrättika”. Den har en extra kraftig pålrot som antas ha god förmåga att fördela mullämnena i marken genom sitt aggressiva växtsätt. Vi testade tänkbart fosforläckage på två sätt. Dels odlade vi fram fånggrödorna i växthus och extraherade skott och rötter med vatten som analyserades på fosfor. Dels efterliknade vi nederbörd på jordkolonner med olika fånggrödor varefter läckagevattnet analyserades på fosfor. Fånggrödorna hade fått växa på tre olika platser under 1-3 år.

Framtidens vinterklimat

Vi testade 4 följande kombinationer med temperturbehandling och efterföljande fosfortest:
1) ingen frysning + test;
2) en enda lång period med frysning + tining och test som upprepades 4 ggr
3) 4 kortare upprepade cykler med frysnings-tiningscykler och test som upprepades 4 ggr
4) 4 frysnings-tiningscykler med ett test efter varje cykel.
Genom de tre första kombinationerna ville vi täcka in ett framtida klimat med ökat antal frysning- och tiningsperioder under vintern. Genom den sistnämnda kombinationen ville vi dessutom täcka in ett tänkbart framtida klimat med mer eller mindre omedelbar snösmältning och regn som kan laka ut fosforn från växtmaterialet efter varje tillfälle med frysning-tining.

Även rötterna är viktiga

I det förstnämnda försöket med växthusodlade fånggrödor studerade vi också rötterna och deras specifika area beräknades. Frysning-tining medförde en statistiskt säker ökning av den tänkbara fosforförlusten från både skott och rötter i jämförelse med ingen frysning. Oljerättika och vitsenap innehöll mera vattenextraherad fosfor än andra arter, medan cikoria och honungsört innehöll minst (statistiskt säkert). I medeltal hade skotten 43 % mer vattenextraherad fosfor än rötterna. Frigörningen av fosfor, speciellt från skotten, ökade med ökat antal frysningstillfällen om de följdes av vattenextraktion. Sådan behandling orsakade mer fosforfrigörelse än en enda lång frysningsperiod. Den mesta av fosforn kom från skotten men man kan inte bortse från förlusterna från rötterna under extremt kalla och blöta förhållanden.

Fleråriga arter har bättre förutsättningar

Fleråriga arter riskerade inte lika höga fosforförluster som ettåriga. För arter med pålrot ökade fosforfrigörningen med ökad längd, yta och volym hos rötterna. Cikoria kan vara den bästa fosforfånggrödan av de testade arterna, eftersom dess rot är motståndskraftig mot frost. I jämförelse med andra ettåriga arter tycktes honungsört vara mest motståndskraftig mot att förlora fosfor efter frysning.

God överlevnad av fleråriga arter i fältförsöken

I fält odlades fånggrödorna på tre platser (Brunnby, Linnés Hammarby och Lanna) under 1, 2 respektive 3 år. Alla tre platserna har en jord med hög ler och mjälahalt (40-50% för båda storleksfraktionerna) men Lanna representerar ett nederbördsrikare och mildare klimat. Antalet frysnings-tinings tillfällen har under senare vintrar varierat mellan 6 och 15 i fältexperimenten. Ettåriga arter tog upp mer fosfor i skotten än perenna arter. Under senhösten, då växterna vintrat in och slutat växa, innehöll skotten 1-6 kg P/ha. Vi fann inga systematiska skillnader mellan olika arter, olika ställen och olika år, men det största fosforupptaget skedde i jordar med högst fosforinnehåll (P-AL tal). Överlevnaden var 55-76% av de fleråriga arterna medan alla ettåriga arter dog ut helt.

Högt bakgrundsläckage från själva jorden

Jordkolonnerna med och utan fånggröda provtogs på senhösten och utsattes för konstgjort regn. Innan kolonnerna frystes minskade inte fånggrödan fosforläckaget mätt efter simulering med regn. Bakgrundsläckaget från själva jorden var högt i förhållande till vad fånggrödan bidrog med. Däremot ökade fosforläckaget efter det att fånggrödan exponerats för frost före det konsgjorda regnet, med det var stor variation mellan olika år och mellan olika arter. I det här fallet framkallades 7 cykler med frysning och tining. De vanliga odlade fånggrödorna engelskt rajgräs och oljerättika tenderade att läcka mer fosfor än de andra testade arterna efter exponering för frost. Cikoria hade lågt fosforläckage både före och efter frysning och verkade vara en lovande fånggröda för fosfor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev