Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fånggröda för fosfor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870005
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 december 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 215 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fånggröda odlas för att minska kväveförluster men kan avge fosfor (P) efter frost. Laboratoriestudier av skott och rötter från perenna arter (engelskt rajgräs, hundäxing, cikoria och rödklöver) samt ettåriga arter (honungsört, vitsenap och två varieteter av oljerättika) visade på signifikant högre innehåll av vattenextraherad P (VEP) efter frost än före. Skotten hade i snitt 43 % högre VEP än rötterna. Oljerättika och vitsenap innehöll signifikant mera VEP än andra arter medan cikoria och honungsört hade lägst.
I fältexperiment på 3 platser innehöll det ovanjordiska växtmaterialet 1-6 kg P ha-1. Efter 3 vintrar överlevde 55-76% av de perenna arterna. Fånggrödan i lysimetrar minskade inte det potentiella läckaget mätt med regnsimulering (RSP). Däremot ökade RSP efter frost, och med stor variation mellan år/arter. Rajgräs och oljerättika tenderade att läcka mer P än övriga 5 testade arter, medan cikoria var lovande som fosforfånggröda och hade lågt RSP både före och efter frysning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Önskade egenskaper hos en fånggröda för fosfor

Fånggröda som odlas för att minska växtnäringsförluster till vatten kan avge fosfor efter att den utsatts för frost som skadat växtcellerna. Hur ska man välja en fånggröda som är anpassad för fosfor? Förutom att vara lätt att etablera ska den ha god förmåga att ta upp och lagra fosfor i grönmassan och rötter. I vårt kalla klimat ska den också avge minsta möjliga fosfor från växtdelarna även om den utsätts för frysning och tining upprepade gånger. I och med klimatförändringarna förväntas antalet sådana tillfällen att öka varje vinter och därför kan utfrysningen av fosfor från växtmaterialet komma att öka.

Åtta olika fånggrödor testades

Vi undersökte de fleråriga arterna: engelskt rajgräs, hundäxing, cikoria, och rödklöver samt de ettåriga arterna: honungsört, vitsenap, och två varieteter av rättika. Den ena varieteten var oljerättika som är den vanligaste fånggrödan i Danmark och även odlas i södra Sverige. Den andra varieteten var ”Strukturator” med det engelska populärnamnet ”bearbetningsrättika”. Den har en extra kraftig pålrot som antas ha god förmåga att fördela mullämnena i marken genom sitt aggressiva växtsätt. Vi testade tänkbart fosforläckage på två sätt. Dels odlade vi fram fånggrödorna i växthus och extraherade skott och rötter med vatten som analyserades på fosfor. Dels efterliknade vi nederbörd på jordkolonner med olika fånggrödor varefter läckagevattnet analyserades på fosfor. Fånggrödorna hade fått växa på tre olika platser under 1-3 år.

Framtidens vinterklimat

Vi testade 4 följande kombinationer med temperturbehandling och efterföljande fosfortest:
1) ingen frysning + test;
2) en enda lång period med frysning + tining och test som upprepades 4 ggr
3) 4 kortare upprepade cykler med frysnings-tiningscykler och test som upprepades 4 ggr
4) 4 frysnings-tiningscykler med ett test efter varje cykel.
Genom de tre första kombinationerna ville vi täcka in ett framtida klimat med ökat antal frysning- och tiningsperioder under vintern. Genom den sistnämnda kombinationen ville vi dessutom täcka in ett tänkbart framtida klimat med mer eller mindre omedelbar snösmältning och regn som kan laka ut fosforn från växtmaterialet efter varje tillfälle med frysning-tining.

Även rötterna är viktiga

I det förstnämnda försöket med växthusodlade fånggrödor studerade vi också rötterna och deras specifika area beräknades. Frysning-tining medförde en statistiskt säker ökning av den tänkbara fosforförlusten från både skott och rötter i jämförelse med ingen frysning. Oljerättika och vitsenap innehöll mera vattenextraherad fosfor än andra arter, medan cikoria och honungsört innehöll minst (statistiskt säkert). I medeltal hade skotten 43 % mer vattenextraherad fosfor än rötterna. Frigörningen av fosfor, speciellt från skotten, ökade med ökat antal frysningstillfällen om de följdes av vattenextraktion. Sådan behandling orsakade mer fosforfrigörelse än en enda lång frysningsperiod. Den mesta av fosforn kom från skotten men man kan inte bortse från förlusterna från rötterna under extremt kalla och blöta förhållanden.

Fleråriga arter har bättre förutsättningar

Fleråriga arter riskerade inte lika höga fosforförluster som ettåriga. För arter med pålrot ökade fosforfrigörningen med ökad längd, yta och volym hos rötterna. Cikoria kan vara den bästa fosforfånggrödan av de testade arterna, eftersom dess rot är motståndskraftig mot frost. I jämförelse med andra ettåriga arter tycktes honungsört vara mest motståndskraftig mot att förlora fosfor efter frysning.

God överlevnad av fleråriga arter i fältförsöken

I fält odlades fånggrödorna på tre platser (Brunnby, Linnés Hammarby och Lanna) under 1, 2 respektive 3 år. Alla tre platserna har en jord med hög ler och mjälahalt (40-50% för båda storleksfraktionerna) men Lanna representerar ett nederbördsrikare och mildare klimat. Antalet frysnings-tinings tillfällen har under senare vintrar varierat mellan 6 och 15 i fältexperimenten. Ettåriga arter tog upp mer fosfor i skotten än perenna arter. Under senhösten, då växterna vintrat in och slutat växa, innehöll skotten 1-6 kg P/ha. Vi fann inga systematiska skillnader mellan olika arter, olika ställen och olika år, men det största fosforupptaget skedde i jordar med högst fosforinnehåll (P-AL tal). Överlevnaden var 55-76% av de fleråriga arterna medan alla ettåriga arter dog ut helt.

Högt bakgrundsläckage från själva jorden

Jordkolonnerna med och utan fånggröda provtogs på senhösten och utsattes för konstgjort regn. Innan kolonnerna frystes minskade inte fånggrödan fosforläckaget mätt efter simulering med regn. Bakgrundsläckaget från själva jorden var högt i förhållande till vad fånggrödan bidrog med. Däremot ökade fosforläckaget efter det att fånggrödan exponerats för frost före det konsgjorda regnet, med det var stor variation mellan olika år och mellan olika arter. I det här fallet framkallades 7 cykler med frysning och tining. De vanliga odlade fånggrödorna engelskt rajgräs och oljerättika tenderade att läcka mer fosfor än de andra testade arterna efter exponering för frost. Cikoria hade lågt fosforläckage både före och efter frysning och verkade vara en lovande fånggröda för fosfor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress