Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fånggröda för fosfor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870005
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 december 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 215 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fånggröda odlas för att minska kväveförluster men kan avge fosfor (P) efter frost. Laboratoriestudier av skott och rötter från perenna arter (engelskt rajgräs, hundäxing, cikoria och rödklöver) samt ettåriga arter (honungsört, vitsenap och två varieteter av oljerättika) visade på signifikant högre innehåll av vattenextraherad P (VEP) efter frost än före. Skotten hade i snitt 43 % högre VEP än rötterna. Oljerättika och vitsenap innehöll signifikant mera VEP än andra arter medan cikoria och honungsört hade lägst.
I fältexperiment på 3 platser innehöll det ovanjordiska växtmaterialet 1-6 kg P ha-1. Efter 3 vintrar överlevde 55-76% av de perenna arterna. Fånggrödan i lysimetrar minskade inte det potentiella läckaget mätt med regnsimulering (RSP). Däremot ökade RSP efter frost, och med stor variation mellan år/arter. Rajgräs och oljerättika tenderade att läcka mer P än övriga 5 testade arter, medan cikoria var lovande som fosforfånggröda och hade lågt RSP både före och efter frysning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Önskade egenskaper hos en fånggröda för fosfor

Fånggröda som odlas för att minska växtnäringsförluster till vatten kan avge fosfor efter att den utsatts för frost som skadat växtcellerna. Hur ska man välja en fånggröda som är anpassad för fosfor? Förutom att vara lätt att etablera ska den ha god förmåga att ta upp och lagra fosfor i grönmassan och rötter. I vårt kalla klimat ska den också avge minsta möjliga fosfor från växtdelarna även om den utsätts för frysning och tining upprepade gånger. I och med klimatförändringarna förväntas antalet sådana tillfällen att öka varje vinter och därför kan utfrysningen av fosfor från växtmaterialet komma att öka.

Åtta olika fånggrödor testades

Vi undersökte de fleråriga arterna: engelskt rajgräs, hundäxing, cikoria, och rödklöver samt de ettåriga arterna: honungsört, vitsenap, och två varieteter av rättika. Den ena varieteten var oljerättika som är den vanligaste fånggrödan i Danmark och även odlas i södra Sverige. Den andra varieteten var ”Strukturator” med det engelska populärnamnet ”bearbetningsrättika”. Den har en extra kraftig pålrot som antas ha god förmåga att fördela mullämnena i marken genom sitt aggressiva växtsätt. Vi testade tänkbart fosforläckage på två sätt. Dels odlade vi fram fånggrödorna i växthus och extraherade skott och rötter med vatten som analyserades på fosfor. Dels efterliknade vi nederbörd på jordkolonner med olika fånggrödor varefter läckagevattnet analyserades på fosfor. Fånggrödorna hade fått växa på tre olika platser under 1-3 år.

Framtidens vinterklimat

Vi testade 4 följande kombinationer med temperturbehandling och efterföljande fosfortest:
1) ingen frysning + test;
2) en enda lång period med frysning + tining och test som upprepades 4 ggr
3) 4 kortare upprepade cykler med frysnings-tiningscykler och test som upprepades 4 ggr
4) 4 frysnings-tiningscykler med ett test efter varje cykel.
Genom de tre första kombinationerna ville vi täcka in ett framtida klimat med ökat antal frysning- och tiningsperioder under vintern. Genom den sistnämnda kombinationen ville vi dessutom täcka in ett tänkbart framtida klimat med mer eller mindre omedelbar snösmältning och regn som kan laka ut fosforn från växtmaterialet efter varje tillfälle med frysning-tining.

Även rötterna är viktiga

I det förstnämnda försöket med växthusodlade fånggrödor studerade vi också rötterna och deras specifika area beräknades. Frysning-tining medförde en statistiskt säker ökning av den tänkbara fosforförlusten från både skott och rötter i jämförelse med ingen frysning. Oljerättika och vitsenap innehöll mera vattenextraherad fosfor än andra arter, medan cikoria och honungsört innehöll minst (statistiskt säkert). I medeltal hade skotten 43 % mer vattenextraherad fosfor än rötterna. Frigörningen av fosfor, speciellt från skotten, ökade med ökat antal frysningstillfällen om de följdes av vattenextraktion. Sådan behandling orsakade mer fosforfrigörelse än en enda lång frysningsperiod. Den mesta av fosforn kom från skotten men man kan inte bortse från förlusterna från rötterna under extremt kalla och blöta förhållanden.

Fleråriga arter har bättre förutsättningar

Fleråriga arter riskerade inte lika höga fosforförluster som ettåriga. För arter med pålrot ökade fosforfrigörningen med ökad längd, yta och volym hos rötterna. Cikoria kan vara den bästa fosforfånggrödan av de testade arterna, eftersom dess rot är motståndskraftig mot frost. I jämförelse med andra ettåriga arter tycktes honungsört vara mest motståndskraftig mot att förlora fosfor efter frysning.

God överlevnad av fleråriga arter i fältförsöken

I fält odlades fånggrödorna på tre platser (Brunnby, Linnés Hammarby och Lanna) under 1, 2 respektive 3 år. Alla tre platserna har en jord med hög ler och mjälahalt (40-50% för båda storleksfraktionerna) men Lanna representerar ett nederbördsrikare och mildare klimat. Antalet frysnings-tinings tillfällen har under senare vintrar varierat mellan 6 och 15 i fältexperimenten. Ettåriga arter tog upp mer fosfor i skotten än perenna arter. Under senhösten, då växterna vintrat in och slutat växa, innehöll skotten 1-6 kg P/ha. Vi fann inga systematiska skillnader mellan olika arter, olika ställen och olika år, men det största fosforupptaget skedde i jordar med högst fosforinnehåll (P-AL tal). Överlevnaden var 55-76% av de fleråriga arterna medan alla ettåriga arter dog ut helt.

Högt bakgrundsläckage från själva jorden

Jordkolonnerna med och utan fånggröda provtogs på senhösten och utsattes för konstgjort regn. Innan kolonnerna frystes minskade inte fånggrödan fosforläckaget mätt efter simulering med regn. Bakgrundsläckaget från själva jorden var högt i förhållande till vad fånggrödan bidrog med. Däremot ökade fosforläckaget efter det att fånggrödan exponerats för frost före det konsgjorda regnet, med det var stor variation mellan olika år och mellan olika arter. I det här fallet framkallades 7 cykler med frysning och tining. De vanliga odlade fånggrödorna engelskt rajgräs och oljerättika tenderade att läcka mer fosfor än de andra testade arterna efter exponering för frost. Cikoria hade lågt fosforläckage både före och efter frysning och verkade vara en lovande fånggröda för fosfor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress