Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan

Status: Avslutat
Projektnummer: H1156218
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Ulf Nilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulf.nilsson@slu.se
Telefon: 040-415268
Beviljade medel: 3 000 000 SEK

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad över yngre plantor. När effekten av såtidpunkt för fångstgröda undersöktes konstaterades att den tidigt sådda fångstgrödan attraherade fler morotsbladloppor än den som såddes tio dagar senare. En effektiv fångstgröda bör därför separeras i såtidpunkt så mycket som möjligt från huvudgrödan för att vara funktionell. Den största utmaningen för att optimera metoden är hur en tillräcklig stor skillnad i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda ska åstadkommas. Under försöksår då detta lyckades nästan halverades angreppen i huvudgrödan jmf med fångstgrödan. Däremot har ingen skyddseffekt uppnåtts under år med liten skillnad.

Morotsbladloppan är en besvärlig skadegörare på morötter i norra Europa. Angripna plantor blir krusiga och får försämrad tillväxt. Stora angrepp, framförallt under perioden då morotsplantorna är små, kan leda till 100 % skördeförluster. I detta projekt har vi studerat om användning av fångstgröda kan vara ett alternativ till de växtskyddsstrategier som används idag. Fångstgrödans uppgift är att locka till sig skadegörare iväg från huvudgrödan som ska skyddas. Morotsbladlopporna som samlats i fångstgrödan elimineras genom att fångstgrödan plöjs ner och därmed förhindrar att de uppförökas inom fältet.

Det är viktigt att hitta en bra fångstgröda som är betydligt mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska vara verkningsfull. Vi har visat att äggläggande honor av morotsbladloppan inte uppvisar några stora skillnader i attraktion mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad över plantor som precis kommit upp ur jorden. Därför koncentrerade vi vårt sökande efter fångstgröda bland snabbväxande morotssorter som snabbt etablerar sig och bildar täta bestånd. En morotssort som var visade sig lämplig i våra växthusförsök att använda var Bolero.
När effekten av såtidpunkt och val av morotssort till fångstgröda undersöktes i fält konstaterades att den tidigt sådda fångstgrödan attraherade till mest äggläggning och uppvisade mer skadesymptom än den som såddes tio dagar senare. Däremot var det inga stora skillnader i attraktion mellan de tre morotssorter som användes som fångstgröda. En effektiv fångstgröda bör därför separeras i såtidpunkt så mycket som möjligt från huvudgrödan för att vara funktionell.
Angreppen var också betydligt lägre i huvudgrödan än i fångstgrödan under två års fältförsök. Men trots detta uppvisade över 1/3 av de undersökta morotsplantorna i huvudgrödan symptom. Under ett av åren var dock var inte angreppen allvarligare än att skörden ansågs normal ur kvalitet och kvantitetsaspekter. Detta beror troligen på att fångstgrödan skyddat huvudgrödan under de två-tre kritiska veckorna direkt efter uppkomst då moroten är som allra mest känslig för angrepp. Mindre angrepp därefter ger inte lika stort utslag i skörd och kvalitetsnedsättning.
Vi kan konstatera att den största utmaningen för att optimera metoden är hur en tillräcklig stor skillnad i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda ska kunna åstadkommas. Under försöksår då detta har lyckats har vi kunnat påvisa upp till en halvering av antalet morotsplantor med symptom i huvudgrödan jämfört med fångstgrödan. Däremot har ingen skyddseffekt uppnåtts under år med liten skillnad. Odlingsförutsättningarna i mellersta Sverige sätter gränser för hur tidigt fångstgrödan och hur sent huvudgrödan kan bli insådda. Kalla och blöta vårar kan försena den tidiga sådden och uppkomsten med flera veckor. Likaså kräver lagringsmorötter ett visst antal dagar i fält för att hinna mogna fram på hösten. Senare sådd av huvudgrödan än andra veckan i juni är oftast inte att rekommendera. Metoden är därför beroende av att fångstgrödan kan bli insådd tidigt, även när en snabbväxande morotssort som Bolero används. Ett alternativ skulle därför kunna vara att täcka fångstgrödan med fiberduk fram till sista veckan av maj för att snabbt få upp ett kraftigt bestånd innan morotsbladloppans inflygning till morotsfälten påbörjas. Det är också möjligt att andelen fångstgröda måste öka i förhållande till huvudgrödan, något som bör utvärderas i nya fältförsök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress