Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160111
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 22 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: anna-karin.krijger@hush.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 480 000 SEK

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men ingår för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd. Resultaten visar på små eller inga skördeskillnader i de fasta körspåren jämfört med skörd mellan spåren. Däremot uppmäts en del effekter på markstrukturen som högre skrymdensitet och lägre infiltration vid jämförelse mellan spår och opackad yta. Vid jämförelse mellan bearbetnings system är det lägre skörd i direktsådd men i övrigt inga skillnader. I projektet har det använts relativt små maskiner och redskap och dessutom pågått under begränsad tid vilket kan vara en förklaring till de begränsade effekterna. Projektet är finansierat av SLF och Agroväst.

Populärvetenskaplig rapport för SLF projekt, H1160111

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg
Ulf Axelson Hushållningssällskapet Skaraborg/

Varför fasta körspår?
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har under de senaste decennierna gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och tyngre. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år . Ett sätt att minimera skadeverkan är att samla all trafik till vissa bestämda platser på fältet, så kallade fasta körspår. Internationellt kallas detta för Controlled Traffic Farming (CTF).
I dagsläget saknas försöksresultat för svenska förhållanden. Det är troligt att den möjliga skördeökningen (om en sådan finns) skiljer sig mellan exempelvis svenska och utländska förhållanden, framförallt då skillnader i klimat och jordförhållanden är stora. Av denna anledning är det inte säkert att utländska forskningsresultat går att använda på svenska gårdar.

Under 2012 gjordes en förstudie finansierat från POS( Precisionsodling Sverige ) för att, dels intervjua lantbrukare som har eller är på väg att ställa om till ett jordbearbetningssystem med fasta körspår, dels för att hitta en bra försöksplats till det planerade försöket i Västsverige .
Slutsatsen från den förstudien var att alla fyra lantbrukare konstaterade att problemen med markpackning och för mycket vatten drastiskt har ökat de sista åren.
Eftersom CTF går ut på att skapa så stor otrafikerad yta som möjligt, passar plogen med sin relativt smala arbetsbredd inte särskilt väl i systemet. Plöjning förstör dessutom bärigheten i de fasta körspåren. Men flera av lantbrukarna är väldigt skeptiska till att helt ta bort plogen. Reducerad bearbetning har ej slagit så hårt i Västsverige på grund av det blöta klimatet. Lantbrukarna upplever också att plogen är det enda sättet att bruka jorden.

Projektet har genomförts i samarbete med Agroväst. Projektet har pågått under åren 2012 till 2016.

Hur gjorde vi?
Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Plöjning passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men är med för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd och för att garantera att vi ska kunna uppmäta skillnader mellan led. Inte heller djup bearbetning i plöjningsfri odling passar med fasta körspår eftersom det minskar redskapens arbetsbredd och dessutom kommer luckringsbehovet att minska i den otrafikerade marken. Systemet tas ändå med för att få en stor spännvidd i markens strukturtillstånd. Utöver dessa led innehöll försöket också ett led där plöjning ingår, men där övriga moment genomförs med fasta körspår.
Undersökningen har genomförts som ett traditionellt fältförsök. De traditionella fältförsöken medger test av flera led och konventionell statistisk bearbetning av resultaten. Försöken har varit fastliggande och startade hösten 2012 och avslutades 2016.
Försöket har legat på en struktursvag mellanlera på Logården, Grästorp.

Vad blev resultatet?
Syftet med försöksupplägget var att visa på eventuella skördeskillnader och eventuella effekter på markstrukturen.
Resultaten från försöket visar på små skillnader i skörd i körspåren jämfört med opackad yta mellan spåren. Skillnaderna är inte statistisk säkra men visar på en tendens till högre skörd från opackad yta. Skördesiffrorna visar också en stor variation som troligtvis beror på att skörden skett för hand och inte med vanlig försökströska. Vid en jämförelse mellan bearbetningssystem utan hänsyn till packad/opackad yta är det statistiskt säkert lägre skörd i det direktsådda systemet.

Det har framkommit en hel del intressanta effekter på markstrukturen. Som vanligt med mätningar av struktur och påverkan på jorden är resultaten beroende av de förhållanden som gäller vid provtagningen. Den bästa indikatorn på markstrukturen är trots allt växternas rötter!
Penetrometermätningarna som utfördes hösten 2016 visar på signifikanta skillnader i plöjda led jämför med oplöjda led. Det är dock inte vattenhaltskorrigerade siffror i resultatet.

Et exempel på tidigare nämnda beroende av väder och förutsättningar vid provtagningen är aggegatfördelningen. Eftersom proverna togs ut i oktober 2016 efter höstplöjningen blir resultatet missvisande. Alla som plöjt en lerjord vet hur det kan se ut efter plöjningen.
Det uppmättes också en viss säker skillnad genomsläpplighet av vatten mellan packat och opackat. Vid mätning av skrymdensitet i jorden finns också ett samband som ger en högre densitet i packade led jämfört med opackade.

Resultaten visar alltså på en viss påverkan på mark och markstruktur men små eller inga skillnader i skörd. Skillnaderna i markstruktur är troligtvis för små för att ge skördeskillnader. I detta projektet har det också använts relativt små maskiner. Med större tyngre maskiner, som det ofta handlar om i praktiken, kanske effekterna blir större.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev