Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160111
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 22 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: anna-karin.krijger@hush.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 480 000 SEK

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men ingår för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd. Resultaten visar på små eller inga skördeskillnader i de fasta körspåren jämfört med skörd mellan spåren. Däremot uppmäts en del effekter på markstrukturen som högre skrymdensitet och lägre infiltration vid jämförelse mellan spår och opackad yta. Vid jämförelse mellan bearbetnings system är det lägre skörd i direktsådd men i övrigt inga skillnader. I projektet har det använts relativt små maskiner och redskap och dessutom pågått under begränsad tid vilket kan vara en förklaring till de begränsade effekterna. Projektet är finansierat av SLF och Agroväst.

Populärvetenskaplig rapport för SLF projekt, H1160111

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg
Ulf Axelson Hushållningssällskapet Skaraborg/

Varför fasta körspår?
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har under de senaste decennierna gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och tyngre. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år . Ett sätt att minimera skadeverkan är att samla all trafik till vissa bestämda platser på fältet, så kallade fasta körspår. Internationellt kallas detta för Controlled Traffic Farming (CTF).
I dagsläget saknas försöksresultat för svenska förhållanden. Det är troligt att den möjliga skördeökningen (om en sådan finns) skiljer sig mellan exempelvis svenska och utländska förhållanden, framförallt då skillnader i klimat och jordförhållanden är stora. Av denna anledning är det inte säkert att utländska forskningsresultat går att använda på svenska gårdar.

Under 2012 gjordes en förstudie finansierat från POS( Precisionsodling Sverige ) för att, dels intervjua lantbrukare som har eller är på väg att ställa om till ett jordbearbetningssystem med fasta körspår, dels för att hitta en bra försöksplats till det planerade försöket i Västsverige .
Slutsatsen från den förstudien var att alla fyra lantbrukare konstaterade att problemen med markpackning och för mycket vatten drastiskt har ökat de sista åren.
Eftersom CTF går ut på att skapa så stor otrafikerad yta som möjligt, passar plogen med sin relativt smala arbetsbredd inte särskilt väl i systemet. Plöjning förstör dessutom bärigheten i de fasta körspåren. Men flera av lantbrukarna är väldigt skeptiska till att helt ta bort plogen. Reducerad bearbetning har ej slagit så hårt i Västsverige på grund av det blöta klimatet. Lantbrukarna upplever också att plogen är det enda sättet att bruka jorden.

Projektet har genomförts i samarbete med Agroväst. Projektet har pågått under åren 2012 till 2016.

Hur gjorde vi?
Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Plöjning passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men är med för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd och för att garantera att vi ska kunna uppmäta skillnader mellan led. Inte heller djup bearbetning i plöjningsfri odling passar med fasta körspår eftersom det minskar redskapens arbetsbredd och dessutom kommer luckringsbehovet att minska i den otrafikerade marken. Systemet tas ändå med för att få en stor spännvidd i markens strukturtillstånd. Utöver dessa led innehöll försöket också ett led där plöjning ingår, men där övriga moment genomförs med fasta körspår.
Undersökningen har genomförts som ett traditionellt fältförsök. De traditionella fältförsöken medger test av flera led och konventionell statistisk bearbetning av resultaten. Försöken har varit fastliggande och startade hösten 2012 och avslutades 2016.
Försöket har legat på en struktursvag mellanlera på Logården, Grästorp.

Vad blev resultatet?
Syftet med försöksupplägget var att visa på eventuella skördeskillnader och eventuella effekter på markstrukturen.
Resultaten från försöket visar på små skillnader i skörd i körspåren jämfört med opackad yta mellan spåren. Skillnaderna är inte statistisk säkra men visar på en tendens till högre skörd från opackad yta. Skördesiffrorna visar också en stor variation som troligtvis beror på att skörden skett för hand och inte med vanlig försökströska. Vid en jämförelse mellan bearbetningssystem utan hänsyn till packad/opackad yta är det statistiskt säkert lägre skörd i det direktsådda systemet.

Det har framkommit en hel del intressanta effekter på markstrukturen. Som vanligt med mätningar av struktur och påverkan på jorden är resultaten beroende av de förhållanden som gäller vid provtagningen. Den bästa indikatorn på markstrukturen är trots allt växternas rötter!
Penetrometermätningarna som utfördes hösten 2016 visar på signifikanta skillnader i plöjda led jämför med oplöjda led. Det är dock inte vattenhaltskorrigerade siffror i resultatet.

Et exempel på tidigare nämnda beroende av väder och förutsättningar vid provtagningen är aggegatfördelningen. Eftersom proverna togs ut i oktober 2016 efter höstplöjningen blir resultatet missvisande. Alla som plöjt en lerjord vet hur det kan se ut efter plöjningen.
Det uppmättes också en viss säker skillnad genomsläpplighet av vatten mellan packat och opackat. Vid mätning av skrymdensitet i jorden finns också ett samband som ger en högre densitet i packade led jämfört med opackade.

Resultaten visar alltså på en viss påverkan på mark och markstruktur men små eller inga skillnader i skörd. Skillnaderna i markstruktur är troligtvis för små för att ge skördeskillnader. I detta projektet har det också använts relativt små maskiner. Med större tyngre maskiner, som det ofta handlar om i praktiken, kanske effekterna blir större.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Bekämpning av kolibacillos hos fjäderfä: åtgärder för att förebygga utbrott
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-21-20-619 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Poultry

Colibacillosis is a common disease in poultry and includes both local and systemic infections. Increased knowledge is necessary for development of effective methods to prevent disease, such as improved management routines, modification of environment, and vaccine development. The first study (WP1) …

Läs mer

DemoFält för reglerad dränering - förbättrad vattenhushållning och avkastningsstabilitet i svenskt jordbruk
Fereshteh Pourazari, RISE

Projektnummer: JTI-21-83-609 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

A major challenge facing agriculture is handling water excess and deficit exacerbated by climate change, while reducing eutrophication. Controlled drainage (CD) has the potential to address these issues and improve yield stability. Despite CDs clear benefits and state subsidies for CD installation, …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

Kolugnt i stallet med avelsarbete och automatisk registrering av kors beteende.
Katja Nilsson

Projektnummer: O-21-20-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Milk

The goal with this project is to increase the profitability and production efficiency on Swedish dairy farms by renewing
the genetic evaluation of the breeding value of temperament in dairy cows. We want to investigate if automatic
recordings of behaviour using SLU Gigacow on farm level can improve …

Läs mer

Glyfosatfritt vallbrott utan ökat växtnäringsläckage
Helena Aronsson

Projektnummer: O-21-23-618 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production
Milk

To grow with reduced use of glyphosate is of great concern driven by the requirements for integrated pest management, the risk of herbicide resistance and a potential coming ban on glyphosate. It requires balancing between environmental effects and impact on yield and economy. The project's goal is …

Läs mer

Vallen i nordiskt perspektiv
Johanna Wallsten, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-41-605 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the use of leys for livestock. Target groups are the agricultural
sector and industry. The project has five work packages (WP); administration, crop production, harvest and
conservation, feed value for different animals, and economy. The …

Läs mer

Från parcell till kommersiell – samarbete för en uppskalning av svenska proteingrödor
Johanna Olsson, RISE

Projektnummer: JTI-21-82-610 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

In Sweden, there is both a great potential and a great need for increased cultivation and processing of plant-based foods from alternative protein crops. The overall aim of the project is therefore to increase the production of Swedish plant proteins for food. The objective is to identify …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

Söka vägar till ekonomiskt hållbar lammköttsproduktion med hjälp av en expertpanel
Mikaela Jardstedt

Projektnummer: O-21-20-616 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

The aim of the project is to find ways to profitable and, thus, growing and economically sustainable Swedish lamb meat production using an expert panel of lamb producers, advisors and researchers. The project results in a number of suggestions for measures that can improve farm profitability, …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev