Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H0960099
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

År 2010 startades ett projekt med fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden. Traditionella fältförsök utfördes på styv lera på Ultuna och på lättlera på Alnarp. Försöken innehöll led med CTF och slumpmässig körning (RTF) i grund respektive djup plöjningsfri odling och direktsådd, och skördades 2011-2013. Dessutom utfördes försök med RTF och CTF i storrutor på styv lera hos en lantbrukare som tillämpar CTF.
Fasta körspår hade i medeltal inte någon skördehöjande effekt i försöken på Ultuna och Alnarp, trots stora skillnader i packning mellan de olika leden. Skörden i körspåren var förvånansvärt hög, i flera fall högre än för konventionell bearbetning och mellan spår. Grund kultivering gav i medeltal högre skörd än djup kultivering. I storrutorna fanns en tendens till högre skörd för CTF mellan spår än för slumpmässig körning, men skördesänkningen i spåren motsvarade ungefär skördehöjningen mellan spår.

Alltför stark packning av jorden leder till sänkt skörd och att marken blir svårbrukad. En metod för att minska packningen är att alltid köra med maskinerna i samma spår, för att begränsa packningen till så liten del av fältet som möjligt. Detta kallas fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), och tillämpas idag framförallt i Australien, men det finns ett ökat intresse också i Europa. Av denna anledning startades 2010 ett projekt för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden.

Projektet genomfördes med två typer av försök där fasta körspår (CTF) jämfördes med ett konventionellt system där man inte alltid kör i samma spår (RTF, random traffic farming): dels i traditionella fältförsök med små försöksrutor på försöksgårdar, samt i stora rutor hos en lantbrukare som redan idag tillämpar fasta körspår. Försöken lades ut hösten 2010 och skördades första gången 2011.

De traditionella fältförsöken innehöll följande led:
A=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), slumpmässig körning (RTF)
B=grund plöjningsfri odling (5-10 cm), slumpmässig körning (RTF)
C=direktsådd, slumpmässig körning (RTF)
D=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), CTF
E= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF
F= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF, efter djupluckring
G= direktsådd, CTF
H=plöjning, slumpmässig körning (RTF)

CTF passar bäst i ett system utan plöjning eftersom det är viktigt att ha stora arbetsbredder på redskapen, på så sätt minskas andelen spår på fältet, därför testades inte CTF tillsammans med plöjning. Ett försök utfördes nära Uppsala på styv lera och det andra utanför Malmö på lättare jord. Försöket med storrutor genomförs på Lydinge gård utanför Helsingborg. Storrutor med respektive utan CTF lades ut på fem fält.

Efter tre år mättes hur markens egenskaper förändrats. I försöken i Uppsala och Malmö var det stora skillnader i packning mellan de olika systemen, med störst packning i hjulspåren i CTF-systemet, och minst packning mellan spåren. Trots detta var det små skillnader i skörd mellan leden. Det ofta förvånansvärt hög skörd i spåren i CTF-systemet, ofta bättre än i den opackade delen av fältet. Resultatet stämmer med tidigare svenska erfarenheter att det är positivt med en viss återpackning efter luckring. Grund bearbetning gav heller inte högre skörd än djupare bearbetning. Sammantaget pekade inte försöken på att fasta körspår skulle vara en metod för att höja skörden på dessa platser.

I storrutorna på Lydinge fanns en tendens till högre skörd för CTF än för slumpmässig körning. Skörden var dock lägre i hjulspåren, så att skördesänkningen i spåren ungefär motsvarade skördehöjningen mellan spår.

Sammantaget pekade alltså inte resultaten på CTF som en metod för kraftigt höjda skördar. Det kan ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framförallt för att begränsa den mest skadliga packningen, av t.ex. tröskor och tunga stallgödselspridare.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev