Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

År 2010 startades ett projekt med fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden. Traditionella fältförsök utfördes på styv lera på Ultuna och på lättlera på Alnarp. Försöken innehöll led med CTF och slumpmässig körning (RTF) i grund respektive djup plöjningsfri odling och direktsådd, och skördades 2011-2013. Dessutom utfördes försök med RTF och CTF i storrutor på styv lera hos en lantbrukare som tillämpar CTF.
Fasta körspår hade i medeltal inte någon skördehöjande effekt i försöken på Ultuna och Alnarp, trots stora skillnader i packning mellan de olika leden. Skörden i körspåren var förvånansvärt hög, i flera fall högre än för konventionell bearbetning och mellan spår. Grund kultivering gav i medeltal högre skörd än djup kultivering. I storrutorna fanns en tendens till högre skörd för CTF mellan spår än för slumpmässig körning, men skördesänkningen i spåren motsvarade ungefär skördehöjningen mellan spår.

Alltför stark packning av jorden leder till sänkt skörd och att marken blir svårbrukad. En metod för att minska packningen är att alltid köra med maskinerna i samma spår, för att begränsa packningen till så liten del av fältet som möjligt. Detta kallas fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), och tillämpas idag framförallt i Australien, men det finns ett ökat intresse också i Europa. Av denna anledning startades 2010 ett projekt för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden.

Projektet genomfördes med två typer av försök där fasta körspår (CTF) jämfördes med ett konventionellt system där man inte alltid kör i samma spår (RTF, random traffic farming): dels i traditionella fältförsök med små försöksrutor på försöksgårdar, samt i stora rutor hos en lantbrukare som redan idag tillämpar fasta körspår. Försöken lades ut hösten 2010 och skördades första gången 2011.

De traditionella fältförsöken innehöll följande led:
A=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), slumpmässig körning (RTF)
B=grund plöjningsfri odling (5-10 cm), slumpmässig körning (RTF)
C=direktsådd, slumpmässig körning (RTF)
D=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), CTF
E= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF
F= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF, efter djupluckring
G= direktsådd, CTF
H=plöjning, slumpmässig körning (RTF)

CTF passar bäst i ett system utan plöjning eftersom det är viktigt att ha stora arbetsbredder på redskapen, på så sätt minskas andelen spår på fältet, därför testades inte CTF tillsammans med plöjning. Ett försök utfördes nära Uppsala på styv lera och det andra utanför Malmö på lättare jord. Försöket med storrutor genomförs på Lydinge gård utanför Helsingborg. Storrutor med respektive utan CTF lades ut på fem fält.

Efter tre år mättes hur markens egenskaper förändrats. I försöken i Uppsala och Malmö var det stora skillnader i packning mellan de olika systemen, med störst packning i hjulspåren i CTF-systemet, och minst packning mellan spåren. Trots detta var det små skillnader i skörd mellan leden. Det ofta förvånansvärt hög skörd i spåren i CTF-systemet, ofta bättre än i den opackade delen av fältet. Resultatet stämmer med tidigare svenska erfarenheter att det är positivt med en viss återpackning efter luckring. Grund bearbetning gav heller inte högre skörd än djupare bearbetning. Sammantaget pekade inte försöken på att fasta körspår skulle vara en metod för att höja skörden på dessa platser.

I storrutorna på Lydinge fanns en tendens till högre skörd för CTF än för slumpmässig körning. Skörden var dock lägre i hjulspåren, så att skördesänkningen i spåren ungefär motsvarade skördehöjningen mellan spår.

Sammantaget pekade alltså inte resultaten på CTF som en metod för kraftigt höjda skördar. Det kan ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framförallt för att begränsa den mest skadliga packningen, av t.ex. tröskor och tunga stallgödselspridare.