Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0960099 |
Kategori: | Research program | Field trial and method development |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 30 september 2014 |
Huvudsökande: | Lena Holm |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Lena.E.Holm@slu.se |
Telefon: | 040-415151 |
År 2010 startades ett projekt med fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden. Traditionella fältförsök utfördes på styv lera på Ultuna och på lättlera på Alnarp. Försöken innehöll led med CTF och slumpmässig körning (RTF) i grund respektive djup plöjningsfri odling och direktsådd, och skördades 2011-2013. Dessutom utfördes försök med RTF och CTF i storrutor på styv lera hos en lantbrukare som tillämpar CTF.
Fasta körspår hade i medeltal inte någon skördehöjande effekt i försöken på Ultuna och Alnarp, trots stora skillnader i packning mellan de olika leden. Skörden i körspåren var förvånansvärt hög, i flera fall högre än för konventionell bearbetning och mellan spår. Grund kultivering gav i medeltal högre skörd än djup kultivering. I storrutorna fanns en tendens till högre skörd för CTF mellan spår än för slumpmässig körning, men skördesänkningen i spåren motsvarade ungefär skördehöjningen mellan spår.
Alltför stark packning av jorden leder till sänkt skörd och att marken blir svårbrukad. En metod för att minska packningen är att alltid köra med maskinerna i samma spår, för att begränsa packningen till så liten del av fältet som möjligt. Detta kallas fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), och tillämpas idag framförallt i Australien, men det finns ett ökat intresse också i Europa. Av denna anledning startades 2010 ett projekt för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden.
Projektet genomfördes med två typer av försök där fasta körspår (CTF) jämfördes med ett konventionellt system där man inte alltid kör i samma spår (RTF, random traffic farming): dels i traditionella fältförsök med små försöksrutor på försöksgårdar, samt i stora rutor hos en lantbrukare som redan idag tillämpar fasta körspår. Försöken lades ut hösten 2010 och skördades första gången 2011.
De traditionella fältförsöken innehöll följande led:
A=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), slumpmässig körning (RTF)
B=grund plöjningsfri odling (5-10 cm), slumpmässig körning (RTF)
C=direktsådd, slumpmässig körning (RTF)
D=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), CTF
E= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF
F= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF, efter djupluckring
G= direktsådd, CTF
H=plöjning, slumpmässig körning (RTF)
CTF passar bäst i ett system utan plöjning eftersom det är viktigt att ha stora arbetsbredder på redskapen, på så sätt minskas andelen spår på fältet, därför testades inte CTF tillsammans med plöjning. Ett försök utfördes nära Uppsala på styv lera och det andra utanför Malmö på lättare jord. Försöket med storrutor genomförs på Lydinge gård utanför Helsingborg. Storrutor med respektive utan CTF lades ut på fem fält.
Efter tre år mättes hur markens egenskaper förändrats. I försöken i Uppsala och Malmö var det stora skillnader i packning mellan de olika systemen, med störst packning i hjulspåren i CTF-systemet, och minst packning mellan spåren. Trots detta var det små skillnader i skörd mellan leden. Det ofta förvånansvärt hög skörd i spåren i CTF-systemet, ofta bättre än i den opackade delen av fältet. Resultatet stämmer med tidigare svenska erfarenheter att det är positivt med en viss återpackning efter luckring. Grund bearbetning gav heller inte högre skörd än djupare bearbetning. Sammantaget pekade inte försöken på att fasta körspår skulle vara en metod för att höja skörden på dessa platser.
I storrutorna på Lydinge fanns en tendens till högre skörd för CTF än för slumpmässig körning. Skörden var dock lägre i hjulspåren, så att skördesänkningen i spåren ungefär motsvarade skördehöjningen mellan spår.
Sammantaget pekade alltså inte resultaten på CTF som en metod för kraftigt höjda skördar. Det kan ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framförallt för att begränsa den mest skadliga packningen, av t.ex. tröskor och tunga stallgödselspridare.
Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …
Läs merProjektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs merProjektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …
Läs merProjektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …
Läs merProjektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …
Läs merProjektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs mer