Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H0960099
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

År 2010 startades ett projekt med fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden. Traditionella fältförsök utfördes på styv lera på Ultuna och på lättlera på Alnarp. Försöken innehöll led med CTF och slumpmässig körning (RTF) i grund respektive djup plöjningsfri odling och direktsådd, och skördades 2011-2013. Dessutom utfördes försök med RTF och CTF i storrutor på styv lera hos en lantbrukare som tillämpar CTF.
Fasta körspår hade i medeltal inte någon skördehöjande effekt i försöken på Ultuna och Alnarp, trots stora skillnader i packning mellan de olika leden. Skörden i körspåren var förvånansvärt hög, i flera fall högre än för konventionell bearbetning och mellan spår. Grund kultivering gav i medeltal högre skörd än djup kultivering. I storrutorna fanns en tendens till högre skörd för CTF mellan spår än för slumpmässig körning, men skördesänkningen i spåren motsvarade ungefär skördehöjningen mellan spår.

Alltför stark packning av jorden leder till sänkt skörd och att marken blir svårbrukad. En metod för att minska packningen är att alltid köra med maskinerna i samma spår, för att begränsa packningen till så liten del av fältet som möjligt. Detta kallas fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), och tillämpas idag framförallt i Australien, men det finns ett ökat intresse också i Europa. Av denna anledning startades 2010 ett projekt för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden.

Projektet genomfördes med två typer av försök där fasta körspår (CTF) jämfördes med ett konventionellt system där man inte alltid kör i samma spår (RTF, random traffic farming): dels i traditionella fältförsök med små försöksrutor på försöksgårdar, samt i stora rutor hos en lantbrukare som redan idag tillämpar fasta körspår. Försöken lades ut hösten 2010 och skördades första gången 2011.

De traditionella fältförsöken innehöll följande led:
A=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), slumpmässig körning (RTF)
B=grund plöjningsfri odling (5-10 cm), slumpmässig körning (RTF)
C=direktsådd, slumpmässig körning (RTF)
D=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), CTF
E= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF
F= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF, efter djupluckring
G= direktsådd, CTF
H=plöjning, slumpmässig körning (RTF)

CTF passar bäst i ett system utan plöjning eftersom det är viktigt att ha stora arbetsbredder på redskapen, på så sätt minskas andelen spår på fältet, därför testades inte CTF tillsammans med plöjning. Ett försök utfördes nära Uppsala på styv lera och det andra utanför Malmö på lättare jord. Försöket med storrutor genomförs på Lydinge gård utanför Helsingborg. Storrutor med respektive utan CTF lades ut på fem fält.

Efter tre år mättes hur markens egenskaper förändrats. I försöken i Uppsala och Malmö var det stora skillnader i packning mellan de olika systemen, med störst packning i hjulspåren i CTF-systemet, och minst packning mellan spåren. Trots detta var det små skillnader i skörd mellan leden. Det ofta förvånansvärt hög skörd i spåren i CTF-systemet, ofta bättre än i den opackade delen av fältet. Resultatet stämmer med tidigare svenska erfarenheter att det är positivt med en viss återpackning efter luckring. Grund bearbetning gav heller inte högre skörd än djupare bearbetning. Sammantaget pekade inte försöken på att fasta körspår skulle vara en metod för att höja skörden på dessa platser.

I storrutorna på Lydinge fanns en tendens till högre skörd för CTF än för slumpmässig körning. Skörden var dock lägre i hjulspåren, så att skördesänkningen i spåren ungefär motsvarade skördehöjningen mellan spår.

Sammantaget pekade alltså inte resultaten på CTF som en metod för kraftigt höjda skördar. Det kan ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framförallt för att begränsa den mest skadliga packningen, av t.ex. tröskor och tunga stallgödselspridare.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 januari 2023

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev