Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H0960099
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

År 2010 startades ett projekt med fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden. Traditionella fältförsök utfördes på styv lera på Ultuna och på lättlera på Alnarp. Försöken innehöll led med CTF och slumpmässig körning (RTF) i grund respektive djup plöjningsfri odling och direktsådd, och skördades 2011-2013. Dessutom utfördes försök med RTF och CTF i storrutor på styv lera hos en lantbrukare som tillämpar CTF.
Fasta körspår hade i medeltal inte någon skördehöjande effekt i försöken på Ultuna och Alnarp, trots stora skillnader i packning mellan de olika leden. Skörden i körspåren var förvånansvärt hög, i flera fall högre än för konventionell bearbetning och mellan spår. Grund kultivering gav i medeltal högre skörd än djup kultivering. I storrutorna fanns en tendens till högre skörd för CTF mellan spår än för slumpmässig körning, men skördesänkningen i spåren motsvarade ungefär skördehöjningen mellan spår.

Alltför stark packning av jorden leder till sänkt skörd och att marken blir svårbrukad. En metod för att minska packningen är att alltid köra med maskinerna i samma spår, för att begränsa packningen till så liten del av fältet som möjligt. Detta kallas fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming), och tillämpas idag framförallt i Australien, men det finns ett ökat intresse också i Europa. Av denna anledning startades 2010 ett projekt för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden.

Projektet genomfördes med två typer av försök där fasta körspår (CTF) jämfördes med ett konventionellt system där man inte alltid kör i samma spår (RTF, random traffic farming): dels i traditionella fältförsök med små försöksrutor på försöksgårdar, samt i stora rutor hos en lantbrukare som redan idag tillämpar fasta körspår. Försöken lades ut hösten 2010 och skördades första gången 2011.

De traditionella fältförsöken innehöll följande led:
A=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), slumpmässig körning (RTF)
B=grund plöjningsfri odling (5-10 cm), slumpmässig körning (RTF)
C=direktsådd, slumpmässig körning (RTF)
D=djup plöjningsfri odling (15-20 cm), CTF
E= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF
F= grund plöjningsfri odling (5-10 cm), CTF, efter djupluckring
G= direktsådd, CTF
H=plöjning, slumpmässig körning (RTF)

CTF passar bäst i ett system utan plöjning eftersom det är viktigt att ha stora arbetsbredder på redskapen, på så sätt minskas andelen spår på fältet, därför testades inte CTF tillsammans med plöjning. Ett försök utfördes nära Uppsala på styv lera och det andra utanför Malmö på lättare jord. Försöket med storrutor genomförs på Lydinge gård utanför Helsingborg. Storrutor med respektive utan CTF lades ut på fem fält.

Efter tre år mättes hur markens egenskaper förändrats. I försöken i Uppsala och Malmö var det stora skillnader i packning mellan de olika systemen, med störst packning i hjulspåren i CTF-systemet, och minst packning mellan spåren. Trots detta var det små skillnader i skörd mellan leden. Det ofta förvånansvärt hög skörd i spåren i CTF-systemet, ofta bättre än i den opackade delen av fältet. Resultatet stämmer med tidigare svenska erfarenheter att det är positivt med en viss återpackning efter luckring. Grund bearbetning gav heller inte högre skörd än djupare bearbetning. Sammantaget pekade inte försöken på att fasta körspår skulle vara en metod för att höja skörden på dessa platser.

I storrutorna på Lydinge fanns en tendens till högre skörd för CTF än för slumpmässig körning. Skörden var dock lägre i hjulspåren, så att skördesänkningen i spåren ungefär motsvarade skördehöjningen mellan spår.

Sammantaget pekade alltså inte resultaten på CTF som en metod för kraftigt höjda skördar. Det kan ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framförallt för att begränsa den mest skadliga packningen, av t.ex. tröskor och tunga stallgödselspridare.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Teun Dekker, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2023

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2023

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Mohammad Ramin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev