Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233176
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 11 december 2017
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Medsökande: Johan Arvidsson
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for soil loosening and thus cultivation needs, and leads to lower energy consumption. This, together with cheaper auto steering of tractors, makes more and more Swedish farmers interested in the technology. However, farmers hesitate to invest without an adequate basis for their decision. Therefore it´s essential that the only existing Swedish CTF-trials (two traditional block trials and large plots at a farm) will continue. The aim of the experiments is to study the effect of concentrating traffic vs random traffic of otherwise equivalent cultivation system. In the project there will be harvest measurements in and between tracks, soil physical measurements, and economic assessment of the outcome.

Dagens stora och tunga maskiner orsakar markpackning, vilket kan minimeras genom att styra all trafik till bestämda platser på fältet, s.k. fasta körspår. Konceptet kallas Controlled Traffic Farming (CTF). Idag finns också en stark trend att minska bearbetningsintensiteten. CTF minskar luckrings- och bearbetningsbehovet samt ger lägre energiförbrukning. Detta samt billigare autostyrning av traktorer, gör allt fler svenska lantbrukare intresserade av tekniken. Få vågar dock satsa utan ett tillräckligt beslutsunderlag, varför det är viktigt att Sveriges enda existerande CTF-försök får fortsätta. Försökens syfte är att studera effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Försöken genomförs i Skåne och Uppland under ytterligare minst tre år i A) två traditionella blockförsök, B) storrutor på Lydinge gård. I projektet utförs skördemätningar i och mellan spår, markfysikaliska mätningar samt ekonomisk beräkning av utfall.

År 2010 startades försök med fasta körsspår (CTF) som skördadats sex gånger, med start 2011. Projektet innehåller två traditionella fältförsök på Säby 1 och Lönnstorp, samt storruteförsök i praktisk odling på Lydinge gård utanför Helsingborg. Resultaten från sex års försök visar inte på någon skördehöjning för system med fasta körspår jämfört med konventionell slumpvis körning. Skörden i körspåren har varit hög, i flera fall högre än för spårfria ytor. Det var signifikant mer packat i spår jämfört med spårfria ytor i några CTF-led, men generellt sett var packningen inte på en skadlig nivå (för hög). Snarare var packningen i spår nära optimalt för hög skörd. På Säby 1 finns istället en risk att etablering och tillväxt inte blir tillfredställande torra år pga. för lite återpackning i spårfria ytor, med vattenbrist som följd. Resultaten indikerar att även plöjningsfri odling kan behöva en viss återpackning.

FASTA KÖRSPÅR GAV INTE HÖGRE SKÖRD

Trots en mer lucker jord med ökad infiltration i spårfria ytor så gav system med fasta körspår inte någon högre skörd än vid konventionell trafikering. Många gånger blev skörden t.o.m. lägre. Resultaten visar istället att även plöjningsfria system behöver en viss återpackning, speciellt torra år, för att erhålla hög skörd.

STORT INTRESSE FÖR FASTA KÖRSPÅR
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och större. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år. Fasta körspår, internationellt kallat ”Controlled Traffic Farming” (CTF), används på stora arealer i bl.a. Australien som en lösning på denna problematik och har även väckt stort intresse i Sverige. Förespråkare talar om skördeökningar på 10-20 %. Svenska försöksresultat har fram tills nu saknats helt. Denna studie med 6 års försök i både traditionella fältförsök och praktisk drift är därför viktig som beslutsunderlag för svenska lantbrukare som överväger att byta från ett konventionellt system till CTF.

VAD ÄR FASTA KÖRSPÅR?
I CTF kör alla maskinerna i samma spår, år efter år. Syftet är att skapa optimala odlingsförhållanden på så stor del av fältet som möjligt genom att minimera ytan som trafikeras. Utan CTF trafikeras ofta över 60 % av fältets yta vid minimerad bearbetning och över 100 % vid konventionell bearbetning under en odlingssäsong. Med CTF kan detta ofta reduceras till 20 % av ytan.

6 ÅRS FÄLTFÖRSÖK
I projektet har effekten på skörd och markstruktur av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem undersökts. Två typer av försök har använts; dels två traditionella försök på försöksstationer och dessutom storruteförsök utlagda hos en lantbrukare som tillämpar fasta körspår. De traditionella fältförsöken möjliggjorde test av flera led (olika bearbetningssätt, med och utan CTF). Försök med storrutor är statistiskt mindre säkra men blir praktiska test utförda i full skala. De traditionella fältförsöken utfördes på Lönnstorp (moränlättlera) i Skåne samt på Säby 1 (styv lera) i Uppsala. Här användes traktorer med totalvikter på 5 till 7 ton. Storruteförsöket på Lydinge gård (mellan-styv lera) lades ut som 1 hektar stora rutor, 5 stycken med respektive 5 stycken utan CTF. Jordbearbetning utfördes med en 25 tons bandtraktor.

FÖR LUCKER JORD GAV UTEBLIVEN SKÖRDEÖKNING
Vid kontinuerlig grund plöjningsfri odling kan matjorden under bearbetningsdjupet förtätas pga. slumpvis körning. CTF skulle kunna hantera detta problem. Markfysikaliska mätningarna år 3 och 6 visade att CTF hade avsedd effekt, med en luckrare jord och snabbare vattentransport då marken inte överfarits av hjul. Samtidigt var inte packningsgraden i spår så hög att det skulle leda till skördeminskning. Därför var skörden i genomsnitt inte högre i CTF än vid slumpvis körning. På Säby 1 uppmättes t.o.m. 6 % högre skörd i spår än i spårfria ytor. Vi vet sedan tidigare att varken för lucker eller för packad jord ger hög skörd. För att maximera skörden behövs det skonsam återpackning efter plöjning. Våra försök pekar på att det finns ett återpackningsbehov också vid plöjningsfri odling.

ÄR FASTA KÖRSPÅR INGET ATT SATSA PÅ?
Även om försöken inte visade någon skördehöjande effekt kan det ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framför allt för att begränsa spåren vid användning av för tunga fordon, t.ex. stallgödselspridare. Fordon som använts i de traditionella försöken var inte särskilt tunga, vilket begränsar risken för skadlig markpackning. Ökad bärighet i CTF-spåren kan ge stora fördelar i nederbördsrika områden där långsamt upptorkande jordar hindrar exempelvis skördearbete eller tidig vårbruk. Vissa miljöfördelar är också tänkbara till följd av en mer lucker markstruktur vid CTF.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev