Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fästingar och fästingburna infektioner hos årslamm i olika klimatzoner

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950272
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Jan Chirico
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: jan.chirico@sva.se
Telefon: 018-67 41 59
Beviljade medel: 900 000 SEK

Betesgående får går ofta på naturbeten, där fästingar och fästingburna infektioner är vanliga, framförallt bakterien Anaplasma phagocytophilum som orsakar sjukdomen betesfeber hos lamm i första hand. Tilltagande problem med detta smittämne beror inte på resistens hos fästingar mot de läkemedel som används i rekommenderad fästingprofylax. Tvärtom visar studien att utebliven fästingprofylax ofta leder till allvarliga sjukdomsfall hos lamm vilket resulterar i svår hälta, feber och ibland dödsfall. Smittbärande fästingar är oregelbundet spridda i olika klimatzoner inom fästingens utbredningsområde i landet. Stora årsvariationer gällande förekomst av fästingar, andelen infekterade fästingar och sjukdomsfall hos lamm gör det svårt att se klara samband mellan dessa faktorer. I studien upptäcktes en ny genotyp av smittämnet, möjligen unik för vår geografiska region och kanske särskilt skadlig för får.

Syfte med studien
Betesgående får går ofta på naturbeten, där fästingar och fästingburna infektioner är vanliga, framförallt bakterien Anaplasma phagocytophilum som orsakar sjukdomen betesfeber hos lamm i första hand. Projektet avsåg därför ursprungligen att studera förekomsten av fästingar, fästingburna smittor och förekomsten av betesfeber hos lamm i olika klimatzoner i syfte att jämföra samt karaktärisera smittspridning för varje zon. Vidare ville vi identifiera vilka förutsättningar som är avgörande för smittspridningen. Detta i syfte att få en kunskapsbaserad grund till relevant rådgivning och strategisk fästingprofylax anpassad till rådande förhållanden. Efter en revision av projektplanen beviljades medel ”för att besvara de frågor som är angelägna för lammproduktionen. Förutsättningen är att fokus ska ligga på fåren och koncentreras till de områden i landet där problemen är störst”, varvid en modifierad projektplan godkändes. I och med de särskilda villkoren ställda på projektet där problem hos får med Anaplasmainfektioner var styrande istället för, som ursprungligen tänkt, smittspridning inom olika klimatzoner.
Resultat
Anmärkningsvärt var att alla fästingfynd bestod av endast en art, Ixodes ricinus, den vanligast förekommande fästingen i landet. Trots att fästinginsamlingen utfördes i optimala fästingmiljöer varierade antalet fästingar påtagligt under de år projektet pågick, vilket pekar på svårigheten att med denna typ av studie täcka in så stora områden som möjligt för att få in tillräckligt med tillförlitliga data. Även årsvariationen i antalet sjukdomsfall hos lamm var stor och därmed också svårtolkad. Vi kunde därför inte finna några säkra samband i fästingförekomst eller Anaplasmainfektion i vare sig fästingar eller i dokumenterade sjukdomsfall. Denna variabilitet gällde för samtliga klimatzoner som studien kom att omfatta.
Då bakterien kan bestå av olika typer, utförde vi en genetisk karaktärisering av smittämnet vi hittade i såväl fästingar som från sjukdomsfall hos lamm där vi upptäckte flera olika så kallade genotyper, en del inte tidigare beskrivna i Sverige. En ny genotyp påträffades, möjligen unik för vår geografiska region och kanske särskilt skadlig för får.
Metod
I syfte att ringa in problemområden i landet identifierades totalt 12 besättningar i Skåne, Bohuslän, Småland, Västergötland, Östergötland, Halland och Uppland (Stockholms skärgård) som specialstuderades under projektperioden med avseende på uppkomna fall av anaplasmos hos lamm samt att frilevande fästingar på betet insamlades varannan vecka under maj till och med september. Även dessa analyserades med avseende på Anaplasmainfektion med molekylära metoder för påvisandet av bakterien. Därmed kunde vi fastställa smittämnets typ/grupptillhörighet i fynd hos lamm och fästingar för att i senare skede kunna utvärdera om vissa typer av Ap var likvärdigt förekommande i sjukdomsfall hos lamm och fästingar, deras geografiska utbredning och om någon av typerna verkar vara mer sjukdomsframkallande.
Slutsatser
Då stora årsvariationer gällande förekomst av fästingar, andelen infekterade fästingar och sjukdomsfall hos lamm gör det svårt att se klara samband mellan dessa faktorer. Det framkom entydigt att om man inte behandlade lamm med för dagen befintliga pour-on preparat enligt rekommendation, innan betessläpp, upprepad behandling var tredje vecka fram till midsommar, insjuknade djuren förutsatt att infekterade fästingar finns på betet. Då djurägare ofta känner till om beten är ”problembeten” med avseende på Anaplasmabakterien, skall man inte tveka att behandla. Om man tar nya beten i anspråk kan man mycket enkelt få reda på om det innehåller fästingar genom att dra en fästingflagga på betet och skicka fästingar som påträffas för analys. Denna analysservice beräknas finnas på Statens Veterinärmedicinska Anstalt från och med 2015.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev