Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-23-762
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 19 januari 2022
Huvudsökande: Rebecca Danielsson
Organisation: Rebecca Danielsson
E-postadress: rebecca.danielsson@slu.se
Telefon: 0739656673
Medsökande: Maria Åkerlind Åkerlind
Medsökande: Anna Schnürer
Beviljade medel: 2 236 000 SEK

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows with the same intake and that individual differences are greater than the effect of the diet. This variation could make it possible to breed cows with lower methane production and more energy for milk production. However, it is important to identify the reasons for the difference, otherwise there is a risk of selecting cows that produce less methane due to of less digestion of feed. This study plans to use cows in an already funded project where the individual's ability to utilize roughage is studied. We want to collect the data on methane production, microbial composition, passage rate and genetic markers for methane production in order to evaluate the potential for selection of efficient cows.

Syftet med detta projekt är att undersöka individuella skillnader i passagehastighet av foder, foderutnyttjande, mikrobflora och metanproduktion hos kor med olika förmåga att konsumera stor andel grovfoder.
Våra tidigare studier visar att metanproduktionen skiljer mellan kor med samma intag och att de individuella skillnaderna är större än effekten av foderstaten. Denna variation skulle kunna göra det möjligt att avla på kor med lägre metanproduktion och mer energi att utnyttja till mjölkproduktion. Det är dock viktigt att först ta reda på orsakerna till skillnaden, annars finns det risk att man selekterar för kor som producerar mindre metan för att de utnyttjar fodret sämre. Denna studie planerar att nyttja kor i ett redan finansierat projekt där individens förmåga att utnyttja grovfoder studeras. Vi vill samla data om metanproduktion, mikrobiell sammansättning, passagehastighet och genetiska markörer för metanproduktion för att utvärdera möjligheter för selektion av effektivare kor.

Syftet med detta projekt var att undersöka individuella skillnader hos kor som har förmåga att konsumera hög eller låg grovfodermängd. Ett annat syfte var att utveckla ekvationer för att skatta metanproduktion med mjölkspektra. Denna studie nyttjade kor i ett redan tidigare finansierat projekt, där individens förmåga att utnyttja grovfoder studerades. I denna studie samlade vi ytterligare information om metanproduktion, mikrobernas sammansättning och fodrets passagehastighet. Skillnaden i grovfoderintaget visade inga tydliga skillnader i passagehastighet eller metanproduktion. Det var en liten skillnad i fiberhalten mellan kraftfoder och grovfoder vilket kan vara en av förklaringarna till att vi inte såg några tydliga skillnader. Däremot var det skillnad i den mikrobiella sammansättningen i våmmen. Mjölkspektra visade måttlig potential att användas för att prediktera metanemission (metan per kg mjölk), ytterligare studier bör fokusera på faktorer för att förbättra prediktionsmodellen.

En ko som i huvudsak kan näringsförsörja sig på en stor andel grovfoder utan att ge upphov till större metanutsläpp än vid utfodring av mera kraftfoderrika foderstater – är det en utopi eller en verklighet? Trots mjölkkornas fantastiska förmåga att omvandla gräs till mjölk och kött utfodras de idag med en stor andel spannmål och proteinrika fodermedel. Ökad grovfoderandel i förhållande till kraftfoder till mjölkkor är positivt både vad gäller djurhälsan och även för att korna utfodras med icke-mänskligt ätbar föda. Det kan också ge ekonomiska fördelar för lantbrukaren om kon håller en hög mjölkproduktion. Tidigare forskning har visat att variationen i grovfoderkonsumtion är stor mellan individer liksom även variationen i metanproduktion.
Ett syfte med detta projekt var att undersöka om kor med hög kapacitet att äta stora mängder grovfoder har en annan mikroflora i våmmen än kor med låg kapacitet, och om sammansättningen av mikroorganismerna och metanbildningen är kopplat till passagehastigheten. Denna studie nyttjade kor i ett annat projekt där individens förmåga att utnyttja grovfoder studerades med fokus på mjölkproduktion och fodrets smältbarhet. I vår studie studerades ytterliga faktorer; metanproduktion, mikrobiell sammansättning i vommen samt fodrets passagehastighet för att bättre försöka förstå vad som ligger bakom kornas variation i både grovfoderintag och metanproduktion. Utav de 37 kor som ingick i den andra studien tittade vi närmre på de kor som konsumerade minst och mest grovfoder i förhållande till sin kroppsvikt. I vårt urval av kor var kroppsvikten relativt lika medan grovfoderintaget varierade stort. Skillnaderna i grovfoderintag påverkade inte mjölkproduktionen. Den mikrobiella sammansättningen i våmmen skiljde sig mellan grupperna, men det var inget som påverkad smältbarheten eller de olika fettsyrorna i våmmen. Metanproduktionen skiljde inte heller, men det var en tendens till skillnad i metan per kilo foder, där gruppen med lägst intag hade högre metanproduktion i förhållande till intaget. Det fanns en numerisk skillnad, dock ej signifikant, i hur snabbt fodret passerade genom magtarmkanalen mellan kor med lägst respektive högst grovfoderintag. I denna studie så utfodrades korna med ett ensilage av hög kvalitet och med kraftfoder som var biprodukt-baserat, både kraftfoder och ensilage hade väldigt lika fiberinnehåll, vilket kan vara en av förklaringarna till att vi inte såg några tydliga skillnader mellan grupperna.
Ett syfte var också att studera specifika metanbildande mikroorganismer. Dessa har vi sedan tidigare sett samband med hög eller låg metanproduktion hos kor. I en labstudie använde vi vomvätska från kor som innehöll olika mängder av de specifika metanbildande mikroorganismerna. Dessa mikroorganismer studerades i flaskor med tillsats av olika vätgasnivåer för att se hur det påverkade metanproduktionen. Detta var ett sätt att undersöka hur skillnad i passagehastighet skulle kunna påverka vätgasnivåerna och för att bättre förstå koppling med passagehastighet och metanproduktion. Den koppling som vi kunde se mellan metanproduktion och metanogener var mängden metanogener ökade den totala vätgaskonsumtionen, som i sin tur ledde till ökad metanproduktion.
I vanliga mjölkbesättningar är det idag inte möjligt att mäta kornas metanproduktion. Ett syfte med projektet var att utveckla ekvationer för att skatta metanproduktion hos enskilda kor baserat på data från provmjölkningar. De analyser som genomförs av mjölk från provmjölkningar har hitintills främst fokuserat på mjölkens sammansättning av fett och protein. Men vid mjölkanalyserna genereras alltid betydligt mer information än så. I den här studien har vi använt oss av det mjölkspektra som genereras. Mjölkspektrat visade måttlig potential att användas som markör för metanemission (metanproduktion per kg mjölk), och ytterligare studier bör fokusera på faktorer som kan förbättra prediktionsmodellen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Innovativ salixförädling för fossilfritt drivmedel
Pär Ingvarsson

Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass

The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev