Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows

Status: Pågående
Projektnummer: O-16-23-762
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 19 januari 2022
Huvudsökande: Rebecca Danielsson
Organisation: Rebecca Danielsson
E-postadress: rebecca.danielsson@slu.se
Telefon: 0739656673
Medsökande: Maria Åkerlind Åkerlind
Medsökande: Anna Schnürer
Beviljade medel: 2 236 000 SEK

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows with the same intake and that individual differences are greater than the effect of the diet. This variation could make it possible to breed cows with lower methane production and more energy for milk production. However, it is important to identify the reasons for the difference, otherwise there is a risk of selecting cows that produce less methane due to of less digestion of feed. This study plans to use cows in an already funded project where the individual's ability to utilize roughage is studied. We want to collect the data on methane production, microbial composition, passage rate and genetic markers for methane production in order to evaluate the potential for selection of efficient cows.

Syftet med detta projekt är att undersöka individuella skillnader i passagehastighet av foder, foderutnyttjande, mikrobflora och metanproduktion hos kor med olika förmåga att konsumera stor andel grovfoder.
Våra tidigare studier visar att metanproduktionen skiljer mellan kor med samma intag och att de individuella skillnaderna är större än effekten av foderstaten. Denna variation skulle kunna göra det möjligt att avla på kor med lägre metanproduktion och mer energi att utnyttja till mjölkproduktion. Det är dock viktigt att först ta reda på orsakerna till skillnaden, annars finns det risk att man selekterar för kor som producerar mindre metan för att de utnyttjar fodret sämre. Denna studie planerar att nyttja kor i ett redan finansierat projekt där individens förmåga att utnyttja grovfoder studeras. Vi vill samla data om metanproduktion, mikrobiell sammansättning, passagehastighet och genetiska markörer för metanproduktion för att utvärdera möjligheter för selektion av effektivare kor.

Syftet med detta projekt var att undersöka individuella skillnader hos kor som har förmåga att konsumera hög eller låg grovfodermängd. Ett annat syfte var att utveckla ekvationer för att skatta metanproduktion med mjölkspektra. Denna studie nyttjade kor i ett redan tidigare finansierat projekt, där individens förmåga att utnyttja grovfoder studerades. I denna studie samlade vi ytterligare information om metanproduktion, mikrobernas sammansättning och fodrets passagehastighet. Skillnaden i grovfoderintaget visade inga tydliga skillnader i passagehastighet eller metanproduktion. Det var en liten skillnad i fiberhalten mellan kraftfoder och grovfoder vilket kan vara en av förklaringarna till att vi inte såg några tydliga skillnader. Däremot var det skillnad i den mikrobiella sammansättningen i våmmen. Mjölkspektra visade måttlig potential att användas för att prediktera metanemission (metan per kg mjölk), ytterligare studier bör fokusera på faktorer för att förbättra prediktionsmodellen.

En ko som i huvudsak kan näringsförsörja sig på en stor andel grovfoder utan att ge upphov till större metanutsläpp än vid utfodring av mera kraftfoderrika foderstater – är det en utopi eller en verklighet? Trots mjölkkornas fantastiska förmåga att omvandla gräs till mjölk och kött utfodras de idag med en stor andel spannmål och proteinrika fodermedel. Ökad grovfoderandel i förhållande till kraftfoder till mjölkkor är positivt både vad gäller djurhälsan och även för att korna utfodras med icke-mänskligt ätbar föda. Det kan också ge ekonomiska fördelar för lantbrukaren om kon håller en hög mjölkproduktion. Tidigare forskning har visat att variationen i grovfoderkonsumtion är stor mellan individer liksom även variationen i metanproduktion.
Ett syfte med detta projekt var att undersöka om kor med hög kapacitet att äta stora mängder grovfoder har en annan mikroflora i våmmen än kor med låg kapacitet, och om sammansättningen av mikroorganismerna och metanbildningen är kopplat till passagehastigheten. Denna studie nyttjade kor i ett annat projekt där individens förmåga att utnyttja grovfoder studerades med fokus på mjölkproduktion och fodrets smältbarhet. I vår studie studerades ytterliga faktorer; metanproduktion, mikrobiell sammansättning i vommen samt fodrets passagehastighet för att bättre försöka förstå vad som ligger bakom kornas variation i både grovfoderintag och metanproduktion. Utav de 37 kor som ingick i den andra studien tittade vi närmre på de kor som konsumerade minst och mest grovfoder i förhållande till sin kroppsvikt. I vårt urval av kor var kroppsvikten relativt lika medan grovfoderintaget varierade stort. Skillnaderna i grovfoderintag påverkade inte mjölkproduktionen. Den mikrobiella sammansättningen i våmmen skiljde sig mellan grupperna, men det var inget som påverkad smältbarheten eller de olika fettsyrorna i våmmen. Metanproduktionen skiljde inte heller, men det var en tendens till skillnad i metan per kilo foder, där gruppen med lägst intag hade högre metanproduktion i förhållande till intaget. Det fanns en numerisk skillnad, dock ej signifikant, i hur snabbt fodret passerade genom magtarmkanalen mellan kor med lägst respektive högst grovfoderintag. I denna studie så utfodrades korna med ett ensilage av hög kvalitet och med kraftfoder som var biprodukt-baserat, både kraftfoder och ensilage hade väldigt lika fiberinnehåll, vilket kan vara en av förklaringarna till att vi inte såg några tydliga skillnader mellan grupperna.
Ett syfte var också att studera specifika metanbildande mikroorganismer. Dessa har vi sedan tidigare sett samband med hög eller låg metanproduktion hos kor. I en labstudie använde vi vomvätska från kor som innehöll olika mängder av de specifika metanbildande mikroorganismerna. Dessa mikroorganismer studerades i flaskor med tillsats av olika vätgasnivåer för att se hur det påverkade metanproduktionen. Detta var ett sätt att undersöka hur skillnad i passagehastighet skulle kunna påverka vätgasnivåerna och för att bättre förstå koppling med passagehastighet och metanproduktion. Den koppling som vi kunde se mellan metanproduktion och metanogener var mängden metanogener ökade den totala vätgaskonsumtionen, som i sin tur ledde till ökad metanproduktion.
I vanliga mjölkbesättningar är det idag inte möjligt att mäta kornas metanproduktion. Ett syfte med projektet var att utveckla ekvationer för att skatta metanproduktion hos enskilda kor baserat på data från provmjölkningar. De analyser som genomförs av mjölk från provmjölkningar har hitintills främst fokuserat på mjölkens sammansättning av fett och protein. Men vid mjölkanalyserna genereras alltid betydligt mer information än så. I den här studien har vi använt oss av det mjölkspektra som genereras. Mjölkspektrat visade måttlig potential att användas som markör för metanemission (metanproduktion per kg mjölk), och ytterligare studier bör fokusera på faktorer som kan förbättra prediktionsmodellen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev