Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fodereffektiva kor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230028
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juli 2016
Huvudsökande: Pekka Huhtanen
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: pekka.huhtanen@njv.slu.se
Telefon: 090-7868701
Medsökande: Jan Bertilsson
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef production for long, but has only recently been incorporated in the dairy industry. Improved FE can be achieved by including the trait in breeding programs, but also by improved feeding and management. The main hurdle in working with improved FE is to have access to a large accurate dataset with relevant phenotypic observations of intake, body condition and production. We want to achieve this by a common Nordic project, utilising resources from several research herds and scientific environments. The project will give possibilities to improve the profitability of the production and values of the Nordic resources.

Detta projekt representerar SLU´s del i en gemensam nordisk ansökan för förbättrad fodereffektivitet (FE) och minskad miljöpåverkan i mjölkproduktionen. Begreppet FE beskriver hur effektivt, näringsämnen omvandlas till animalieprodukter. FE har länge utnyttjats som ett nyckeltal inom gris, nöt och fjäderfäproduktion. Forskningsområdet FE har nyligen utpekats, som en av de viktigaste faktorerna för att stärka konkurrenskraften för mjölkproduktionen och även minska miljöpåverkan. Förbättrad FE kan uppnås genom att inkludera egenskapen i avelsmålen, men även genom förbättrad utfodring och management. Den främsta utmaningen för att för förbättra FE, är att få fram ett stort dataunderlag, i form av goda fenotypiska observationer. Vi vill åstadkomma detta genom ett nordiskt projekt som utnyttjar resurser från flera försöksbesättningar och forskningsmiljöer. Projektet kommer att ge en god möjlighet att öka lönsamheten i produktionen och öka mervärdet för det nordiska avelsmaterialet.

Detta projekt var en del av det nordiska samarbetsprojektet FUNC. Foderkostnaderna är den största utgiften i mjölkproduktionen. Förbättrad fodereffektivitet (FE) kan därför vara ett effektivt sätt att förbättra ekonomin. Den analys som genomförts i det aktuella projektet visade att det finns en betydande variation i mjölkavkastning när effekterna av konsumtion av torrsubstans (DMI), laktationsdagar och kroppsvikt uteslutits, vilket indikerar att det finns stora skillnader i FE. DMI och justerat foderintag (AFI) var måttligt ärftliga. AFI är foderintag justerad för mjölkavkastning, kroppsvikt och hullbedömning. Det rekommenderas att laktationsvecka 17-24 används för mätningar på grund av den periodens höga ärftlighet och höga genetiska korrelationer. Variationer i kost smältbarhet och metanproduktion kan endast förklara en liten del av variationen i FE. Noggrann mätning av DMI på den enskilda gården krävs för att rangordna djuren enligt FE för genetiskt urval.

Fodereffektivitet (FE) är en nyckelegenskap i arbetet för en långsiktigt hållbar mjölkproduktion. Detta projekt var den svenska delen inom ett gemensamt nordiskt initiativ med syfte att öka effektiviteten i mjölkproduktionen och minska dess miljöpåverkan. Det övergripande målet med det nordiska projektet var att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet och tillväxt i mjölkproduktionen, både genom högre marginaler i primärproduktionen och ökat mervärde för det nordiska avelsmaterialet.
Vi började arbetet inom i det Nordiska fodereffektivitetsprojektet FUNC (Feed Utilization in Nordic Cattle) med att bygga upp en gemensam Nordisk databas för egenskaper som är relaterade till fodereffektivitet (FE) hos mjölkkor såsom foderintag i kg torrsubstans (DMI), mjölkavkastning och mjölksammansättning, levandevikt, och kroppshull bedömd i en skala från 1-5 (BCS). Kornas identitet och härstamning samt om de var genotypade eller ej registrerades för de genetiska analyserna. Resultat visade att foderintaget har en medelhög arvbarhet hos samtliga tre större nordiska raser d.v.s. Holstein, Nordisk Röd Boskap (RDC) och Jersey. Resultat visade också att de genetiska korrelationerna mellan tidiga och senare perioder av laktationen var relativt låga vilket betyder att delvis olika gener ligger bakom foderintaget i början resp. i senare delar av laktationen. Foderintaget hos de tre raserna (Holstein, RDC och Jersey) följer varandra på ett liknande sätt under den första halvan av laktationen, förutom att Jerseys konsumerar mindre, men de är också mindre kor. Ett intressant resultat var också att de skattade varianskomponenterna är större för de röda raserna jämfört med Holstein. En av förklaringarna bakom detta kan vara att de röda korna kommer från mer olika besättningar än Holstein materialet. Ett effektivitetsmått i form av ett foderintagsmått som justerats för mjölkproduktion, metabolisk vikt, levandevikt och kroppshull har tagits fram som vi kallat AFI (Adjusted feed intake). Den genetiska variansen för AFI var lägre än den för DMI under de 44 laktationsveckorna. Den genetiska variansen ökade under laktationens gång för DMI, medan den var relativt stabil för AFI. Såväl DMI som AFI hade medelhög arvbarhet, men arvbarheten tenderade att vara något lägre för AFI.
Vi utförde också ett smältbarhetsförsök med totalt 73 kor, både Holstein och röda kor och med en normal fördelning mellan åldrar på korna. Smältbarheterna var rimliga och med en variation som inte avviker från den vi sett vid en uppsamlingsperiod på minst 5 dagar, vilket tidigare varit rutin. Avvikelserna i beräknade smältbarhetsvärden inom ko men mellan perioder har också varit små. Inte alltför förvånande visade sig mjölkavkastning, uttryckt som kg energikorrigerad mjölk (ECM), ha den högsta korrelationen med fodereffektivitet.
I ytterligare en studie användes ett dataset med 1804 ko/period-observationer som erhållits från ett antal utfodringsförsök med change-over design. En statistisk modell användes för att utvärdera variationer i ECM-avkastning och FE för samma insats, i samma skede av laktationen och med hänsyn till effekterna av kroppsvikten på underhållsbehovet. Den totala variationen i ECM-avkastning när effekterna av DMI, foderstat, kroppsvikt och laktationsdagar var borträknade var 2,2 kg/d, vilket visade på en stor variation i FE mellan kor. Det fanns också en skillnad i smältbarhet och i produktionen av metangas, men de skillnaderna hade liten praktisk betydelse för FE. Eftersom variationen i smältbarhet och metanproduktion endast förklarar en liten del av variationen i FE, så måste majoriteten av variationen uppstå från skillnader i hur effektivt den omsättbara energin utnyttjas, till underhåll och/eller till mjölkproduktionen. En statistisk analys gjordes även för att utvärdera olika markör-tekniker för att skatta DMI. Slutsatsen där var att markörer kunde användas för att skatta produktionen av träck, vilket i sin tur kunde användas för att rangordna kor enligt deras FE.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev