Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förädling av vårkorn med sänkt fytatinnehåll respektive förändrad stärkelsesammansättning.

Status: Avslutat
Projektnummer: S0636016
Kategori: Research program | Plant breeding
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Therese Christerson
Organisation: Lantmännen SW Seed
E-postadress: therese.christerson@lantmannen.com
Telefon: 0418-66 73 68
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Sammanfattning
Arbetet har syftat till att kombinera nya kvalitetsegenskaper med bra agronomiska egenskaper. Mutanter med lågt fytinsyrainnehåll har återkorsats till korn av skandinavisk typ. Urval har skett med avseende på agronomiska egenskaper och hög andel fri fosfor. Avkastningsförsök med selekterade linjer visade att materialet behöver anpassas ytterligare för att åstadkomma ett acceptabelt odlingsvärde. Fytinsyrainnehållet har reducerats med cirka 75 %. Genom korsningar med waxykorn har linjer med lågt amylosinnehåll (0 till 5-6 %) framställts. Dessa har utvärderats med avseende på kvalitet och odlingsvärde med goda resultat. Under projekttiden har en sort registrerats på den svenska sortlistan och en linje har provats i officiell sortprovning under 2011-2012, båda saknar mätbar amylos i stärkelsen. Genom att korsa waxy nollamyloslinjer med högamyloskorn har dubbelrecessiver med kraftigt förhöjt ß-glukaninnehåll tagits fram. Inga av dessa har uppvisat tillfredsställande odlingsvärde. Nya korsningar har genomförts och urvalsarbete påbörjats med en NIR-kalibrering för ß-glukaner som utvecklats vid Laboratoriet i Svalöv.

Populärvetenskaplig sammanfattning
FÖRÄDLING AV VÅRKORN MED SÄNKT FYTATINNEHÅLL RESPEKTIVE FÖRÄNDRAD STÄRKELSESAMMANSÄTTNING

SYFTE
Arbetet har syftat till att kombinera nya kvalitetsegenskaper med bra agronomiska egenskaper hos vårkorn. Flera olika typer av korn har ingått, bland annat korn med sänkt fytatinnehåll och olika stärkelsesammansättning.

RESULTAT
Under projekttiden har vi utvecklat förädlingsmaterialet för specialkvaliteter genom nya korsningar och urval i klyvande populationer. Linjer från korsningar med amerikanska lågfytatmutanter har provats i avkastningsförsök, där de bästa har haft ungefär tio procent lägre avkastning än den sortblandning som använts som mätare. En linje har i ett försök avkastat lika bra som sortblandningen. Fytinsyrainnehållet har minskats med ca 75 % jämfört med vanligt korn.

I försöken med korn med förändrad stärkelsesammansättning har linjer med låg halt av stärkelsemolekylen amylos provats med bra resultat. Även om ingen av linjerna har nått upp till samma avkastningsnivå som sortblandningen har de varit bättre än de sorter med samma typ av stärkelsekvalitet som har funnits sedan tidigare, vilket har varit den primära målsättningen. Stråegenskaper och sjukdomsresistens har också förbättrats hos de nya linjerna jämfört med den äldsta sorten Cindy. År 2007 registrerades den första amylosfria sorten, Cinnamon, på den svenska sortlistan. Den har något lägre avkastningspotential jämfört med tidigare sorter, men representerade ett framsteg genom sin unika kvalitet och används i dag i liten skala inom stärkelseindustrin. Förädlingslinjen SW 59328 har haft signifikant högre avkastning vid direkta jämförelser med sorterna Cindy, Magdalena och Cinnamon. Den har provats i officiell sortprovning under åren 2011-2012 och en ansökan om intagning på svensk sortlista kommer att göras under detta eller nästa år.

METOD
Fosfor är en ändlig naturresurs som starkt bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag. Hos spannmål är huvuddelen av kärnans fosfor hårt bunden i form av fytat. Grisar och andra enkelmagade djur saknar enzym för effektiv nedbrytning av denna form av fosfor, som därför inte blir tillgänglig för djuren utan till stor del går förlorad via gödseln. Att tillsätta fosfor till foder är dyrt och medför en belastning på miljön. Nya korntyper som har ett minskat fytatinnehåll i kärnan har utvecklats. Genom att använda lågfytatsorter som foder till enkelmagade djur kan mängden fosfor i gödseln minskas och därmed även fosforläckaget från djurproduktionen.

Stärkelse består två olika typer av molekyler, amylos och amylopektin. Förhållandet mellan dessa har stor betydelse för hur stärkelsen beter sig, både i de produkter den ska ingå i och i tillverkningsprocessen. Stärkelse med högt amylosinnehåll kallas för högamylosstärkelse, medan stärkelse med lågt amylosinnehåll brukar kallas waxystärkelse. Det finns kornmutanter med såväl låg som hög amyloshalt och genom förädling av sorter med varierande stärkelsesammansättning kan kornet anpassas till specifika ändamål inom livsmedels- och teknisk industri, men även som foderråvara.

De genkällor som har använts för nya kvalitetsegenskaper har varit dåligt lämpade för skandinaviska odlingsförhållanden. Därför har förädlingsarbetet börjat med upprepade återkorsningar för att anpassa materialet. Därefter har materialet följt samma schema som vid Lantmännens förädling av malt- och foderkorn med korsningar och upprepade urval följt av utvärdering genom avkastningsförsök och kvalitetsanalyser.

SLUTSATS OCH RÅD TILL NÄRINGEN
Försöken med lågfytatkorn i Svalöv har visat att materialet behöver anpassas för att åstadkomma ett acceptabelt odlingsvärde. Avkastningen har förbättrats hos linjer som har gått igenom flera korsningscykler jämfört med de första linjerna som provades, och det finns förutsättningar att öka avkastningspotentialen ytterligare genom fortsatt förädlingsarbete. Andelen korn i färdigfoder är relativt liten, vilket gör att effekten av att använda korn med sänkt fytatinnehåll inte blir så stor totalt sett. Dessutom går utvecklingen av foderenzymer snabbt framåt och intresset för den här typen av korn är därför begränsat. Om avkastningen kan förbättras så att lågfytatkornet blir mer konkurrenskraftigt med högavkastande fodersorter finns dock goda förutsättningar för att kunna använda lågfytatsorter som foder på egen gård, speciellt inom den ekologiska produktionen där tillsats av fytas inte är tillåtet.

Resultat från tidigare fältförsök med waxykorn har visat att egenskapen inte verkar påverka avkastning eller viktiga odlings- och kärnegenskaper i någon större utsträckning. Detta har bekräftats i de försök som har genomförts under projekttiden, vilket styrker vår uppfattning att det är fullt möjligt att framställa sorter som är odlingsvärda genom att korsa materialet med korn med hög och stabil avkastning och goda agronomiska egenskaper.

Korn är en art med en stor genetisk variation som utgör en gedigen bas för förädling av sorter med olika egenskaper för olika användningsområden. Genom att utveckla ”skräddarsydda” sorter direkt anpassade för exempelvis stärkelseindustri kan intresset för korn stärkas och bidra till att öka grödans konkurrenskraft, framför allt ur ett produktionsperspektiv men också som modellgröda. Industrin behöver dock bearbetas ytterligare eftersom det är svårt att nå ut med dessa nya korntyper i praktiken. En bidragande orsak till detta kan vara dagens bulkhantering av spannmål. I ett sådant system är det problematiskt att särhålla och hantera mindre kvantiteter som produktionen av nischprodukter oftast innebär. Den begränsade odlingen av specialkvaliteter betyder också att förädlingen sällan bär sig ekonomiskt utan finansiellt stöd, och den blir därmed svår att försvara när lönsamhetskraven ökar. Detta problem gäller inte bara specialkvaliteter. Växtförädlingen skulle bland annat behöva bättre resurser för att utveckla korsningsföräldrar med unika egenskaper för att undvika att genpoolen blir för snäv, inte minst för att kunna möta framtidens behov som exempelvis klimatförändring och skärpta miljökrav kan innebära. För att hitta nya genkällor är det ofta nödvändigt att söka bland exotiskt material, mutationslinjer eller vilda släktingar. Förädling med så vida korsningar kräver omfattande arbete för att anpassa materialet till våra odlingsförhållanden, vilket är både tidskrävande, kostsamt och svårt att förena med kortsiktig kommersiell sortframställning. Finansieringen från SLF har bidragit till att Lantmännen kunnat arbeta med nya kvalitetsegenskaper och bygga upp en förädling av specialkvaliteter i vårkorn som ett komplement till det ordinarie kornprogrammet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev