Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förädling av vårkorn med sänkt fytatinnehåll respektive förändrad stärkelsesammansättning.

Status: Avslutat
Projektnummer: S0636016
Kategori: Research program | Plant breeding
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Therese Christerson
Organisation: Lantmännen SW Seed
E-postadress: therese.christerson@lantmannen.com
Telefon: 0418-66 73 68
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Sammanfattning
Arbetet har syftat till att kombinera nya kvalitetsegenskaper med bra agronomiska egenskaper. Mutanter med lågt fytinsyrainnehåll har återkorsats till korn av skandinavisk typ. Urval har skett med avseende på agronomiska egenskaper och hög andel fri fosfor. Avkastningsförsök med selekterade linjer visade att materialet behöver anpassas ytterligare för att åstadkomma ett acceptabelt odlingsvärde. Fytinsyrainnehållet har reducerats med cirka 75 %. Genom korsningar med waxykorn har linjer med lågt amylosinnehåll (0 till 5-6 %) framställts. Dessa har utvärderats med avseende på kvalitet och odlingsvärde med goda resultat. Under projekttiden har en sort registrerats på den svenska sortlistan och en linje har provats i officiell sortprovning under 2011-2012, båda saknar mätbar amylos i stärkelsen. Genom att korsa waxy nollamyloslinjer med högamyloskorn har dubbelrecessiver med kraftigt förhöjt ß-glukaninnehåll tagits fram. Inga av dessa har uppvisat tillfredsställande odlingsvärde. Nya korsningar har genomförts och urvalsarbete påbörjats med en NIR-kalibrering för ß-glukaner som utvecklats vid Laboratoriet i Svalöv.

Populärvetenskaplig sammanfattning
FÖRÄDLING AV VÅRKORN MED SÄNKT FYTATINNEHÅLL RESPEKTIVE FÖRÄNDRAD STÄRKELSESAMMANSÄTTNING

SYFTE
Arbetet har syftat till att kombinera nya kvalitetsegenskaper med bra agronomiska egenskaper hos vårkorn. Flera olika typer av korn har ingått, bland annat korn med sänkt fytatinnehåll och olika stärkelsesammansättning.

RESULTAT
Under projekttiden har vi utvecklat förädlingsmaterialet för specialkvaliteter genom nya korsningar och urval i klyvande populationer. Linjer från korsningar med amerikanska lågfytatmutanter har provats i avkastningsförsök, där de bästa har haft ungefär tio procent lägre avkastning än den sortblandning som använts som mätare. En linje har i ett försök avkastat lika bra som sortblandningen. Fytinsyrainnehållet har minskats med ca 75 % jämfört med vanligt korn.

I försöken med korn med förändrad stärkelsesammansättning har linjer med låg halt av stärkelsemolekylen amylos provats med bra resultat. Även om ingen av linjerna har nått upp till samma avkastningsnivå som sortblandningen har de varit bättre än de sorter med samma typ av stärkelsekvalitet som har funnits sedan tidigare, vilket har varit den primära målsättningen. Stråegenskaper och sjukdomsresistens har också förbättrats hos de nya linjerna jämfört med den äldsta sorten Cindy. År 2007 registrerades den första amylosfria sorten, Cinnamon, på den svenska sortlistan. Den har något lägre avkastningspotential jämfört med tidigare sorter, men representerade ett framsteg genom sin unika kvalitet och används i dag i liten skala inom stärkelseindustrin. Förädlingslinjen SW 59328 har haft signifikant högre avkastning vid direkta jämförelser med sorterna Cindy, Magdalena och Cinnamon. Den har provats i officiell sortprovning under åren 2011-2012 och en ansökan om intagning på svensk sortlista kommer att göras under detta eller nästa år.

METOD
Fosfor är en ändlig naturresurs som starkt bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag. Hos spannmål är huvuddelen av kärnans fosfor hårt bunden i form av fytat. Grisar och andra enkelmagade djur saknar enzym för effektiv nedbrytning av denna form av fosfor, som därför inte blir tillgänglig för djuren utan till stor del går förlorad via gödseln. Att tillsätta fosfor till foder är dyrt och medför en belastning på miljön. Nya korntyper som har ett minskat fytatinnehåll i kärnan har utvecklats. Genom att använda lågfytatsorter som foder till enkelmagade djur kan mängden fosfor i gödseln minskas och därmed även fosforläckaget från djurproduktionen.

Stärkelse består två olika typer av molekyler, amylos och amylopektin. Förhållandet mellan dessa har stor betydelse för hur stärkelsen beter sig, både i de produkter den ska ingå i och i tillverkningsprocessen. Stärkelse med högt amylosinnehåll kallas för högamylosstärkelse, medan stärkelse med lågt amylosinnehåll brukar kallas waxystärkelse. Det finns kornmutanter med såväl låg som hög amyloshalt och genom förädling av sorter med varierande stärkelsesammansättning kan kornet anpassas till specifika ändamål inom livsmedels- och teknisk industri, men även som foderråvara.

De genkällor som har använts för nya kvalitetsegenskaper har varit dåligt lämpade för skandinaviska odlingsförhållanden. Därför har förädlingsarbetet börjat med upprepade återkorsningar för att anpassa materialet. Därefter har materialet följt samma schema som vid Lantmännens förädling av malt- och foderkorn med korsningar och upprepade urval följt av utvärdering genom avkastningsförsök och kvalitetsanalyser.

SLUTSATS OCH RÅD TILL NÄRINGEN
Försöken med lågfytatkorn i Svalöv har visat att materialet behöver anpassas för att åstadkomma ett acceptabelt odlingsvärde. Avkastningen har förbättrats hos linjer som har gått igenom flera korsningscykler jämfört med de första linjerna som provades, och det finns förutsättningar att öka avkastningspotentialen ytterligare genom fortsatt förädlingsarbete. Andelen korn i färdigfoder är relativt liten, vilket gör att effekten av att använda korn med sänkt fytatinnehåll inte blir så stor totalt sett. Dessutom går utvecklingen av foderenzymer snabbt framåt och intresset för den här typen av korn är därför begränsat. Om avkastningen kan förbättras så att lågfytatkornet blir mer konkurrenskraftigt med högavkastande fodersorter finns dock goda förutsättningar för att kunna använda lågfytatsorter som foder på egen gård, speciellt inom den ekologiska produktionen där tillsats av fytas inte är tillåtet.

Resultat från tidigare fältförsök med waxykorn har visat att egenskapen inte verkar påverka avkastning eller viktiga odlings- och kärnegenskaper i någon större utsträckning. Detta har bekräftats i de försök som har genomförts under projekttiden, vilket styrker vår uppfattning att det är fullt möjligt att framställa sorter som är odlingsvärda genom att korsa materialet med korn med hög och stabil avkastning och goda agronomiska egenskaper.

Korn är en art med en stor genetisk variation som utgör en gedigen bas för förädling av sorter med olika egenskaper för olika användningsområden. Genom att utveckla ”skräddarsydda” sorter direkt anpassade för exempelvis stärkelseindustri kan intresset för korn stärkas och bidra till att öka grödans konkurrenskraft, framför allt ur ett produktionsperspektiv men också som modellgröda. Industrin behöver dock bearbetas ytterligare eftersom det är svårt att nå ut med dessa nya korntyper i praktiken. En bidragande orsak till detta kan vara dagens bulkhantering av spannmål. I ett sådant system är det problematiskt att särhålla och hantera mindre kvantiteter som produktionen av nischprodukter oftast innebär. Den begränsade odlingen av specialkvaliteter betyder också att förädlingen sällan bär sig ekonomiskt utan finansiellt stöd, och den blir därmed svår att försvara när lönsamhetskraven ökar. Detta problem gäller inte bara specialkvaliteter. Växtförädlingen skulle bland annat behöva bättre resurser för att utveckla korsningsföräldrar med unika egenskaper för att undvika att genpoolen blir för snäv, inte minst för att kunna möta framtidens behov som exempelvis klimatförändring och skärpta miljökrav kan innebära. För att hitta nya genkällor är det ofta nödvändigt att söka bland exotiskt material, mutationslinjer eller vilda släktingar. Förädling med så vida korsningar kräver omfattande arbete för att anpassa materialet till våra odlingsförhållanden, vilket är både tidskrävande, kostsamt och svårt att förena med kortsiktig kommersiell sortframställning. Finansieringen från SLF har bidragit till att Lantmännen kunnat arbeta med nya kvalitetsegenskaper och bygga upp en förädling av specialkvaliteter i vårkorn som ett komplement till det ordinarie kornprogrammet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev