Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förädling av vårkorn med sänkt fytatinnehåll respektive förändrad stärkelsesammansättning.

Status: Avslutat
Projektnummer: S0636016
Kategori: Research program | Plant breeding
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Therese Christerson
Organisation: Lantmännen SW Seed
E-postadress: therese.christerson@lantmannen.com
Telefon: 0418-66 73 68
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Sammanfattning
Arbetet har syftat till att kombinera nya kvalitetsegenskaper med bra agronomiska egenskaper. Mutanter med lågt fytinsyrainnehåll har återkorsats till korn av skandinavisk typ. Urval har skett med avseende på agronomiska egenskaper och hög andel fri fosfor. Avkastningsförsök med selekterade linjer visade att materialet behöver anpassas ytterligare för att åstadkomma ett acceptabelt odlingsvärde. Fytinsyrainnehållet har reducerats med cirka 75 %. Genom korsningar med waxykorn har linjer med lågt amylosinnehåll (0 till 5-6 %) framställts. Dessa har utvärderats med avseende på kvalitet och odlingsvärde med goda resultat. Under projekttiden har en sort registrerats på den svenska sortlistan och en linje har provats i officiell sortprovning under 2011-2012, båda saknar mätbar amylos i stärkelsen. Genom att korsa waxy nollamyloslinjer med högamyloskorn har dubbelrecessiver med kraftigt förhöjt ß-glukaninnehåll tagits fram. Inga av dessa har uppvisat tillfredsställande odlingsvärde. Nya korsningar har genomförts och urvalsarbete påbörjats med en NIR-kalibrering för ß-glukaner som utvecklats vid Laboratoriet i Svalöv.

Populärvetenskaplig sammanfattning
FÖRÄDLING AV VÅRKORN MED SÄNKT FYTATINNEHÅLL RESPEKTIVE FÖRÄNDRAD STÄRKELSESAMMANSÄTTNING

SYFTE
Arbetet har syftat till att kombinera nya kvalitetsegenskaper med bra agronomiska egenskaper hos vårkorn. Flera olika typer av korn har ingått, bland annat korn med sänkt fytatinnehåll och olika stärkelsesammansättning.

RESULTAT
Under projekttiden har vi utvecklat förädlingsmaterialet för specialkvaliteter genom nya korsningar och urval i klyvande populationer. Linjer från korsningar med amerikanska lågfytatmutanter har provats i avkastningsförsök, där de bästa har haft ungefär tio procent lägre avkastning än den sortblandning som använts som mätare. En linje har i ett försök avkastat lika bra som sortblandningen. Fytinsyrainnehållet har minskats med ca 75 % jämfört med vanligt korn.

I försöken med korn med förändrad stärkelsesammansättning har linjer med låg halt av stärkelsemolekylen amylos provats med bra resultat. Även om ingen av linjerna har nått upp till samma avkastningsnivå som sortblandningen har de varit bättre än de sorter med samma typ av stärkelsekvalitet som har funnits sedan tidigare, vilket har varit den primära målsättningen. Stråegenskaper och sjukdomsresistens har också förbättrats hos de nya linjerna jämfört med den äldsta sorten Cindy. År 2007 registrerades den första amylosfria sorten, Cinnamon, på den svenska sortlistan. Den har något lägre avkastningspotential jämfört med tidigare sorter, men representerade ett framsteg genom sin unika kvalitet och används i dag i liten skala inom stärkelseindustrin. Förädlingslinjen SW 59328 har haft signifikant högre avkastning vid direkta jämförelser med sorterna Cindy, Magdalena och Cinnamon. Den har provats i officiell sortprovning under åren 2011-2012 och en ansökan om intagning på svensk sortlista kommer att göras under detta eller nästa år.

METOD
Fosfor är en ändlig naturresurs som starkt bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag. Hos spannmål är huvuddelen av kärnans fosfor hårt bunden i form av fytat. Grisar och andra enkelmagade djur saknar enzym för effektiv nedbrytning av denna form av fosfor, som därför inte blir tillgänglig för djuren utan till stor del går förlorad via gödseln. Att tillsätta fosfor till foder är dyrt och medför en belastning på miljön. Nya korntyper som har ett minskat fytatinnehåll i kärnan har utvecklats. Genom att använda lågfytatsorter som foder till enkelmagade djur kan mängden fosfor i gödseln minskas och därmed även fosforläckaget från djurproduktionen.

Stärkelse består två olika typer av molekyler, amylos och amylopektin. Förhållandet mellan dessa har stor betydelse för hur stärkelsen beter sig, både i de produkter den ska ingå i och i tillverkningsprocessen. Stärkelse med högt amylosinnehåll kallas för högamylosstärkelse, medan stärkelse med lågt amylosinnehåll brukar kallas waxystärkelse. Det finns kornmutanter med såväl låg som hög amyloshalt och genom förädling av sorter med varierande stärkelsesammansättning kan kornet anpassas till specifika ändamål inom livsmedels- och teknisk industri, men även som foderråvara.

De genkällor som har använts för nya kvalitetsegenskaper har varit dåligt lämpade för skandinaviska odlingsförhållanden. Därför har förädlingsarbetet börjat med upprepade återkorsningar för att anpassa materialet. Därefter har materialet följt samma schema som vid Lantmännens förädling av malt- och foderkorn med korsningar och upprepade urval följt av utvärdering genom avkastningsförsök och kvalitetsanalyser.

SLUTSATS OCH RÅD TILL NÄRINGEN
Försöken med lågfytatkorn i Svalöv har visat att materialet behöver anpassas för att åstadkomma ett acceptabelt odlingsvärde. Avkastningen har förbättrats hos linjer som har gått igenom flera korsningscykler jämfört med de första linjerna som provades, och det finns förutsättningar att öka avkastningspotentialen ytterligare genom fortsatt förädlingsarbete. Andelen korn i färdigfoder är relativt liten, vilket gör att effekten av att använda korn med sänkt fytatinnehåll inte blir så stor totalt sett. Dessutom går utvecklingen av foderenzymer snabbt framåt och intresset för den här typen av korn är därför begränsat. Om avkastningen kan förbättras så att lågfytatkornet blir mer konkurrenskraftigt med högavkastande fodersorter finns dock goda förutsättningar för att kunna använda lågfytatsorter som foder på egen gård, speciellt inom den ekologiska produktionen där tillsats av fytas inte är tillåtet.

Resultat från tidigare fältförsök med waxykorn har visat att egenskapen inte verkar påverka avkastning eller viktiga odlings- och kärnegenskaper i någon större utsträckning. Detta har bekräftats i de försök som har genomförts under projekttiden, vilket styrker vår uppfattning att det är fullt möjligt att framställa sorter som är odlingsvärda genom att korsa materialet med korn med hög och stabil avkastning och goda agronomiska egenskaper.

Korn är en art med en stor genetisk variation som utgör en gedigen bas för förädling av sorter med olika egenskaper för olika användningsområden. Genom att utveckla ”skräddarsydda” sorter direkt anpassade för exempelvis stärkelseindustri kan intresset för korn stärkas och bidra till att öka grödans konkurrenskraft, framför allt ur ett produktionsperspektiv men också som modellgröda. Industrin behöver dock bearbetas ytterligare eftersom det är svårt att nå ut med dessa nya korntyper i praktiken. En bidragande orsak till detta kan vara dagens bulkhantering av spannmål. I ett sådant system är det problematiskt att särhålla och hantera mindre kvantiteter som produktionen av nischprodukter oftast innebär. Den begränsade odlingen av specialkvaliteter betyder också att förädlingen sällan bär sig ekonomiskt utan finansiellt stöd, och den blir därmed svår att försvara när lönsamhetskraven ökar. Detta problem gäller inte bara specialkvaliteter. Växtförädlingen skulle bland annat behöva bättre resurser för att utveckla korsningsföräldrar med unika egenskaper för att undvika att genpoolen blir för snäv, inte minst för att kunna möta framtidens behov som exempelvis klimatförändring och skärpta miljökrav kan innebära. För att hitta nya genkällor är det ofta nödvändigt att söka bland exotiskt material, mutationslinjer eller vilda släktingar. Förädling med så vida korsningar kräver omfattande arbete för att anpassa materialet till våra odlingsförhållanden, vilket är både tidskrävande, kostsamt och svårt att förena med kortsiktig kommersiell sortframställning. Finansieringen från SLF har bidragit till att Lantmännen kunnat arbeta med nya kvalitetsegenskaper och bygga upp en förädling av specialkvaliteter i vårkorn som ett komplement till det ordinarie kornprogrammet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2017

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutveckling
Lena Olsén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1347153 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juli 2017

Antibiotic resistance could be impeded by choosing narrow-spectrum antibiotic and correct dosage. Penicillin has narrow spectrum, is efficient, and the most valuable antibiotic used in horses. Infectious arthritis is devastating to the horse's function, risking irreversible damage unless treated …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev