Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment management in cooperation with the horse industry, with emphasis on characteristics to stimulate motivation and commitment. Based on previous research, a successful implementation of a systematic work environment management could be achieved through participatory interventions where the staff is engaged in the process, reachable goals are defined and easy-to-use tools are provided. The work is expected to generate improved profitability and productivity and improved physical and psychosocial health. As working conditions in the horse industry improve, equestrian professions will achieve greater status leading to enhanced possibilities of finding and retaining qualified and skilled personnel.

Trots att hästnäringen har utvecklats på senare år har utvecklingen av arbetssätt och arbetsmiljön mer eller mindre stått still. Arbetsvillkoren måste förbättras för att hästnäringen ska kunna erbjuda trygga, hållbara och attraktiva anställningar. Målet är att tillsammans med hästnäringen utveckla metoder och verktyg för ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete, med särskilt fokus på egenskaper som skapar motivation och engagemang. Tidigare forskningsresultat visar att ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete kan uppnås genom deltagande forskningsmetoder, där personalen är engagerad i processen, nåbara mål definieras och lättanvända verktyg tillhandahålls. Förväntat resultat är att arbetsmiljöarbetet bidrar till att förbättra den fysiska och psykiska hälsan inom yrkesgruppen och på sikt också ger en förbättrad lönsamhet och produktivitet. Arbetsplatserna blir mer attraktiva, vilket gör att yrken inom hästnäringen kan få en ökad status och det blir därmed lättare att hitta och behålla kompetens.

Studien omfattade två delar: 1) En enkätstudie med syfte att identifiera hur anställda inom hästnäringen upplever sitt nuvarande jobb och vilka faktorer de anser är viktigast för att ett jobb ska uppfattas som attraktivt, 2) En interventionsstudie på två ridskolor och två travstall med syfte att utveckla och utvärdera metoder och verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete anpassat för hästsektorns behov, med särskilt fokus på att främja motivation. Anställda på ridskolor och travstall uppfattade sitt nuvarande jobb som attraktivt. Viktiga dimensioner för att ett jobb ska uppfattas som attraktivt var lojalitet, relationer och stimulans. Interventionen gav insikter om framgångsfaktorer för systematiskt arbetsmiljöarbete, t.ex. delaktighet och variation i arbetet. Ingen tydlig effekt på medarbetarnas motivation kunde påvisas, men resultaten visade ett potentiellt samband mellan ett implementerat systematiskt arbetsmiljöarbete och en hög motivation för arbetsmiljöförbättringar.

Trots att hästnäringen har utvecklats och förändrats mycket de senaste åren, har mycket av utvecklingen av arbetet i stallet och arbetsmiljön mer eller mindre stått still. Studier har visat på en hög fysisk belastning och muskulära problem är vanligt inom yrkesgruppen. Idag kämpar många arbetsgivare inom hästsektorn med hög personalomsättning och svårigheten att rekrytera och behålla personal har blivit ett allvarligt hot mot sektorns överlevnad. För att i framtiden kunna erbjuda säkra, hållbara och attraktiva anställningar med hög status måste arbetsmiljön och arbetsförhållandena inom branschen utvecklas och förbättras. Att utveckla och bibehålla en säker, hälsosam och attraktiv arbetsplats är viktigt i konkurrensen både vid rekrytering av presumtiv arbetskraft och för att kunna bibehålla erfarna och engagerade medarbetare.

För att ta reda på mer om hur anställda inom hästnäringen upplever sitt nuvarande arbete och vilka faktorer de anser är viktigast för att ett jobb ska uppfattas som attraktivt fick 150 personer svara på en enkät om attraktivt arbete. De representerar anställda på 30 ridskolor och 30 travstall i Dalarna, Uppland och Västra Götaland. Gruppen svarade att arbete var en av de viktigaste sakerna i livet och den främsta anledningen att arbeta var självförverkligande och livskvalitet för anställda i travstall och försörjning och överlevnad för ridskolor. Generellt upplevde de svarande sitt nuvarande jobb som attraktivt, särskilt på travstall. De viktigaste dimensionerna för att ett jobb skulle uppfattas som attraktivt var lojalitet, relationer, stimulans och att vara eftertraktad. De två dimensioner med störst skillnad mellan nuvarande jobb och ett idealjobb, och därmed de som är i störst behov av förbättring, var lön och adekvat utrustning.

Arbetsmiljöproblemen som finns inom svensk hästnäring är förhållandevis väl kända. Däremot är kunskapen om effektiva praktiska metoder och verktyg för arbetsmiljöarbete och tillämpningen av dessa för att uppnå ett framgångsrikt systematiskt arbetsmiljöarbete bristfällig. Två ridskolor och två travstall ingick i en delstudie med syfte att utveckla och utvärdera metoder och verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete anpassat för hästsektorns behov, med särskilt fokus på att skapa motivation och engagemang, då detta anses vara en nyckelfaktor för att uppnå ett långsiktigt arbetsmiljöarbete inom en organisation. Studien gav insikter om framgångsfaktorer för ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, där de viktigare var personalens delaktighet, variation i arbetsuppgifter (arbetsorganisation), enkla och kostnadseffektiva lösningar samt delat ansvar. En metod som alla fyra arbetsplatserna tyckte var värdefull var Visit, eftersom den var engagerande och gav nya idéer om arbetsmiljöförbättringar. Generellt sett förbättrades arbetsmiljön i viss mån på alla fyra arbetsplatserna under studien, men förbättringarna ansågs inte vara betydande för den övergripande arbetsmiljön. Någon tydlig positiv eller negativ utveckling av medarbetarnas motivation kunde inte påvisas, men det fanns indikationer på ett samband mellan ett implementerat och fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och en hög motivation för arbetsmiljöförbättringar. Att få besök av forskargruppen för att diskutera sina specifika arbetsmiljöutmaningar upplevdes som nyttigt och inspirerande. Hindrande faktorer för arbetsmiljöförbättringar var bl.a. begränsningar i resurser (t.ex. tid, ekonomi), brist på kunskap, kulturella faktorer och att inte äga sin egen anläggning (d.v.s. ingen kontroll över beslut och prioriteringar).

Studien ger praktiska råd om hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan genomföras och hur personalen kan göras delaktig. Kunskapen om de upplevda hindren för arbetsmiljöförbättringar kan användas för att identifiera framtida åtgärder och insatser för att ytterligare förbättra arbetsmiljön inom hästnäringen. Resultaten är dock baserade på begränsade data och behöver bekräftas av mer omfattande studier.