Förbättrad etablering av lusern- en förstudie

Sammanfattning av slutrapport
Målsättning med detta projekt var att i växthus undersöka några olika faktorer som är avgörande för en lyckad etablering av
lusern. Utgångspunkten var fält där etablering och tillväxt inte motsvarar lantbrukare och rådgivares förväntningar. Genom
att odla i jord från dessa fält med känt dåligt resultat och behandla med olika ymp av kvävefixerande Rhizobium och även
tillsatts av mikronäring, ville vi undersöka om vi kunde förbättra etablering och tillväxt.

Som sammanfattning kan följande konstateras :

- att det med enkla metoder i växthus gick att upprepa problem med etablering av lusern
- att det gick att bedöma effektiviten på rhizobier på grödutveckling
- att det skiljde i effektivitet mellan olika rhizobiumpreparat
- att en sort lusern reagerade annorlunda för olika stammar av Rhizobium
- tillförsel av mikronäring i form av molybden och bor gav en positiv effekt på tillväxten
- att NIR spektrum innehåller information som gör det möjligt att objektiv gradera ofärgen på rhizobienoduler.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Förbättrad etablering av lusern
U. Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg,
Anders Jonsson, SLU,Skara

Inom svensk foderproduktion är en av de stora utmaningarna att höja produktionen av inhemskt protein. I detta inbegrips
även vallfoder. Bland baljväxterna har lusern på senare år blivit vanligare i vallfröblandningar. Ett problem som
rapporterats både från rådgivare och lantbrukare är att kan vara svårt att framgångsrikt etablera lusernen.
Målsättning med detta projekt var att i växthus undersöka några olika faktorer som är avgörande för en lyckad etablering av
lusern. Utgångspunkten var fält där etablering och tillväxt inte motsvarat lantbrukare och rådgivares förväntningar. Genom
att odla i jord från dessa fält med känt dåligt resultat och behandla med olika ymp av kvävefixerande Rhizobium och även
tillsatts av mikronäring, ville vi undersöka om vi kunde förbättra etablering och tillväxt.

Konkurrens i marken
En förutsättning för en lyckad etablering av lusernen är att den Rhizobiumstam som bildar symbios med plantan är effektiv
i sin kvävefixering. Vid sådd av lusern ympas i princip alltid utsädet med en Rhizobiumbakterie (Rhizobium spp ).
Bakteriestammar kan även finnas naturligt i svenska åkerjordar där lusern odlats tidigare. Förmågan att ge en effektiv
kvävefixering varierar mellan olika bakteriestammar, såväl naturligt förekommande och ympade. Avgörande för utgången
är bland annat dessa stammars förmåga att etablera sig på rötterna. Möjligheten för detta beror alltså på hur konkurrens-
kraftiga bakterierna är och också förmodligen vilken sort av lusern som skall etableras. Förutom konkurrens mellan
Rhizobiumstammar kan det också uppstå konkurrens mellan Rhizobium och alla andra frilevande typer av bakterier,
t.ex Pseudomonas . Ytterligare faktorer som påverkar tillväxten av Rhizobium är tillgänglighet till vissa
näringsämnen.
Avsikten med denna första studie var att undersöka om problembilden i fält kan upprepas i växthus och om hämning i
tillväxt kunde mildras/hävas genom behandling med olika ympar. Det kan
också vara så att olika ymp som passar till olika sorter. För att en eventuell näringsbrist inte skullel störa processen
tillfördes också mikronäring i en av behandlingarna.
En framtida utveckling av detta projekt är att utveckla ett växthustest för att bestämma hur effektiv kvävefixeringen är hos
markens N-fixerare. Projektet genomfördes som krukförsök i växthus på Uddetorpskolan, Skara.

Material och metoder
I projektet såddes två olika sorters lusern i krukor i jord från tre fält med problem med etablering av lusern. Varje
sort ympades med fyra olika preparat med Rhizobiumstammar och som jämförelse användes en oympad lusern. Mikronäringen
i form av molybden, Molytrac 250 och bor i form av Bor Super tillsattes i samband med sådden i utspädd form.
Dosen motsvarade den som används i praktiskt jordbruk.
Krukorna graderades vid två tillfällen och vid första graderingstillfället klipptes plantorna för att simulera skörd.
Plantorna graderades utifrån beståndstillväxt och färg och utifrån graderingarna beräknades ett så kallat tillväxtindex
(bestånd*färg/2). Som exempel ger ett
bestånd på 4 och färg 3 ett tillväxtindex på 6. Som kontroll användes en jord med känd bra etablering och oympat utsäde.
Totalt innehöll försöket 60 led med 4 upprepningar plus 2 kontroll led med 4 upprepningar, totalt 248 krukor
Krukorna placerades i växthus med kontrollerad temperatur och ljus och plantorna skördades i december och i april.

Ympen spelar roll
Resultaten visar på att det finns en skillnad i effektivitet hos de olika ymparna. Det är genomgående vid samtliga
jämförelser att en av ymparna ger bäst effekt på grödan oavsett jord och lusernsort. Projektet visar att det finns en
potential för förbättrad lusernodling i praktiken.

Som sammanfattning kan följande konstateras från detta projekt:
- att det med enkla metoder i växthus går att upprepa problem med etablering av lusern iakttagna i fält
- att det går att bedöma effektiviten på rhizobier
- att det skiljde i effektivitet mellan olika rhizobiumpreparat
- att en sort kan reagera olika för olika stammar av Rhizobium
- tillförsel av mikronäring i form av molybden och bor ger en positiv effekt på tillväxten