Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-008
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 7 november 2018
Huvudsökande: Jane Morrell Darby
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: jane.morrell@slu.se
Telefon: 018-671152
Medsökande: Anne-Marie Dalin
Medsökande: Anders Johannisson
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to determine the role of seminal plasma in stallion sperm cryosurvival and to investigate the effects of adding heat shock proteins and prostasomes to sperm samples. Both of these components of reproductive tract secretions increase cryosurvival in other species and prolong sperm survival in the female reproductive tract. A cross-over study will be conducted in which seminal plasma from stallions whose spermatozoa have good freezability will be added to spermatozoa of poor freezability and vice versa, and the effects on sperm quality and cryosurvival examined. Sperm fertility will be tested in a heterologous zona binding assay. The results will be used to develop improved protocols for sperm freezing.

Det är fortfarande inte möjligt att frysa ejakulat från alla hingstar med bra resultat. Spermiernas överlevnadstid efter upptining är kort. Hos hingstar med jämförbar spermiekvalitet före infrysning kan skillnaden i spermiers kryoöverlevnad bero på att seminalplasman (SP) varierar. Målen för projektet är att fastställa SP betydelse för spermiernas kryoöverlevnad samt att mäta effekterna av tillsätta ”heat shock proteins” och prostasomer till spermier. Dessa komponenter ingår i sekret från könsvägarna hos hondjur och har visat sig öka spermiers kryoöverlevnad hos andra arter, samt förlänga spermiers överlevnad i hondjuret. En cross-over-studie utförs där SP från hingstar med god frysbarhet tillsätts spermier från hingstar med dålig frysbarhet och vice versa, följt av mätning av spermiekvalitet och kryoöverlevnad. Spermiernas befruktningsförmåga testas med en heterolog zona-bindningsmetod. Resultaten kommer att användas för att utveckla metoder för infrysning av hingstspermier.

Målen för projektet är att fastställa om seminalplasman (SP) har en betydelse för hingst spermiernas kryoöverlevnad och befruktningsförmåga. Seminalplasman har visat sig öka spermiers kryoöverlevnad hos andra arter, samt förlänga spermiers överlevnad i hondjuret. En cross-over-studie utfördes där SP från hingstar med god frysbarhet tillsatts spermier från hingstar med dålig frysbarhet och vice versa, följt av mätning av spermiekvalitet, kryoöverlevnad, och befruktningsförmåga med hjälp av en heterolog zona-bindningsmetod. Resultaten visade att borttagning av SP totalt gav bäst resultat; att tillsätta SP från hingstar med god frysbarhet gav ingen ytterligare förbättring. Att tillsätta SP efter upptining reparerade inte kryoskador. Bindning av spermierna till oocyter påverkas också av SP från hingstar med god frysbarhet; behandlade spermierna kan behöva mer tid för kapacitering innan befruktning. Resultaten har betydelse för optimering av protokoll för infrysning och inseminering.

Det är fortfarande inte möjligt att frysa spermier från alla hingstar med bra resultat och spermiernas överlevnadstid efter upptining är kort. Hos hingstar med jämförbar spermiekvalitet före infrysning kan skillnaden i spermiers kryoöverlevnad bero på att deras seminalplasman (SP) varierar. Målen för projektet är att fastställa om seminalplasman (SP) har en betydelse för hingst spermiernas kryoöverlevnad och befruktningsförmåga. Seminalplasman har visat sig öka spermiers kryoöverlevnad hos andra arter och kan till och med reparera kryoskador till spermiemembraner.
En cross-over-studie utfördes där SP från hingstar med god frysbarhet tillsatts spermier från hingstar med dålig frysbarhet och vice versa, dvs
i. Spermier från hingstar med god frysbarhet + seminalplasman från hingstar med god frysbarhet
ii. Spermier från hingstar med dålig frysbarhet + seminalplasman från hingstar med dålig frysbarhet
iii. Spermier från hingstar med god frysbarhet + seminalplasman från hingstar med dålig frysbarhet
iv. Spermier från hingstar med dålig frysbarhet + seminalplasman från hingstar med god frysbarhet
v. Spermier från hingstar med god frysbarhet med egen seminalplasman kvar
vi. Spermier från hingstar med dålig frysbarhet med egen seminalplasman kvar
Spermiefrysning och upptining följts av mätning av spermiekvalitet, kryoöverlevnad, och befruktningsförmåga med hjälp av en heterolog zona-bindningsmetod.
Poolad SP från goda eller dåliga frysare tillsatts antigen innan frysning (Studie 1) eller efter upptining (Studie 2). Även effekterna av tillsätta ”heat shock proteins” och prostasomer till spermier utvärderades. Dessa komponenter ingår i sekret från könsvägarna hos hondjur och har visat sig öka spermiers kryoöverlevnad hos andra arter, samt förlänga spermiers överlevnad i hondjuret.
Proportionerna av heparinbindande proteiner (fertilitetsassocierade proteiner) som finns närvarande i seminalplasman av hingstar med god och dåliga frysbarhet under avelssäsongen och icke-avelssäsongen undersöktes med hjälp av Fast Protein Liquid Chromatography. Dessutom studerades proteinkompositionen av seminalplasman med hjälp av masspektrometri och western blottning, i samarbete med forskare vid franska National Institute of Agricultural Research (INRA).

Resultaten visade att borttagning av SP totalt gav bäst resultat; att tillsätta SP från hingstar med god frysbarhet gav ingen ytterligare förbättring. Att tillsätta SP innan frysning var bättre än efter upptining. Att tillsätta SP efter upptining reparerade inte kryoskador till spermier, trots att en sådan effekt har visats hos galt spermier. Bindning av spermierna till oocyter påverkas också av SP från hingstar med god frysbarhet men om detta tillsättas innan frysning kan behandlade spermierna behöva mer tid för kapacitering innan befruktning.

Angående proteiner i seminalplasman, fosforylkolinbindande proteiner var den vanligaste kategorin i prover från både god och dåliga frysare. Det var en signifikant skillnad i förhållandet mellan icke-heparinbindande proteiner och totala proteiner mellan goda och dåliga frysare på avelssäsongen jämfört med icke-avelssäsongen. Den flesta infrysningen sker under icke avelssäsongen pga att sperma behövs för kyld och färsk spermadoser under avelssäsongen.

Skillnader hittades i nivåerna av 33 proteiner mellan de två grupperna. Seminalplasman från hingstar med god frysbarhet hade höga halter av antioxidanter (t ex katalas och superoxiddismutas) och motilitetsstimuleranter, t.ex. aminopeptidas N, medan seminalplasman från hingstar med dålig frysbarhet hade höga nivåer av immunoglobuliner och associerade proteiner. Dessa proteiner karakteriseras vidare.

Tyvärr kunde vi inte hitta en effekt av ”heat shock protein 8” hos hingst spermier, trots att andras resultat med galt spermier kunde upprepas. När det gäller prostasomer, visade det vara svårt att förberedda prostasomer utan förorening med spermier som gjorde det svårt att tolka resultaten.
Sammanfattningsvis har resultaten av studier med seminalplasman stör betydelse för optimering av protokoll för infrysning och inseminering av hingst spermier. Rekommendationer förbereddas för hästnäring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Runs of homozygosity brukt på fjordhestpopulasjonene i Norge og Sverige
Nils Ivar Dolvik, NMBU-Norges Miljø- og Biovitenskaplige universitet

Projektnummer: H-14-47-015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 februari 2018

The project will establish a model for calculation of relationship within and between various Fjord Horse populations (by use of nose swabs to collect DNA), as basis for calculation of future international breeding values by use of BLUP. The establishment of the model is founded on utilizing data …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-619 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-624 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev