Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad kryptosporidiediagnostik hos kalv ger bättre rådgivning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950129
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 juni 2013
Huvudsökande: Charlotte Silverlås
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: charlotte.axen@sva.se
Telefon: 018-67 43 76
Beviljade medel: 564 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Cryptosporidium parvum är en parasit som kan orsaka diarré hos kalvar. Huruvida övriga kryptosporidiearter som infekterar nötkreatur även kan orsaka diarré är oklart. Rutindiagnostiken innefattar inte artbestämning utan ger bara besked om kryptosporidieinfektion förekommer eller inte. Vi har under två år gjort utförliga analyser på kryptosporidiepositiva prover som inkommit till SVA via kalvremissen och data har samlats in angående besättningsrutiner. C. parvum är totalt dominerande hos diarrékalvar i besättningar med diarréproblematik och utsöndras i högre mängder än C. bovis, men enstaka kalvar förefaller bli sjuka av C. bovis-infektion. C. parvum som diarréorsak är bara viktig upp till sex veckors ålder. Resultaten visar att dagens rutindiagnostik är fullt tillräcklig för att bedöma klinisk relevans av kryptosporidiepositiva prover från diarrébesättningar, och att diagnostik inte behöver utföras efter sex veckors ålder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund
Diarré är det vanligaste infektionen som drabbar unga kalvar. Kryptosporidier är encelliga parasiter, där arten Cryptosporidium parvum är en av de vanligaste orsakerna till diarré hos kalvar. Symtomen kan vara kraftiga med vattentunn diarré och uttorkning. Infektionsdosen är mycket låg (1-100 oocystor (ägg)) och en infekterad kalv kan utsöndra miljarder oocystor. Oocystorna är mycket tåliga i miljön och det finns inget effektivt läkemedel. Ett högt smittryck kan snabbt byggas upp, och förebyggande åtgärder är av största vikt. C. parvum kan även smitta och orsaka sjukdom hos människor. Utländska studier visar att C. parvum är den dominerande arten hos infekterade kalvar upp till två månaders ålder, med en förekomst på minst 80 % . I ett svenskt doktorandprojekt dominerade däremot C. bovis med en förekomst på 74 %, medan C. parvum endast förekom hos 20 % hos infekterade kalvar upp till två månaders ålder. Dessutom kunde C. bovis påvisas i ett antal diarréprover.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Svenska Djurhälsovården AB har ett samarbete avseende problem med kalvsjuklighet i nötkreatursbesättningar. Både diarré- och luftvägsproblematik kan utredas via remissen, och prover skickas tillsammans med den s.k. kalvremissen till SVA för analys. Förekomst av kryptosporidier i träck identifieras med mikroskopi. På så sätt kan man bedöma om kalven utsöndrar kryptosporidier eller inte, men det går inte att bedöma vilken art man hittat. Detta beror på att flertalet arter ser likadana ut i mikroskop.
Syftet med denna studie var att visa fördelningen av kryptosporidiearter hos unga kalvar med diarré samt klargöra vilka subtyper av C. parvum och C. bovis som förekommer och också jämföra patogeniciteten hos de två arterna. Ett ytterligare syfte var att få ett underlag för bättre information och rådgivning till veterinärer och djurägare angående kryptosporidiers roll för kalvhälsan samt förebyggande åtgärder.
Material och metoder
I studien ingick alla diarréprover som skickades via kalvremissen med förfrågan om kryptosporidier från 30 mars 2010 till 29 mars 2012. När prover registrerats skickades ett frågeformulär ut till den aktuella besättningen. Om prover kom flera gånger från samma besättning skickades frågeformuläret ut om det gått minst en månad sedan senaste provtagningen eller om djurägaren inte besvarat det tidigare utskickade formuläret. Proverna bedömdes med avseende på färg och konsistens, och så mycket som möjligt sparades undan för eventuell utökad analys. Därefter utfördes rutindiagnostik för kryptosporidier.
Provtagna kalvars ålder, fakta om besättningen och symptom registrerades om dessa data var noterade på remissen. Om träck fanns sparad renades och koncentrerades prover som bedömts som kryptosporidiepositiva av rutindiagnostiken genom saltflotation. Därefter färgades en liten mängd av det renade provet och oocystorna räknades i mikroskop.
Prover som bedömdes som kryptosporidiepositiva även efter saltflotation skickades för DNA-analys så att art och subtyp (underart) kunde bestämmas.
Data för eventuella ytterligare analyser som genomförts användes också, så att det framgick om de kryptosporidiepositiva kalvarna haft någon annan diarréorsakande bakterie eller parasit (Escherichia coli, Giardia, Eimeria) eller om rotavirus, coronavirus (BCV) eller Salmonella påvisats i besättningen (proverna från alla kalvar i besättningen slås ihop så det framgår inte specifikt vilken/vilka kalvar som är infekterad(e)).
Frågeformuläret var avsett att ge en bedömning av sjukdomsbilden i de besättningar som ingick i studien. Formuläret innehöll, förutom besättningsdata (ägare och besättningsidentitet, storlek, mjölk- eller köttproduktion, KRAV eller inte) frågor avseende kalvarnas hälsa, t.ex. hur stor andel av kalvarna som drabbades av diarré, hur sjuka de blev och hur de behandlades. Om ett formulär besvarats upprepade gånger jämfördes svaren med varandra. Svaren jämfördes också med eventuell veterinär bedömning på remissen.
Insamlade data från prover och djurägare bearbetades statistiskt för att påvisa eventuella samband med kryptosporidieinfektion.
Resultat
Totalt skickades 268 remisser avseende kryptosporidier på 782 träckprover under studieperioden. Ytterligare 29 träckprover med förfrågan om andra diarréorsaker ingick i dessa remisser. Proverna kom från 192 besättningar och som mest skickades prover vid sex tillfällen från samma besättning.
Rutindiagnostiken bedömde 242 (31 %) prover som kryptosporidiepositiva. I besättningar som skickade in prover mer än en gång påvisades kryptosporidier vid ett till tre tillfällen.
Det fanns tillräckligt med träck sparat från 218 prover för att göra utökade analyser. 198 prover från 82 besättningar var positiva efter saltflotation. Resterande 20 prover räknades som falskt positiva. 178 prover (93 %) innehöll C. parvum, 6 innehöll C. bovis, 7 innehöll både C. parvum och C. bovis och 7 prover kunde inte artbestämmas. Totalt hittades 27 subtyper i 176 prover. Med undantag för tre besättningar kunde bara en subtyp per besättning påvisas.
Infektion var vanligast vid 1-3 veckors ålder och den äldsta infekterade kalven var 90 dagar gammal. Kalvar infekterade med C. parvum var yngre och utsöndrade mer oocystor än kalvar infekterade med C. bovis. Gul träckfärg var associerat med C. parvum-infektion, men det var ingen konsistensskillnad på träck från C. parvum- och C. bovis-infekterade kalvar.
Ingen av de sex kalvarna som hade C. bovis hade någon annan infektion, men en av kalvarna kom från en BCV-infekterad besättning. Fem av kalvarna med C. parvum och C. bovis var infekterade med Eimeria och en med Giardia. Utöver kryptosporidier hittades upp till fyra ytterligare sjukdomsorsakande virus, bakterier eller parasiter i 77 av de 82 besättningarna.
Frågeformuläret hade besvarats för 52 (63 %) av de kryptosporidiepositiva besättningarna. Alla frågor hade inte besvarats av alla djurägare. Likaså hade ett antal djurägare kryssat för flera alternativ på en del frågor, vilket gjorde att de frågorna inte kunde analyseras. Alla djurägare hade angett att diarrésjuka kalvar (variation 1-100 %) gavs vätskeersättning att dricka, via sond eller via dropp, och i 26 besättningar fick alla diarrésjuka kalvar vätskeersättning. Det var ingen skillnad i andelen kalvar som gavs vätskeersättning i besättningar där enbart C. parvum, enbart C. bovis eller både C. parvum och C. bovis hittats.
Slutsats
C. parvum är den allra vanligaste kryptosporidien på diarré kalvar i besättningar med diarréproblem, vilket står i skarp kontrast till kryptosporidieinfektion hos svenska kalvar i allmänhet. Därför behöver artbestämning inte inkluderas i rutindiagnostiken för att bedöma betydelsen av en kryptosporidieinfektion hos en diarrésjuk kalv.
Dominansen av C. parvum och högre utsöndring av oocystor stödjer att denna art orsakar mer sjukdom än C. bovis. Att C. bovis verkar kunna orsaka diarré är dock värt vidare utredning.
Risken för smitta till människor vid kontakt med kryptosporidieinfekterade kalvar i besättningar med diarréproblem är stor, men risken gäller människor som inte rutinmässigt hanterar kalvar.
Eftersom C. parvum är den art som framför allt orsakar problem behöver inte hänsyn till eventuella olika symtom eller smittorisk för olika arter bedömas vid rådgivning. Åldersspannet för när infektionen är vanligast ger också veterinärerna ett bättre redskap för klinisk bedömning utifrån kalvens ålder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev