Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad kryptosporidiediagnostik hos kalv ger bättre rådgivning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950129
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 juni 2013
Huvudsökande: Charlotte Silverlås
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: charlotte.axen@sva.se
Telefon: 018-67 43 76
Beviljade medel: 564 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Cryptosporidium parvum är en parasit som kan orsaka diarré hos kalvar. Huruvida övriga kryptosporidiearter som infekterar nötkreatur även kan orsaka diarré är oklart. Rutindiagnostiken innefattar inte artbestämning utan ger bara besked om kryptosporidieinfektion förekommer eller inte. Vi har under två år gjort utförliga analyser på kryptosporidiepositiva prover som inkommit till SVA via kalvremissen och data har samlats in angående besättningsrutiner. C. parvum är totalt dominerande hos diarrékalvar i besättningar med diarréproblematik och utsöndras i högre mängder än C. bovis, men enstaka kalvar förefaller bli sjuka av C. bovis-infektion. C. parvum som diarréorsak är bara viktig upp till sex veckors ålder. Resultaten visar att dagens rutindiagnostik är fullt tillräcklig för att bedöma klinisk relevans av kryptosporidiepositiva prover från diarrébesättningar, och att diagnostik inte behöver utföras efter sex veckors ålder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund
Diarré är det vanligaste infektionen som drabbar unga kalvar. Kryptosporidier är encelliga parasiter, där arten Cryptosporidium parvum är en av de vanligaste orsakerna till diarré hos kalvar. Symtomen kan vara kraftiga med vattentunn diarré och uttorkning. Infektionsdosen är mycket låg (1-100 oocystor (ägg)) och en infekterad kalv kan utsöndra miljarder oocystor. Oocystorna är mycket tåliga i miljön och det finns inget effektivt läkemedel. Ett högt smittryck kan snabbt byggas upp, och förebyggande åtgärder är av största vikt. C. parvum kan även smitta och orsaka sjukdom hos människor. Utländska studier visar att C. parvum är den dominerande arten hos infekterade kalvar upp till två månaders ålder, med en förekomst på minst 80 % . I ett svenskt doktorandprojekt dominerade däremot C. bovis med en förekomst på 74 %, medan C. parvum endast förekom hos 20 % hos infekterade kalvar upp till två månaders ålder. Dessutom kunde C. bovis påvisas i ett antal diarréprover.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Svenska Djurhälsovården AB har ett samarbete avseende problem med kalvsjuklighet i nötkreatursbesättningar. Både diarré- och luftvägsproblematik kan utredas via remissen, och prover skickas tillsammans med den s.k. kalvremissen till SVA för analys. Förekomst av kryptosporidier i träck identifieras med mikroskopi. På så sätt kan man bedöma om kalven utsöndrar kryptosporidier eller inte, men det går inte att bedöma vilken art man hittat. Detta beror på att flertalet arter ser likadana ut i mikroskop.
Syftet med denna studie var att visa fördelningen av kryptosporidiearter hos unga kalvar med diarré samt klargöra vilka subtyper av C. parvum och C. bovis som förekommer och också jämföra patogeniciteten hos de två arterna. Ett ytterligare syfte var att få ett underlag för bättre information och rådgivning till veterinärer och djurägare angående kryptosporidiers roll för kalvhälsan samt förebyggande åtgärder.
Material och metoder
I studien ingick alla diarréprover som skickades via kalvremissen med förfrågan om kryptosporidier från 30 mars 2010 till 29 mars 2012. När prover registrerats skickades ett frågeformulär ut till den aktuella besättningen. Om prover kom flera gånger från samma besättning skickades frågeformuläret ut om det gått minst en månad sedan senaste provtagningen eller om djurägaren inte besvarat det tidigare utskickade formuläret. Proverna bedömdes med avseende på färg och konsistens, och så mycket som möjligt sparades undan för eventuell utökad analys. Därefter utfördes rutindiagnostik för kryptosporidier.
Provtagna kalvars ålder, fakta om besättningen och symptom registrerades om dessa data var noterade på remissen. Om träck fanns sparad renades och koncentrerades prover som bedömts som kryptosporidiepositiva av rutindiagnostiken genom saltflotation. Därefter färgades en liten mängd av det renade provet och oocystorna räknades i mikroskop.
Prover som bedömdes som kryptosporidiepositiva även efter saltflotation skickades för DNA-analys så att art och subtyp (underart) kunde bestämmas.
Data för eventuella ytterligare analyser som genomförts användes också, så att det framgick om de kryptosporidiepositiva kalvarna haft någon annan diarréorsakande bakterie eller parasit (Escherichia coli, Giardia, Eimeria) eller om rotavirus, coronavirus (BCV) eller Salmonella påvisats i besättningen (proverna från alla kalvar i besättningen slås ihop så det framgår inte specifikt vilken/vilka kalvar som är infekterad(e)).
Frågeformuläret var avsett att ge en bedömning av sjukdomsbilden i de besättningar som ingick i studien. Formuläret innehöll, förutom besättningsdata (ägare och besättningsidentitet, storlek, mjölk- eller köttproduktion, KRAV eller inte) frågor avseende kalvarnas hälsa, t.ex. hur stor andel av kalvarna som drabbades av diarré, hur sjuka de blev och hur de behandlades. Om ett formulär besvarats upprepade gånger jämfördes svaren med varandra. Svaren jämfördes också med eventuell veterinär bedömning på remissen.
Insamlade data från prover och djurägare bearbetades statistiskt för att påvisa eventuella samband med kryptosporidieinfektion.
Resultat
Totalt skickades 268 remisser avseende kryptosporidier på 782 träckprover under studieperioden. Ytterligare 29 träckprover med förfrågan om andra diarréorsaker ingick i dessa remisser. Proverna kom från 192 besättningar och som mest skickades prover vid sex tillfällen från samma besättning.
Rutindiagnostiken bedömde 242 (31 %) prover som kryptosporidiepositiva. I besättningar som skickade in prover mer än en gång påvisades kryptosporidier vid ett till tre tillfällen.
Det fanns tillräckligt med träck sparat från 218 prover för att göra utökade analyser. 198 prover från 82 besättningar var positiva efter saltflotation. Resterande 20 prover räknades som falskt positiva. 178 prover (93 %) innehöll C. parvum, 6 innehöll C. bovis, 7 innehöll både C. parvum och C. bovis och 7 prover kunde inte artbestämmas. Totalt hittades 27 subtyper i 176 prover. Med undantag för tre besättningar kunde bara en subtyp per besättning påvisas.
Infektion var vanligast vid 1-3 veckors ålder och den äldsta infekterade kalven var 90 dagar gammal. Kalvar infekterade med C. parvum var yngre och utsöndrade mer oocystor än kalvar infekterade med C. bovis. Gul träckfärg var associerat med C. parvum-infektion, men det var ingen konsistensskillnad på träck från C. parvum- och C. bovis-infekterade kalvar.
Ingen av de sex kalvarna som hade C. bovis hade någon annan infektion, men en av kalvarna kom från en BCV-infekterad besättning. Fem av kalvarna med C. parvum och C. bovis var infekterade med Eimeria och en med Giardia. Utöver kryptosporidier hittades upp till fyra ytterligare sjukdomsorsakande virus, bakterier eller parasiter i 77 av de 82 besättningarna.
Frågeformuläret hade besvarats för 52 (63 %) av de kryptosporidiepositiva besättningarna. Alla frågor hade inte besvarats av alla djurägare. Likaså hade ett antal djurägare kryssat för flera alternativ på en del frågor, vilket gjorde att de frågorna inte kunde analyseras. Alla djurägare hade angett att diarrésjuka kalvar (variation 1-100 %) gavs vätskeersättning att dricka, via sond eller via dropp, och i 26 besättningar fick alla diarrésjuka kalvar vätskeersättning. Det var ingen skillnad i andelen kalvar som gavs vätskeersättning i besättningar där enbart C. parvum, enbart C. bovis eller både C. parvum och C. bovis hittats.
Slutsats
C. parvum är den allra vanligaste kryptosporidien på diarré kalvar i besättningar med diarréproblem, vilket står i skarp kontrast till kryptosporidieinfektion hos svenska kalvar i allmänhet. Därför behöver artbestämning inte inkluderas i rutindiagnostiken för att bedöma betydelsen av en kryptosporidieinfektion hos en diarrésjuk kalv.
Dominansen av C. parvum och högre utsöndring av oocystor stödjer att denna art orsakar mer sjukdom än C. bovis. Att C. bovis verkar kunna orsaka diarré är dock värt vidare utredning.
Risken för smitta till människor vid kontakt med kryptosporidieinfekterade kalvar i besättningar med diarréproblem är stor, men risken gäller människor som inte rutinmässigt hanterar kalvar.
Eftersom C. parvum är den art som framför allt orsakar problem behöver inte hänsyn till eventuella olika symtom eller smittorisk för olika arter bedömas vid rådgivning. Åldersspannet för när infektionen är vanligast ger också veterinärerna ett bättre redskap för klinisk bedömning utifrån kalvens ålder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2022

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2022

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev