Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-761
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 1 juni 2021
Huvudsökande: Karin Hamnér
Organisation: Karin Hamnér
E-postadress: karin.hamner@slu.se
Telefon: 018-67 12 36
Medsökande: Martin Weih
Medsökande: Ola Sixtensson
Beviljade medel: 2 130 000 SEK

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split fertilization requires fast dissolution of fertilizers, information on amount of precipitation/moisture needed is currently lacking. The project will, by pot- and field trials as well as a lab-study, explore the following principal questions: How late can N be applied and still result in increased yields or higher protein content in wheat? Can nitrogen use efficiency increase by late N application? How much precipitation/moisture is needed to dissolve different fertilizers? New knowledge can be implemented in practical farming. Information on dissolution of fertilizers can result in more precise N-doses and increased knowledge regarding crop potential can improve profitability in production.

Delade givor av kväve (N) i veteodling är idag väletablerat för ökad proteinhalt och behovsstyrd gödsling. Däremot saknas djupare kunskap kring N-upptag och omlagring sent i grödans utveckling. Vidare kräver delade N-givor att tillfört gödselmedel snabbt kan lösas upp och bli växttillgängligt, där kunskap kring vilken nedbördsmängd eller fukthalt som krävs för detta saknas. Projektet kommer, i form av kärl- och fältförsök samt en labbstudie, belysa följande övergripande frågeställningar: Hur sent i grödans utveckling kan vi tillföra N till vete som ger effekt i form av ökad skörd eller proteinhalt? Kan vi öka N-effektiviteten med hjälp av sena givor? Hur mycket nederbörd/fukt behövs för upplösning av olika gödselslag? Kunskap från projektet kan direkt tillämpas i praktisk odling. Information kring upplösning av gödselmedel medför att kommande N-givor kan behovsanpassas bättre och med ökad kunskap om grödans potential kan vi effektivisera N-gödslingen och öka lönsamheten.

Målet med projektet var att ge fördjupad kunskap kring höstvetets upptag och omlagring av kväve (N) i sena utvecklingsstadier, för förbättrad möjlighet till optimerad gödsling. Resultat från kärl- och fältförsök visade att höstvete har förmåga att effektivt ackumulera N i mycket sena utvecklingsstadier (DC73-77) både för att bygga skörd och protein och att grödan kan anpassa och kompensera upptag vid olika tidpunkter beroende på tillgänglighet i marken. En labbstudie visade att N-gödselmedel kräver ca 6-7 mm nederbörd för fullständig upplösning, men att mer nederbörd eller markfukt krävs för utspädning och transport till rotzonen. Slutsatserna är att N-gödsling till olika höstvetesorter kan ske även efter blomning och ändå ge ett effektivt utnyttjande vid tillräckligt med nederbörd. Detta, tillsammans med väderprognoser, ger ett bra underlag för beslut om kompletteringsgödsling sent under säsongen, vilket ökar möjligheterna till en optimerad gödsling och därmed en ökad lönsamhet.

Att optimera kvävegödslingen till våra grödor är av stor betydelse för både ekonomi och miljö. Delade givor av kväve (N) i veteodlingen är idag väletablerat för en ökad proteinhalt och behovsstyrd gödsling och där tekniska hjälpmedel ger oss bra möjligheter till att anpassa givorna efter grödans behov. Fältförsök har under senare år indikerat att gödsling kan ske på ett effektivt sätt så pass sent som vid blomning, men det har trots det saknats en fördjupad förståelse för grödans förmåga och potential till sena upptag och hur olika gödslingstidpunkter påverkar omlagringen till kärnan för att kunna bygga skörd och protein. Vid gödsling i sena utvecklingsstadier behövs också förbättrad kunskap kring hur mycket fukt eller nederbörd som krävs för att gödselmedlet ska lösas upp och transporteras till rotzonen. Projektet bestod av ett krukförsök med syfte att visa på grödans potential och detaljerat kunna följa kvävets väg i växten, ett fältförsök (2 år, 2 platser) för att studera sena N-givor under praktiska förhållanden samt en labbstudie som studerade upplösning av mineralgödselmedel. För att kunna studera skillnader mellan olika sorter ingick Praktik och Brons med olika egenskaper och sätt att bygga skörd.
Resultaten från projektet visade att höstvete på ett effektivt sätt kan ta upp kväve så sent som i mjölkmognadsstadiet (DC73-77) och på ett effektivt sätt omvandla detta till både skörd och protein. Under optimala och kontrollerade förhållanden (växthus) kan en mycket stor del av tillfört N utnyttjas av grödan även när tillförsel sker vid eller efter blomning och där sena gödslingar resulterade i ett högre skördeindex, dvs att en större andel av biomassan består av kärna, samt att en större andel av tillfört N hamnade i kärnan jämfört med om gödsling skedde innan axgång (DC45). Detta gällde för båda sorterna, men var särskilt påtagligt för Praktik. Däremot kunde försöket inte tydligt visa att en likvärdig gödselgiva i sena stadier medför en högre skörd eller proteinhalt jämfört med gödsling tidigare. Vidare visade försöket tydligt att grödan har en förmåga att kompensera ett lägre upptag tidigare under säsongen med senare upptag när kvävet väl blir tillgängligt utan att tappa skörd, förutsatt att det finns ett väletablerat bestånd. Även under praktiska fältförhållanden kunde grödan nyttja även sent tillfört kväve på ett effektivt sätt något som visar på att resultaten går att tillämpa i praktiken. Vid gödsling i sena utvecklingsstadier är det viktigt att kunna bedöma möjlighet för upplösning av gödselmedlet och därmed säkerställa ett effektivt utnyttjande. Labbstudien visade att det krävs 6-7 mm nederbörd för att lösa upp vanliga N-gödselmedel, men att mer nederbörd eller markfukt behövs för att gödselmedlen ska kunna transporteras till rotzonen och för att spädas ut till koncentrationer som möjliggör växtupptag.
Projektet har visat att det går att på effektivt sätt N-gödsla olika höstvetesorter även vid och efter blomning förutsatt att det följs av tillräckligt med nederbörd. Resultaten har bidragit till att skapa ett bättre beslutsunderlag gällande kompletteringsgödslingar sent under säsongen. Om beslut om eventuell kompletteringsgödsling kan fattas närmare skörd så ökar möjligheterna till en optimerad gödsling anpassad efter grödans potential och tillsammans med väderprognoser kan väl underbyggda beslut fattas. Att veta att grödan också till viss mån kan kompensera för ett mindre upptag tidigare gör också att tidpunkten för kompletteringsgivan delvis är anpassningsbar vilket ökar flexibiliteteten i odlingen. Kvävegödselmedel är en betydelsefull insatsvara i växtproduktionen och en effektiv användning har stor betydelse för ekonomi och miljö. Resultat från detta projekt har gett en ökad förståelse för grödans potential att ta upp och omlagra kväve i sena utvecklingsstadier vilket leder till ökade möjligheter till en optimerad N-gödsling, med en förbättrad lönsamhet och minimerad miljöpåverkan som följd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev