Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | O-16-20-761 |
Kategori: | Focus area | Food & feed |
Branschområden: | Växtodling |
Ansökningsår: | 2016 |
Datum för slutrapport: | 1 juni 2021 |
Huvudsökande: | Karin Hamnér |
Organisation: | Karin Hamnér |
E-postadress: | karin.hamner@slu.se |
Telefon: | 018-67 12 36 |
Medsökande: | Martin Weih |
Medsökande: | Ola Sixtensson |
Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split fertilization requires fast dissolution of fertilizers, information on amount of precipitation/moisture needed is currently lacking. The project will, by pot- and field trials as well as a lab-study, explore the following principal questions: How late can N be applied and still result in increased yields or higher protein content in wheat? Can nitrogen use efficiency increase by late N application? How much precipitation/moisture is needed to dissolve different fertilizers? New knowledge can be implemented in practical farming. Information on dissolution of fertilizers can result in more precise N-doses and increased knowledge regarding crop potential can improve profitability in production.
Delade givor av kväve (N) i veteodling är idag väletablerat för ökad proteinhalt och behovsstyrd gödsling. Däremot saknas djupare kunskap kring N-upptag och omlagring sent i grödans utveckling. Vidare kräver delade N-givor att tillfört gödselmedel snabbt kan lösas upp och bli växttillgängligt, där kunskap kring vilken nedbördsmängd eller fukthalt som krävs för detta saknas. Projektet kommer, i form av kärl- och fältförsök samt en labbstudie, belysa följande övergripande frågeställningar: Hur sent i grödans utveckling kan vi tillföra N till vete som ger effekt i form av ökad skörd eller proteinhalt? Kan vi öka N-effektiviteten med hjälp av sena givor? Hur mycket nederbörd/fukt behövs för upplösning av olika gödselslag? Kunskap från projektet kan direkt tillämpas i praktisk odling. Information kring upplösning av gödselmedel medför att kommande N-givor kan behovsanpassas bättre och med ökad kunskap om grödans potential kan vi effektivisera N-gödslingen och öka lönsamheten.
Målet med projektet var att ge fördjupad kunskap kring höstvetets upptag och omlagring av kväve (N) i sena utvecklingsstadier, för förbättrad möjlighet till optimerad gödsling. Resultat från kärl- och fältförsök visade att höstvete har förmåga att effektivt ackumulera N i mycket sena utvecklingsstadier (DC73-77) både för att bygga skörd och protein och att grödan kan anpassa och kompensera upptag vid olika tidpunkter beroende på tillgänglighet i marken. En labbstudie visade att N-gödselmedel kräver ca 6-7 mm nederbörd för fullständig upplösning, men att mer nederbörd eller markfukt krävs för utspädning och transport till rotzonen. Slutsatserna är att N-gödsling till olika höstvetesorter kan ske även efter blomning och ändå ge ett effektivt utnyttjande vid tillräckligt med nederbörd. Detta, tillsammans med väderprognoser, ger ett bra underlag för beslut om kompletteringsgödsling sent under säsongen, vilket ökar möjligheterna till en optimerad gödsling och därmed en ökad lönsamhet.
Att optimera kvävegödslingen till våra grödor är av stor betydelse för både ekonomi och miljö. Delade givor av kväve (N) i veteodlingen är idag väletablerat för en ökad proteinhalt och behovsstyrd gödsling och där tekniska hjälpmedel ger oss bra möjligheter till att anpassa givorna efter grödans behov. Fältförsök har under senare år indikerat att gödsling kan ske på ett effektivt sätt så pass sent som vid blomning, men det har trots det saknats en fördjupad förståelse för grödans förmåga och potential till sena upptag och hur olika gödslingstidpunkter påverkar omlagringen till kärnan för att kunna bygga skörd och protein. Vid gödsling i sena utvecklingsstadier behövs också förbättrad kunskap kring hur mycket fukt eller nederbörd som krävs för att gödselmedlet ska lösas upp och transporteras till rotzonen. Projektet bestod av ett krukförsök med syfte att visa på grödans potential och detaljerat kunna följa kvävets väg i växten, ett fältförsök (2 år, 2 platser) för att studera sena N-givor under praktiska förhållanden samt en labbstudie som studerade upplösning av mineralgödselmedel. För att kunna studera skillnader mellan olika sorter ingick Praktik och Brons med olika egenskaper och sätt att bygga skörd.
Resultaten från projektet visade att höstvete på ett effektivt sätt kan ta upp kväve så sent som i mjölkmognadsstadiet (DC73-77) och på ett effektivt sätt omvandla detta till både skörd och protein. Under optimala och kontrollerade förhållanden (växthus) kan en mycket stor del av tillfört N utnyttjas av grödan även när tillförsel sker vid eller efter blomning och där sena gödslingar resulterade i ett högre skördeindex, dvs att en större andel av biomassan består av kärna, samt att en större andel av tillfört N hamnade i kärnan jämfört med om gödsling skedde innan axgång (DC45). Detta gällde för båda sorterna, men var särskilt påtagligt för Praktik. Däremot kunde försöket inte tydligt visa att en likvärdig gödselgiva i sena stadier medför en högre skörd eller proteinhalt jämfört med gödsling tidigare. Vidare visade försöket tydligt att grödan har en förmåga att kompensera ett lägre upptag tidigare under säsongen med senare upptag när kvävet väl blir tillgängligt utan att tappa skörd, förutsatt att det finns ett väletablerat bestånd. Även under praktiska fältförhållanden kunde grödan nyttja även sent tillfört kväve på ett effektivt sätt något som visar på att resultaten går att tillämpa i praktiken. Vid gödsling i sena utvecklingsstadier är det viktigt att kunna bedöma möjlighet för upplösning av gödselmedlet och därmed säkerställa ett effektivt utnyttjande. Labbstudien visade att det krävs 6-7 mm nederbörd för att lösa upp vanliga N-gödselmedel, men att mer nederbörd eller markfukt behövs för att gödselmedlen ska kunna transporteras till rotzonen och för att spädas ut till koncentrationer som möjliggör växtupptag.
Projektet har visat att det går att på effektivt sätt N-gödsla olika höstvetesorter även vid och efter blomning förutsatt att det följs av tillräckligt med nederbörd. Resultaten har bidragit till att skapa ett bättre beslutsunderlag gällande kompletteringsgödslingar sent under säsongen. Om beslut om eventuell kompletteringsgödsling kan fattas närmare skörd så ökar möjligheterna till en optimerad gödsling anpassad efter grödans potential och tillsammans med väderprognoser kan väl underbyggda beslut fattas. Att veta att grödan också till viss mån kan kompensera för ett mindre upptag tidigare gör också att tidpunkten för kompletteringsgivan delvis är anpassningsbar vilket ökar flexibiliteteten i odlingen. Kvävegödselmedel är en betydelsefull insatsvara i växtproduktionen och en effektiv användning har stor betydelse för ekonomi och miljö. Resultat från detta projekt har gett en ökad förståelse för grödans potential att ta upp och omlagra kväve i sena utvecklingsstadier vilket leder till ökade möjligheter till en optimerad N-gödsling, med en förbättrad lönsamhet och minimerad miljöpåverkan som följd.
Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021
The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …
Läs merProjektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020
Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …
Läs merProjektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020
Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …
Läs merProjektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020
During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …
Läs merProjektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020
Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …
Läs merProjektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020
Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …
Läs merProjektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020
The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …
Läs merProjektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020
Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …
Läs merProjektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020
Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …
Läs merProjektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 september 2020
Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …
Läs mer