Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-761
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 1 juni 2021
Huvudsökande: Karin Hamnér
Organisation: Karin Hamnér
E-postadress: karin.hamner@slu.se
Telefon: 018-67 12 36
Medsökande: Martin Weih
Medsökande: Ola Sixtensson
Beviljade medel: 2 130 000 SEK

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split fertilization requires fast dissolution of fertilizers, information on amount of precipitation/moisture needed is currently lacking. The project will, by pot- and field trials as well as a lab-study, explore the following principal questions: How late can N be applied and still result in increased yields or higher protein content in wheat? Can nitrogen use efficiency increase by late N application? How much precipitation/moisture is needed to dissolve different fertilizers? New knowledge can be implemented in practical farming. Information on dissolution of fertilizers can result in more precise N-doses and increased knowledge regarding crop potential can improve profitability in production.

Delade givor av kväve (N) i veteodling är idag väletablerat för ökad proteinhalt och behovsstyrd gödsling. Däremot saknas djupare kunskap kring N-upptag och omlagring sent i grödans utveckling. Vidare kräver delade N-givor att tillfört gödselmedel snabbt kan lösas upp och bli växttillgängligt, där kunskap kring vilken nedbördsmängd eller fukthalt som krävs för detta saknas. Projektet kommer, i form av kärl- och fältförsök samt en labbstudie, belysa följande övergripande frågeställningar: Hur sent i grödans utveckling kan vi tillföra N till vete som ger effekt i form av ökad skörd eller proteinhalt? Kan vi öka N-effektiviteten med hjälp av sena givor? Hur mycket nederbörd/fukt behövs för upplösning av olika gödselslag? Kunskap från projektet kan direkt tillämpas i praktisk odling. Information kring upplösning av gödselmedel medför att kommande N-givor kan behovsanpassas bättre och med ökad kunskap om grödans potential kan vi effektivisera N-gödslingen och öka lönsamheten.

Målet med projektet var att ge fördjupad kunskap kring höstvetets upptag och omlagring av kväve (N) i sena utvecklingsstadier, för förbättrad möjlighet till optimerad gödsling. Resultat från kärl- och fältförsök visade att höstvete har förmåga att effektivt ackumulera N i mycket sena utvecklingsstadier (DC73-77) både för att bygga skörd och protein och att grödan kan anpassa och kompensera upptag vid olika tidpunkter beroende på tillgänglighet i marken. En labbstudie visade att N-gödselmedel kräver ca 6-7 mm nederbörd för fullständig upplösning, men att mer nederbörd eller markfukt krävs för utspädning och transport till rotzonen. Slutsatserna är att N-gödsling till olika höstvetesorter kan ske även efter blomning och ändå ge ett effektivt utnyttjande vid tillräckligt med nederbörd. Detta, tillsammans med väderprognoser, ger ett bra underlag för beslut om kompletteringsgödsling sent under säsongen, vilket ökar möjligheterna till en optimerad gödsling och därmed en ökad lönsamhet.

Att optimera kvävegödslingen till våra grödor är av stor betydelse för både ekonomi och miljö. Delade givor av kväve (N) i veteodlingen är idag väletablerat för en ökad proteinhalt och behovsstyrd gödsling och där tekniska hjälpmedel ger oss bra möjligheter till att anpassa givorna efter grödans behov. Fältförsök har under senare år indikerat att gödsling kan ske på ett effektivt sätt så pass sent som vid blomning, men det har trots det saknats en fördjupad förståelse för grödans förmåga och potential till sena upptag och hur olika gödslingstidpunkter påverkar omlagringen till kärnan för att kunna bygga skörd och protein. Vid gödsling i sena utvecklingsstadier behövs också förbättrad kunskap kring hur mycket fukt eller nederbörd som krävs för att gödselmedlet ska lösas upp och transporteras till rotzonen. Projektet bestod av ett krukförsök med syfte att visa på grödans potential och detaljerat kunna följa kvävets väg i växten, ett fältförsök (2 år, 2 platser) för att studera sena N-givor under praktiska förhållanden samt en labbstudie som studerade upplösning av mineralgödselmedel. För att kunna studera skillnader mellan olika sorter ingick Praktik och Brons med olika egenskaper och sätt att bygga skörd.
Resultaten från projektet visade att höstvete på ett effektivt sätt kan ta upp kväve så sent som i mjölkmognadsstadiet (DC73-77) och på ett effektivt sätt omvandla detta till både skörd och protein. Under optimala och kontrollerade förhållanden (växthus) kan en mycket stor del av tillfört N utnyttjas av grödan även när tillförsel sker vid eller efter blomning och där sena gödslingar resulterade i ett högre skördeindex, dvs att en större andel av biomassan består av kärna, samt att en större andel av tillfört N hamnade i kärnan jämfört med om gödsling skedde innan axgång (DC45). Detta gällde för båda sorterna, men var särskilt påtagligt för Praktik. Däremot kunde försöket inte tydligt visa att en likvärdig gödselgiva i sena stadier medför en högre skörd eller proteinhalt jämfört med gödsling tidigare. Vidare visade försöket tydligt att grödan har en förmåga att kompensera ett lägre upptag tidigare under säsongen med senare upptag när kvävet väl blir tillgängligt utan att tappa skörd, förutsatt att det finns ett väletablerat bestånd. Även under praktiska fältförhållanden kunde grödan nyttja även sent tillfört kväve på ett effektivt sätt något som visar på att resultaten går att tillämpa i praktiken. Vid gödsling i sena utvecklingsstadier är det viktigt att kunna bedöma möjlighet för upplösning av gödselmedlet och därmed säkerställa ett effektivt utnyttjande. Labbstudien visade att det krävs 6-7 mm nederbörd för att lösa upp vanliga N-gödselmedel, men att mer nederbörd eller markfukt behövs för att gödselmedlen ska kunna transporteras till rotzonen och för att spädas ut till koncentrationer som möjliggör växtupptag.
Projektet har visat att det går att på effektivt sätt N-gödsla olika höstvetesorter även vid och efter blomning förutsatt att det följs av tillräckligt med nederbörd. Resultaten har bidragit till att skapa ett bättre beslutsunderlag gällande kompletteringsgödslingar sent under säsongen. Om beslut om eventuell kompletteringsgödsling kan fattas närmare skörd så ökar möjligheterna till en optimerad gödsling anpassad efter grödans potential och tillsammans med väderprognoser kan väl underbyggda beslut fattas. Att veta att grödan också till viss mån kan kompensera för ett mindre upptag tidigare gör också att tidpunkten för kompletteringsgivan delvis är anpassningsbar vilket ökar flexibiliteteten i odlingen. Kvävegödselmedel är en betydelsefull insatsvara i växtproduktionen och en effektiv användning har stor betydelse för ekonomi och miljö. Resultat från detta projekt har gett en ökad förståelse för grödans potential att ta upp och omlagra kväve i sena utvecklingsstadier vilket leder till ökade möjligheter till en optimerad N-gödsling, med en förbättrad lönsamhet och minimerad miljöpåverkan som följd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Lönsam vinbärsodling genom feromonbaserad kontroll av skadeinsekter
Olle Anderbrant

Projektnummer: O-20-20-452 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Horticulture

The project will develop sustainable pheromone-based methods to reduce the damage from three moth species on currants, thereby enabling profitable cultivation irrespective of management practice. During several years, the currant cultivation has decreased in Sweden and also the yield per ha has …

Läs mer

Hur bekämpa hönshirs samt förebygga herbicidresistensutveckling
Anneli Lundkvist

Projektnummer: O-20-20-456 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Spread of barnyard grass, growing in southern Sweden has accelerated during the last decade and is rapidly moving northwards. No herbicide-resistant populations have been reported from Sweden thus far, but it is only a matter of time before barnyard grass will develop herbicide resistance in …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Förbättra rödklöver som proteinkälla för idisslare genom att optimera polyfenoloxidas initierad proteinkomplexbildning och smältbarhet av aminosyror
Sophie Julie Krizsan, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-22-33-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Feeding protein supplements is advantageous because of a positive response in milk production. Rapeseed meal has given better production responses on a protein basis than soybean meal, but its supply is not sufficient to meet the requirements of dairy production. Red clover is one alternative to …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Implementering av hesteassisterte intervensjoner i Dialectic Behavioral Therapy.
Elisabeth Haug, Norges tekniske-naturvitenskaplige universitet (NTNU)

Projektnummer: R-21-47-573 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Emotional instability, impulsivity, ongoing self-harm, frequent suicidal crises, interpersonal problems, substance use disorder, cognitive distortions, and severe internal pain are seen in patients with emotionally unstable personality traits. This is a patient group that requires lot of resources …

Läs mer

Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-20-47-568 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The proposed project aims to continue research for development of a vaccine protective against the pathogenic equine parasite Strongylus vulgaris. The ongoing work to establish appropriate in vitro models to screen the effect of candidate vaccine antigens/adjuvants will be continued. Cytokine …

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev